Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder. Om människors partner förvärvsarbetar visade sig istället ha ett positivt samband med attityden till pension. Krav, kontroll och stöd hade ingen direkt inverkan på attityd till pension. Däremot hade personer vars arbetsförhållanden karaktäriserades av höga krav, låg kontroll och lågt stöd, en dålig hälsa. / There is a trend in the community today that people spend shorter time in working life at the same time as a threat of a future lack of labour exists. The purpouse of this study was to examine the factors that are of significance in the decision of moment for retirement by older co-workers. The variables demand, control, social support, economic situation, health and the attitude towards retirement were examined through a questionaire. 117 assistants in the municipality of Örebro participated in the study. The result showed that health, marital status, and age had a negative relation with the attitude towards retirement. The ocupation of the partner had instead a positive relation with the attitude towards retirement. Demand, control and social support had no instant effect on the attitude towards retirement. However, people with a working situation that had characteristics of high demands, low control and low social support showed a poorer health.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

SAMMANFATTNING Hedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ”samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld”. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten. Utvärderingen visar att fler förändringar behöver göras för att projektet ska fungera. Hedersetiken har funnits i flera tusen år som en del av en patriarkalisk kultur och kommer inte att försvinna än på ett tag. Undersökningen redovisar olika former av förebyggande arbete. Respondenterna framhåller framförallt utåtriktat arbete som ett starkt verktyg i kampen mot hedersrelaterade frågor. Undersökningen visar också att en samordning av kommunala verksamheter kan vara otroligt nyttigt. Dock måste det ske vissa förändringar i Eskilstuna för att det ska vara ett fungerande nätverk.

Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.

Information är en avgörande resurs för företag i dagens högteknologiska informationssamhälle. Information och hur den hanteras är av central betydelse för ett företags framgång. Om informationen används på rätt sätt hjälper det företaget att uppnå sina syften och mål. Affärssystem är ett grundläggande verktyg för informationshantering och verksamhetsstyrning. Denna uppsats har som avsikt att undersöka affärssystemets betydelse hos ett företag. Syftet är att undersöka hur implementeringen av ett nytt affärssystem påverkat såväl arbetsgången som styrningen på ett specifikt företag. Med hjälp av Magnusson och Olssons definition på affärssystem och dess syften, tillsammans med teorier om verksamhetsstyrning, ska uppsatsen undersöka affärssystemets betydelse för ett företag. Uppsatsen är en fallstudie av ett företag som nyligen implementerat ett nytt affärssystem då deras tidigare system inte lyckades möta det som efterfrågades av företaget med avseende på övergripande informationsunderlag. Analysen och slutsatserna visar hur implementeringen av det nya affärssystemet påverkat arbetsgången på företaget. Det har bidragit till en bättre kontroll och översikt av verksamheten vilket resulterat i effektivare styrning.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen? Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS. T-test och Chi Square användes för jämförelsen mellan pojkar och flickor.   Resultat: Nittioen procent av eleverna upplever att de har låg kontroll och 34 % av eleverna upplever att de har höga krav i skolan. Faktorn socialt stöd upplevs som hög av majoriteten av eleverna (84 %). En jämförelse mellan pojkar och flickor visade att flickor upplever högre grad av krav och socialt stöd än pojkar. Inga signifikanta könsskillnader återfanns i graden av kontroll. Resultatet visar att en majoritet av eleverna (61 %) hamnar inom ramen för den passiva arbetssituationen. En mindre andel av eleverna upplever arbetssituationen som spänd (30 %), medan endast ett fåtal elever placerades i den aktiva rutan (3 %) eller i den anspända rutan (6 %) i modellen. De könsskillnader som framkom i modellen var att fler flickor än pojkar var spända, medan fler pojkar än flickor tenderade att vara passiva. Slutsats: Av de medverkande eleverna i årskurs nio upplever flertalet en passiv arbetsmiljö i skolan och anser sig således ha låg kontroll och låga krav. För att förbättra elevers arbetssituation i skolan bör, enligt denna studie, faktorn kontroll ses över. / Abstract Aim: The purpose of this study was to analyze ninth graders experience of the psychosocial work environment in school by the parameters demand, control and social support. The questions we wanted to answer was: What level of demand, control and social support does the students experience in school? What possible gender differences emerge in the perceived level of demands, control and social support?, How are the student's divided in correlation within the demand-control-support-model? and What possible gender differences emerge in the demand-control-support model? Method: The study was based on the demand-control-support model. A already developed questionnaire, Job Content Questionnaire (JCQ), designed for the selected theory was used. A total of 327 students in six schools in Stockholm municipality participated in the study. The results were analyzed in SPSS. A T-test and a Chi Square were used to compare boys and girls. Results: Ninety-one percent of the students experienced a low control, and 34% of students experienced high demands in school. The social support factor is perceived as high by the majority of students (84 %). A comparison between girls and boys showed that girls experience greater demands and social support than boys. No significant sex differences were found in the degree of control. The results also showed that a majority of students (61 %) can be placed within the passive work situation. A smaller percentage of students experienced the work situation as high-strain (30 %), while only a few students were placed in the active box (3 %) or in the low-strain box (6 %) in the model. Possible sex differences emerged in the model was that more girls than boys experienced the work situation as high-strain, while more boys than girls experienced the work situation as passive. Conclusion: The participating students experienced a passive work situation in school and consider themselves to have low control and low demands. To improve students work situation in school, the degree of control, according to this study, needs further investigations.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Trygghet och tillit, Kontroll i studiesituationen och Främjande studiemiljöer. Den första tiden av studierna är betydelsefull för fortsatt trivsel. Även tillgång till socialt stöd visade sig betydelsefull, både från klasskompisar, föreläsare och från familj. Studenternas möjlighet och kunskap kring att påverka sin situation på skolan är låg. Informanterna känner krav i sina studier från dem själva, föreläsarna och omgivningen. Fler studier behövs för att ta reda på vad som krävs under den första perioden och hur introduktionen på högskolan kan ske på bästa sätt. / Most occupational studies in school are directed to staff or to the younger ages, and therefore it is missing knowledge of young adults' perceived learning environment. The aim of this study was to describe how college students experience a good psychosocial work environment. To answer this purpose a qualitative method with semi-structured interviews was chosen and a qualitative contentanlysis. The selection of informants was done through mass e-mails in which interested students were asked to contact the researcher. Age range of the 10 respondents was 20-41 years, and four of the five sections of the chosen university in southern Sweden were represented. The result is presented in three categories Security and trust, Control in the study situation and Supportive study environment. The initial period of the studies is important for the continued well-being. Availability to social support is important, both from classmates, lecturers and from family. The students' ability and knowledge of influencing their situation at the school is low. Informants feel demands in their studies from themselves, lecturers and other people in the surroundings. More studies are necessary to find out what is required in the first period and how the introduction of college can be made in the best way.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa. Arbetsgrupperna skilde sig åt, beträffande upplevelsen av kontrollmiljön och tilliten mellan medarbetarna. Resultaten av studien visar, att tilliten var lägre mellan medarbetarna inom den arbetsgrupp som upplevde kontrollmiljön som mer kontrollerande, än vad den var inom den arbetsgrupp som upplevde en mer flexibel kontrollmiljö.