Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar. / The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför. Utifrån våra designidéer stödjs användaren av anpassningsbara abstraktionsnivåer och öppen implementation. / This master thesis describes the development and creation of guidelines for a computer based system, where the goal is to change and improve an organization. Today the organization works from a stationary place but we argue that their way of doing their work could be mobile. In this thesis we describe and discuss our progress procedure, field study and the analysis. The thesis results in a creation of design guidelines for a adaptable mobile artifact. This artifact should be used by the staff who works with maintenance and surveillance of buildings in the municipality of Karlskrona. The artifact should be adaptable to the settings in which it is used. It must have the ability to be aware of its own context and it shall support the interactions that are done by the users. On the basis of our design ideas the user should be supported by adaptable abstractions and open implementation.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn på en förskolas småbarnsavdelning använder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka beståndsdelar dessa kontexter består av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för användning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktär och har undersökt en småbarnsavdelning med barn upp till tre år på en förskola i Stockholm. För att åstadkomma detta har semi-deltagande observationer skett på förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har ställts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi. Undersökningen har funnit att motivet är den kontextuella beståndsdel som väger tyngst då den ligger till grund för resterande beståndsdelar. De tre motiv som identifierats i denna studie är kommunikation, visualisering och underhållning. / This report has aimed to visualize in which situations tablet computers are being used by nursery school teachers and children at a baby and toddler unit of a nursery school. Factors that have been studied are which contexts that constitute these situations, which components that constitute these contexts and which underlying motives and activities that encourage using tablet computers. The study has been of a qualitative type and has studied a baby and toddler unit at a Stockholm nursery school that include children of three years and younger. Semi-participant observations have been done in a period of four days. The gathered data has been analyzed according to Nardi, Dourish and Benyon’s view on context as well as Blomberg, Burrell & Guest’s view on ethnography. The study has found that the contextual component of most significance is the motive, since it forms the basis of remaining components. In this study, the three motives that have been identified are communication, visualization and entertainment.

Idén till denna studie har succesivt vuxit fram under flera års arbete och erfarenheter av barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Det har framförallt varit i möten med dessa barn jag fått insikten att villkoren för deras delaktighet ser så olika ut. Många insatser görs, men de inriktar sig sällan på att ta reda på hur barn samspelar med sin omgivning och hur faktorer i miljön påverkar barnets delaktighet. Studien syftar till att undersöka villkor för ett litet barns delaktighet i en inkluderande förskolemiljö. Studiens huvudperson är en 3½ årig pojke med nedsättning i syn,- motorik och begåvningsfunktioner. Studiens empiri består av 19 videoobservationer inhämtade under en period av 1½ år. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: 1) Hur ser villkoren för delaktighet ut för barn med svår synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar i en inkluderande förskolemiljö? 2) Är det möjligt att tillämpa Världshälsoorganisationen (WHO:s) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn och ungdomsversionen (ICF-CY) som metod för att synliggöra villkor för barns delaktighet? Studiens ansats är kvalitativ med en tydlig explorativ karaktär. Studien har organiserats i tre steg. 1) Videoobservation och transkribering, 2) Kodning enligt ICF-CY och 3) analys enlig en modell om fem miljömässiga aspekter om delaktighet. Studiens resultat presenteras på  individ,- metod och modellnivå. På individnivå framträder bland annat kontext som villkor för ett barns delaktighet. På metodnivå gav inte ICF-CY studien tillräcklig substans för att synliggöra villkoren för delaktighet och särskilt samspelet mellan individ och miljö. Det visade sig också vara svårigheter att välja lämplig kod. På modellnivå synliggörs två perspektiv på delaktighet; det sociologiska och utvecklingspsykologiska. Dessutom visade det sig att ICF-CY tillsammans med en modell innehållande fem miljömässiga aspekter av delaktighet gav en bättre helhetsbild av situationer och samspelet mellan individ och miljö. / The idea for this study has gradationally grown under many years of work and experience with children with visual impairment in combination with additional disabilities. It has especially been in meeting these children the realization that the conditions for their participation looks very different have grown. Many efforts have been made, but they rarely concentrate on finding out how children interact with their environment and how different factors in the environment effects the child’s participation. This study’s purpose is to examine the conditions for a young child’s participation in an included preschool environment. The study’s main focus is a 3 ½ year old boy with reduction in sight - motor activity and ability functions. The study’s empirical evidence consists of 19 video-observations gathered under a period of 1½ years. The study has two main question formulations: 1) How a child’s environment effects the child’s participation? 2) Is it possible to apply World Health Organization (WHO:s) International Classification of Functioning, Disability and Health -Children and Youth (ICF-CY) as a method to make visible the factors that effects a child’s participation in an included preschool environment? The study’s start is qualitative with a clear exploratory character. The study has been organised in tree steps. 1) Video-observations and transliteration, 2) Coding according to ICF-CY and 3) analyse according to a model of five environmental aspects of participation. The study’s result presents on an individual,–method and model level. On an individual level the most apparent is context for the conditions for a child’s participation. On a method level the ICF-CY study did not give enough substance to make visible a child’s participation and a specially the interaction between the individual and the environment. It also showed to be difficult to choose the most appropriate code. On a model level two perspectives are made visible on participation; the sociological and the developmental psychological. The resultalso show that ICF-CY together with a model containing five environmental aspects of participation gave a better holistic picture of situations and interaction between the individual and the environment.

School leadership and the principal’s important role in implementing national goals, efficiency in economy and administration and school development has gained increasingly interest the last decade. Both among politicians and researchers we find a lot of suggestions what kind of leadership is the most efficient to raise standards and solve the problems of decreasing student results and an increasing inequality between schools.  In the Swedish context, there is a school form that rarely is mentioned in this debate – the folk high school. On its own path, beside the ordinary school system, the folk high schools during 150 years, has brought education to adults from rural - and working class, served as a knowledge centre for the civil society and, during last years, played an important role in the integration of refugees and immigrants. The leadership in this school form is hardly at all investigated and needs to be highlighted.  The aim of this study is to give voice to principals in the Swedish folk high school and describe how they talk, and what they say, about their mission and their leadership.  This work builds upon qualitative interviews with eight principals in different folk high schools. Their stories have been processed by using a discourse-analytic approach. I have also identified the presence of different institutional logics working in their organizations. In the analysis, I have used theories made around the organizational field and the social context in schools.  My respondents describe a mission that is wide and quite open. The schools are small and the board consists of people who work voluntary to befriend the school. The principle has a large ability to design the mission him/herself. The mission also rephrases in the everyday interaction with the staff and the local culture, a culture where teachers, by tradition, has a lot of independence and great influence. This situation affects the principals’ possibilities and range of action. He/she is at the same time free and bounded. I also find that the principals, increasingly, must deal with multiple institutional logics, that affect ways of thinking, talking and acting, in their organizations.

The purpose of this study is to identify relationships between usage of taboo expressions in a selected YouTube clip, and how the audience of iDubbbzTV react to these taboo expressions and how they use them themselves. The data used in this study is in the form of spoken and written language which is transcribed and collected from a selected iDubbbzTV YouTube clip and its comment section. This qualitative study of the usage of taboo expressions in YouTube discourse shows that many cases of taboo expressions are used together with jokes and also sometimes serve as call-backs. Some taboo expressions are also used as intensifiers, which can feature in both negative and positive contexts. The study also finds that interpretations of taboo expressions can vary depending on co-text and contextual knowledge. / Syftet med denna studie är att identifiera samband mellan användandet av tabuuttryck i ett valt YouTubeklipp samt publikens egna respons och användande av dessa uttryck. Datan som används i denna studie är både muntligt och skriftligt språk. Denna data hämtas från videoklippet samt kommentarsfältet från den valda videon. Denna kvalitativa studie av tabuordsanvändande i YouTubediskurs visar att flera fall av tabuuttryck används i samband med skämt eller återkopplingar. Vissa tabuuttryck används i ett förstärkande syfte som både kan användas i negativ och positiv bemärkelse. Det har också visat sig att tolkningar av tabuuttryck kan variera beroende på förkunskap angående kontext och co-text.

Adaptive software becomes more and more important as computing is increasingly context-dependent. Runtime adaptability can be achieved by dynamically selecting and applying context-specific code. Role-oriented programming has been proposed as a paradigm to enable runtime adaptive software by design. Roles change the objects’ behavior at runtime, thus adapting the software to a given context. The cost of adaptivity is however a high runtime overhead stemming from executing compositions of behavior-modifying code. It has been shown that the overhead can be reduced by optimizing dispatch plans at runtime when contexts do not change, but no method exists to reduce the overhead in cases with high context variability. This paper presents a novel approach to implement polymorphic role dispatch, taking advantage of run-time information to effectively guard abstractions and enable reuse even in the presence of variable contexts. The concept of polymorphic inline caches is extended to role invocations. We evaluate the implementation with a benchmark for role-oriented programming languages achieving a geometric mean speedup of 4.0× (3.8× up to 4.5×) with static contexts, and close to no overhead in the case of varying contexts over the current implementation of contextual roles in Object Teams

Representations and Imaginary of Intimity in the Medieval Literature Martin Šorm Abstract The thesis presents an analysis of a corpus of Old Czech literature, focusing on how intimacy was represented in the late Middle Ages (especially in the second half of the 15th century) and how the texts in question achieved intimate effects. The corpus is defined by the material preservation of the texts (the so-called Pinvička's ms., The National Museum Library, II F 8, from 1459-1463) and is extended with other units and individual texts enabling comparison (related manuscripts or close literary works, other language versions, chivalric epic, the genre of verse dispute, etc.). The thesis focuses on the techniques by which the texts sought to shape their audiences; it describes the ways in which the relationships between writing and reading, the intimate impact and the perceived connection of the individual with his or her surroundings, were articulated. Focusing on gender codes, it examines both the dominant - masculine - perspectives through which representations of the subject were determined, as well as the marginal models. It interprets the meaning and function of features typical of verse disputes in lyric heteroglossia, emphasizing the genre continuity and intertextuality that contributed to the impact of the...

Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet.  Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019.  Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.