Sammanfattning Uppsatsen har syftat till att utifrån tre sjukhusprästers perspektiv och uppdrag undersöka trostolkning som kommer till utryck när ett dop av svår sjuka barn sker. Hur dop i krissituationer uppstod och hur den tillämpas idag med stöd av Sjukhuskyrkan och i samråd med vårdpersonalen inom Neontala intensivvårdsavdelning. Uppsatsen har även undersökt hur dop i krissituationer kan vara av betydelse för själsligt och existentiell betydelse i förhållande till föräldrarnas behov av existentiell lindring i detta sammanhang. Alla informanter i uppsatsen anser att dop i krissituationer inom andlig vård har betydelse och att de med sitt uppdrag vill bemöta dopföräldrarnas behov av existentiell livstydning när ett barn är döende.    Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, vilket innebär att man utifrån ett antal professionella erfarenheter eller händelser, det vill säga det empiriska materialet och de valda teorierna, inducerar en sannolik slutsats. De teoretiska perspektiv som uppsatsen bygger på är teorier kring religionspsykologiskt studie: Föräldrars erfarenheter efter spädbarns död, med särskilt hänsyn till ritualers funktion, och den pastorala dopteologin en studie om Griftetal mellan trostolkning och livstydning.   Min kortfattade slutsats är att dop i krissituationer har betydelse såväl för prästen som för dopföräldrarna. Om dopföräldrarna är medlemmar i Svenska kyrkan och önskar ett dop i en krissituation så ingår det i Svenska kyrkan uppdrag att bemöta dopföräldrarnas behov av existentiell livstydning. Med hjälp av dop i krissituationer kan Svenska kyrkan förmedla sin trostolkning samtidigt som en svår situation bekräftas där dopföräldrarna erbjuds förtröstan i hoppet om en uppståndelse för barnet efter döden.

Female and male managers in crisis - A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisis The purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet? The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA). The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers.

No description available.

Den rådande pandemin, Covid-19, förändrade samhällets syn och behov av konsumtion. I och med att fler började arbeta hemifrån och skolan utfördes på distans, blev efterfrågan på bekväma kläder allt högre. Eftersom att det inte längre gick att sysselsätta sig socialt och träffa andra människor fick människor lära sig att sysselsätta sig på andra sätt. Statistiken visar att produktgruppen träningskläder ökat kraftigt under 2020 och har fortsatt in i 2021. Fler människor valde att prioritera sin fysiska hälsa och fick upp ögonen för träning. Förutom att pandemin påverkade samhället och konsumtionen i stort påverkade det även människan på individnivå, vilket resulterade i förändrade sätt att yttra sin identitet på. Just konsumtionen blir av stor vikt när människan ska kunna bearbeta sin identitet, men när begränsningar i samhället uppkommer tvingas människan att tänka om kring dess konsumtionsval. Syftet med denna studie var att undersöka hur konsumenters identitetsprojekt påverkas till bakgrund av pandemin. Mer specifikt har vi valt att fokusera på att förstå hur träningskläder har haft betydelse för konsumenters identitetsprojekt under pandemin. Det är av intresse att undersöka förändringar inom konsumentbeteende- och identitet för att kunna kartlägga hur konsumenter blir påverkade när de tvingas anpassa sig till samhällsförändringar och krissituationer. Studiens forskningsfrågor: • Hur har pandemin covid-19 påverkat konsumentens identitetsprojekt? • Vilken betydelse har träningskläder haft på konsumenters identitetsprojekt? Metoden som användes i studien är en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes mot bakgrund av en intervjuguide med strukturerade frågor. Tio stycken deltagande kvinnor och män intervjuades, samtliga med ett intresse eller behov av träning och träningskläder i sin vardag. Utöver detta gjordes även en litteraturstudie för att få en övergripande insikt i vad som studerats tidigare samt få tillgång till fler perspektiv och aspekter. Det förekom även att statistik användes för att fastställa siffror inom förändrad försäljningsstatistik. Resultatet bekräftade att konsumenters identitetsprojekt har påverkats och förändrats under loppet av pandemin, fler har fått upp ögonen för träning, nya träningsformer och träningskläder. För att anpassa sig till den nya situationen har många anammat träningen och träningskläder som en ny identitet, vilket var ett resultat av en begränsad vardag och förändrat socialt liv. Samtliga respondenter var eniga om att träningskläder har ökat i popularitet under det senaste året, samt att det anses mer socialt accepterat. / The prevailing pandemic, Covid-19, changed society's views and needs for consumption. As more people started working from home and school took place digitally, the demand for more comfortable clothes increased. Since it was no longer possible to socially interact and meet other people, we had to learn how to occupy ourselves in other ways. Statistics show that the product group ‘training clothing’ increased sharply in 2020 and continued into 2021. More people chose to prioritize their physical health during a period of uncertainty and opened their eyes to training. But in addition to the fact that the pandemic affected society and consumption in general, it also affected humans on an individual level, which resulted in changed ways of expressing one's identity. Consumption in particular becomes of great importance when a person wants to process its identity, but when limitations arise in society, we are forced to rethink his consumption and choice. The purpose of this study was to examine how consumers' identity projects are affected by the pandemic. More specifically, we have chosen to focus on understanding how training clothing has been important for consumers' identity projects during the pandemic. It is of interest to examine changes in consumer behavior and identity in order to be able to map how consumers are affected when they are forced to adapt to societal changes and crisis situations. Study research questions: • How has the pandemic covid-19 affected the consumer's identity project? • What significance have training clothes had on consumers' identity projects? The method used was qualitative where semi-structured interviews were conducted on the basis of a structured interview guide. Ten participating women and men were interviewed, all with an interest or need for training and training clothes in their everyday lives. In addition to this, a literature study was also conducted to gain an overall insight into what has been studied previously and to gain access to more perspectives and aspects. It also happened that statistics were used to determine figures in changed sales statistics. The results confirmed that consumers' identity projects have been affected and changed during the course of the pandemic. More people have opened their eyes to training, new forms of training and training clothes. To adapt to the new situation, many had adopted training and training clothes as a new identity, which was a result of a limited everyday life and changed social life. All respondents agreed that training clothes have increased in popularity over the past year, and that it is considered more socially accepted.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

I mars 2020 rapporterade Folkhälsomyndigheten (2020a) om Covid-19 och att det handlar om en pandemi. Konsekvensen av detta har blivit att viktiga samhällsorganisationer som sjukvård och skolor påverkats i hög grad (Ibid). En av dessa är Uppsala universitet, som brådskande tvingats digitalisera sin verksamhet för att kunna bedriva denna på distans. Syftet med studien är att undersöka digitaliseringen av utbildningsverksamheten på institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. För detta ändamål genomfördes en kvalitativ fallstudie som grundar sig i intervjuer med lärare och ledningen vid institutionen och universitetet, samt relevant dokumentation. Empirin analyseras utifrån två av nio dimensioner som presenteras av Goldkuhl och Röstlinger (2020). Dessa är den funktionella samt den normativa dimensionen. Slutsatsen visar att institutionen hela tiden menat följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska smittspridningen. För att lyckas med detta har Zoom nyttjats som digitalt verktyg för att bedriva undervisning på distans. Hur omläggningen av specifika kurser skulle ske var upp till lärare och kursansvariga att besluta. Det genomgående målet har varit att fortsatt kunna erbjuda undervisning för studenter. Initialt handlade detta endast om genomförbarhet, men därefter lades ytterligare fokus på att upprätthålla hög kvalitet och rättssäker examination trots undervisning på distans.

Problem: Covid-19-pandemins påverkan på spridningen av fake news har kommit att bidra till växande misstro för organisationer och skepticism bland konsumenter på sociala medier. Fake news har inte enbart medför förvirring och misstro hos konsumenter, utan påverkar även attityder, skapar rykten och kan leda till finansiella hot för organisationer, där bojkottning av varor eller varumärken kan ske på grund av desinformation. Organisationer behöver således förstärka och förstå konsumenters lojalitet för att minimera dessa allvarliga konsekvenser som kan försätta organisationer i konkurs. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar konsumenters lojalitet gentemot organisationer som marknadsför sig på sociala medier. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, för att kunna skapa flexibilitet samt uppnå det eftersträvade vertikala djupet hos individerna som intervjuas.  Slutsats: Studien har påvisat att faktorerna kognitiva föregångare, affektiva föregångare, subjektiv norm, situationell påverkan, likhet, förtroende och interpersonellt inflytande är essentiella för konsumenters lojalitet gentemot organisationer som marknadsför sig på sociala medier. Därtill har studien bidragit till en ökad förståelse kring hur konsumenters lojalitet påverkas vid en krissituation, när en krissituation ökar spridningen av fake news. De faktorer som kartlagts som essentiella i studien, skulle kunna nyttjas och anammas av organisationer vid framtida krissituationer för att förstärka konsumentlojaliteten på sociala medier. / Problem: The impact of the Covid-19 pandemic on the spread of fake news has contributed to growing distrust of organizations and skepticism among consumers on social media. Fake news has not only caused confusion and mistrust among consumers, but also affects attitudes, creates rumors and can lead to financial threats towards organizations, where boycott of goods or brands can occur due to misinformation. Organizations thus need to strengthen and understand consumer loyalty to minimize these serious consequences that can bankrupt organizations. Purpose: The purpose of the study is to identify the factors that affect consumer loyalty towards organizations that market themselves on social media. Method: The study is based on a qualitative research strategy, with an abductive approach. The study conducted eight semi-structured interviews, in order to create flexibility and achieve the desired vertical depth of the individuals interviewed. Conclusion: The study has shown that the factors cognitive antecedents, affective antecedents, subjective norms, situational influence, homophily, trust and interpersonal influence are essential for consumers' loyalty towards organizations that market themselves on social media. In addition, the study has contributed to an increased understanding of how consumer loyalty is affected in a crisis situation, when a crisis situation increases the spread of fake news. The factors identified as essential in the study could be used and embraced by organizations in possible future crisis situations to support consumer loyalty on social media.

Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra Carl XVI Gustafs och Stefan Löfvens tal till nationen angående covid-19 pandemin. De retoriska dragen jag har valt att grunda min undersökning på är ethos, pathos och logos, dispositio samt topikerna kausalitet och definition. De retoriska medlen används för att visa hur de används i en retorisk krissituation och vilka likheter eller skillnader det finns mellan talarna.            Resultatet visar att både Löfven och Carl Gustaf samspelar med ethos, pathos och logos. Skillnaden på dispositionen mellan talarna är att Löfven avviker från Renbergs standardposition medan Carl Gustaf följer den. Definitions- och kausalitetstopiker används av båda talare för att framställa logos och pathos och beskriva orsak och konsekvenser samt definiera vad de egentligen pratar om.            Slutsatsen utifrån resultatet visar att Löfven använder sig mest av pathos och logos medan Carl Gustaf fokuserar mest på ethos och pathos. Undersökningen visar att båda talare använder topiker men att defintionstopiker förekommer oftare än kausalitetstopiker i talen. I dispositionen använder både Löfven och Carl Gustaf två argument tillsammans med ett motargument.

No description available.

Fallstudien undersöker vad som får sjuksköterskor på akutmottagningen i Kalmar att fortsätta arbeta under den rådande covid-19 pandemin. Studien utgår från en induktiv ansats för att skapa en förståelse för det som undersökts. För att samla in empirisk data som grund för studien har fem kvalitativa intervjuer genomförts och tolkats. Under studien har det framkommit att det som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta har att göra med attribut som tillskrivs professionen. Gemenskapen i arbetsgruppen har varit central såväl som allmänhetens bekräftelse för professionen och dess betydelse. Dessutom har det varit av betydelse att kunna stänga av sina känslor för att orka fortsätta arbeta. / This case study examines the driving forces to work during the on-going covid-19 pandemic. The study proceeds from an inductive approach to create an understanding for the examined case. Five qualitative interviews have been made to collect empirical data to analyze. During the study it has emerged that attributes according to the profession are contributing to proceed the work. The connections in the workgroup have been significant as well as the acknowledgement of the public according to the profession. It has also been of major importance to disconnect the feelings to be able to proceed to work.