Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Ledares olika ledarskapsstilar bidrar idag med olika tankar kring hur arbetet skall utföras, samt hur ledaren arbetar med sina medarbetare. Idag finns det flertalet olika typer av ledarskapsstilar, där vissa stilar fokuserar på utveckling av medarbetare, medan andra fokuserar mer på resultat. Dessa olika stilar bidrar på olika sätt till välmående bland medarbetare inom en organisation.Denna studie är begränsad till medarbetare i restaurangbranschen därför att restaurangbranschen lider av en hög personalomsättning, men ligger ändå under snittet när det kommer till arbetsskadeanmälningar. Studien grundar sig i tre ledarskapsstilar, transformativt-, transaktionellt-, och tjänande ledarskap, där de olika ledarskapsstilarna har olika betydelse för medarbetares välmående inom restaurangbranschen. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap kring vilken betydelse olika ledarskapsstilar kan ha på medarbetares välmående, som i sin tur kan ha en betydelse för den höga personalomsättningen inom restaurangbranschen. Studien har utförts genom att studera de tre olika ledarskapsstilarna, kontroll-, krav-, stödmodellen, samt sedan intervjuer med medarbetare inom restaurangbranschen för att skapa en dialog tillsammans med medarbetarna och på så sätt kunna skapa ytterligare kunskap kring ledarskapsstilars betydelse för medarbetarnas välmående. Studien lyfter fram mängden kontroll, krav och stöd som ledarna ger till sina medarbetare, och vilken betydelse de kan ha för medarbetarnas välmående. Den indikerar även att medarbetare kan påverkas till den grad av mängden kontroll, krav och stöd att om det finns en avsaknad av dessa delar kan det resultera i försämrat välmående där medarbetare väljer att sluta på arbetsplatsen. Studien antyder även att ledarskapsstilar som främjar utveckling av medarbetare, arbete med gemenskap och relationer, samt att en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och ledare tenderar att ha en betydelse för välmående hos medarbetarna. / Leaders' different leadership styles today contribute with different ideas about how the work should be performed, and how the leader works with his employees. Today, there are several different types of leadership styles, with some styles focusing on employee development, while others focus more on results. These different styles contribute in different ways to the well-being of employees within an organization. This study is limited to employees in the restaurant industry because the restaurant industry suffers from a high staff turnover, but is still below average when it comes to work injury reports. The study is based on three leadership styles, transformative, transactional, and serving leadership, where the different leadership styles have different meanings for employee well-being in the restaurant industry. The purpose of the study is to contribute with an increased knowledge of the significance of different leadership styles on the well-being of employees, which in turn may have a significance for the high staff turnover in the restaurant industry. The study was conducted by studying the three different leadership styles, the control, requirements, support model, and then through interviews with employees in the restaurant industry to create a dialogue with employees and thus be able to create additional knowledge about leadership styles' impact on employees. prosperous. The study highlights the amount of control, demands and support that managers give to their employees, and what significance they can have for the well-being of employees. It also indicates that employees can be affected to the extent of the amount of control, demands and support that if there is a lack of these parts, it can result in impaired well-being where employees choose to quit the workplace.The study also suggests that leadership styles that promote employee development, work with community and relationships, as well as a continuous dialogue between employees and leaders tend to have an impact on employee well-being.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.

No description available.