Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.

<p>Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.</p>

<p>Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.</p>

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

Bakgrund: Intresset för studien och ämnesområdet väcktes genom en verklig händelse när vi tog kontakt med en optiker för en önskad synundersökning. Företaget, vilket för några år tillbaka implementerat ett CRM-system ansåg sig erbjuda stor kundfokus genom det införda systemet. Dock visade resultatet på motsatsen när vi vid ett flertal tillfällen försökte nå företaget utan framgång och även genom ett mindre trevligt bemötande när vi tog kontakt med företaget genom att besöka deras butik. Customer Relationship Management (CRM) har under det senaste årtiondet blivit ett allt mer omtalat och diskuterat ämne samt en allt mer populär och prioriterad investering för att förbättra sina kundrelationer och på så sätt öka sina inkomster och förbättra sina resultat. Dock visar tidigare forskning på en stor problematik angående implementeringsprocessen av systemet, att näst intill fyra av fem företag upplever ett stort missnöje och utebliva resultat. Syfte: Studien är inriktad mot att undersöka implementeringsprocessen av ett CRM- system i syfte att identifiera vilka delar i processen som är kritiska för att nå ett lyckat resultat. Vidare skall studien även ge svar på frågan om vilka faktorer som kan ses påverka utfallet och som därmed kan anses vara kritiska för att uppnå en lyckad implementering och ett lyckat resultat. Inom ramen för syftet kommer vi besvara följande frågor: Vilka aspekter i implementeringsprocessen kan ur ett teoretiskt samt empiriskt perspektiv beskrivas som kritiska? Om, och i så fall, på vilket sätt det föreligger likheter eller skillnader mellan de teoretiskt kritiska aspekterna och det empiriska resultatet? Om, och i så fall, hur kan gemensamma samband mellan aspekter och faktorer mellan i de i studien ingående företagens implementeringsprocesser urskiljas och beskrivas? Genomförande: Studien har en induktiv, hermeneutisk samt explorativ ansats där interna aspekter samt faktorer studeras inom ramen av små och medelstora svenska företag inom Linköpings kommun. Vidare har referensramen skapats genom litteraturstudier och empiriska data är erhållen genom kvalitativa intervjuer på fem olika företag. Resultat: Genom studiens resultat har vi, ur ett teoretiska samt ur ett empiriskt perspektiv, identifierat tre kritiska aspekter (människan, processen samt teknologin) samt tre kritiska faktorer (ledarskap, strategi och integration) inom implementeringsprocessen. Vidare har den empiriska undersökningen utöver dessa urskilt en ytterligare faktor, vilken är företagskulturen där tyngden ligger i medarbetarnas attityder, anpassning, samarbete samt viljan till förändring. Den mänskliga aspekten har även visat sig vara mycket kritisk, där den ur båda perspektiven beskrivs som avgörande för ett lyckat resultat. Studiens genomförande har även resulterat i iakttagelser av företagens olika definitioner och synen på användandet av systemet, alltså skiljer sig syftet vilket leder oss till ett utvärderingsdilemma när det gäller förväntade och lyckade resultat. Den varierande bilden av systemet gör en generell jämförelse missvisande och svårtolkad genom att företagen inte har klara syften med införandet och i många fall förväntar sig ett resultat vilket ej motsvarar deras egna insatser och arbete. Förväntar företagen sig ett visst resultat utan att tillföra de rätta resurserna kommer de säkerligen anse att resultatet inte blev det som förväntades och att införandet därmed blev ett misslyckande. Det handlar alltså om att företagen måste veta vad de vill uppnå och utforma ett klart syfte med sitt CRM-införande. Detta för att tillföra rätt resurser och uppnå ett lyckat resultat, vilket bör anses lyckat i jämförelse med ett realistiskt syfte samt i förhållande till de resurser som tillförts. Systemets komplexitet fordrar planering och insikt om en krävande implementeringsprocess. Den splittrade bilden av systemets användning samt syfte leder till en rad olika problem där den mänskliga aspekten spelar en avgörande roll. Dock kan en tydlig strategi som förmedlar syftet samt kraven på anpassning och förändring minska dessa mänskliga symptom och leda till ett lyckat resultat. / Tillägg på ämne/kurs: Även Magisteruppsats från internationella ekonomprogrammet

Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.

Framförvarande arbete är en empirisk studie som fokuserar på kritiska aspekter; elevers skilda uppfattningar av samma lärandeinnehåll. Syftet är att identifiera kritiska aspekter i undervisning av taluppfattning i årskurs 2. En Learning Study har utförts som innebär att två elevgrupper har genomfört ett identiskt för- och eftertest med lektioner däremellan. Resultatet har analyserats med hjälp av variationsteorin, som syftar till att effektivt och ändamålsenligt variera samma lärandeinnehåll. Resultatet identifierade följande kritiska aspekter i undervisningen: öppna utsagor med subtraktion, begreppsförmågan, muntliga kommunikationen samt elevens tålamod. Begreppsförmågan handlar om att eleverna hanterar anvisade uppgifter på ett korrekt sätt. Den muntliga kommunikationen är övergripande och påverkar förståelsen av det centrala ämnesinnehållet. Elevernas tålamod är beroende av inre och yttre förutsättningar. Resultatet visade även att kritiska aspekter är dynamiska och förändras kontinuerligt i undervisningsprocessen. Det ställer krav på pedagogens förmåga att kontinuerligt observera, organisera och reflektera i skolverksamheten. Pedagoger och elever som uppmärksammar kritiska aspekter i undervisningen har sannolikt större möjlighet att undanröja hinder och missuppfattningar i elevernas lärande, vilket utvecklar ett gynnsamt lärande.

Syftet med denna rapport är att utveckla ett analytiskt tänkande vid val av läromedel i sin undervisning. Med fokus på det matematiska innehållet bråk och dess kritiska aspekter och förekommande variationsmönster i bråkuppgifter analyseras två läromedel för årskurs 6.   Metoden som valdes var en mindre kvalitativ läromedelsanalys. Två läromedel för årskurs 6 analyserades med syfte att undersöka vilka variationsmönster som förekommer i uppgifter om bråk och hur de kritiska aspekterna gestaltades. De kritiska aspekter som valdes var begreppet bråk, helheten av bråk samt förenkla och storleksordna bråk.   Efter att ha analyserat läromedlen kunde det konstateras att förekomsten av olika variationsmönster är god, men att variationen av mönster är olika i de båda läromedlen. De kritiska aspekter som förbestämdes förekom i samtliga analyserade läromedel och gestaltades på olika sätt. Det ena läromedlet hade ett mer framstående kapitel om bråk med tydlighet för att överbrygga svårigheter. Det andra läromedlet hade ett mer gediget arbete med tallinjen, vilken var helt utesluten i det förstnämnda läromedlet.   Efter vår studie dras slutsatsen att de läromedel som analyserats mycket väl kan vara fullgoda att använda som enda källa i sin undervisning Men att de inte sällan bör kompletteras med annat material och andra källor för att göra undervisningen komplett och uppfylla de förmågor som ligger till grund för kunskapskraven i gällande läroplan.

Framförvarande arbete är en systematisk litteraturstudie som syftar till att identifiera kritiska aspekter relaterat till taluppdelning vid utveckling av en god taluppfattning, huvudsak i årskurs 1-3. Kritiska aspekter innebär att elever uppfattar samma lärandeinnehåll på olika sätt. Datainsamlingen består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt övriga relevanta publikationer som har avsikt att generera en övergripande bild inom forskningsområdet. Resultatanalysen presenterar tidigare forskning beträffande taluppfattning och taluppdelning. Därefter utförs en kategorisering av informationen som framkommit i de granskade vetenskapliga artiklarna och publikationerna. Kategoriseringen är baserad på fem aspekter och kommer att integreras med ramverket variationsteorin och fokuserar framförallt på begreppen generalisering, variationsmönster och kritiska aspekter. De fem utvalda kategorierna för att urskilja kritiska aspekter i förhållande till en god taluppfattning är: förståelse för talens olika representationer, relationen antal – mängd, begreppsinlärning, kommunikation – elevernas fysiska miljö och individuella erfarenheter, organisation och reflektion över utvalt lärandeinnehåll. Resultatanalysen visar att kunskapen att hantera uppdelning av tal i olika situationer sammanhänger med utveckling av en grundläggande taluppfattning för hur tal kan representeras i skilda situationer. För att utveckla en grundläggande taluppfattning är det viktigt att synliggöra kritiska aspekter under hela lärprocessen. Resultatet visar att det ä rbetydelsefullt att utveckla förmågan att dela upp tal i skilda konstellationer för att hantera skillnaden mellan antal och mängdbegreppet. Begreppsinlärning är ytterligare en grundprincip och kritisk aspekt som inkluderar en språklig dimension av matematik. För att förstå innehållet i undervisningen måste eleverna känna till vad begreppen inom ämnesområdet statuerar. En god begreppsinlärning hjälper eleverna att välja ut relevanta räknestrategier till anvisad taluppgift. En övergripande faktor för att identifiera kritiska aspekter är muntlig kommunikation kopplat till elevernas fysiska miljö och individuella erfarenheter. Muntlig kommunikation som synliggörs på ett relevant sätt kan medverka till att variationer av samma lärandeinnehåll upplevs som tillvaratagande av kunskap, och inte orsakar hinder vid inlärningen. Sammanfattningsvis är det väsentligt att ställa kritiska aspekter mot varandra för att skapa ett intimt förhållande mellan vilka situationer som bidrar till ett ökat lärande och vilket lärandeinnehåll som inte genererar möjligheter till att tillvarata kunskap på ett relevant sätt. Nyckelbegrepp: Taluppfattning, taluppdelning, kritiska aspekter, målorienterad undervisning.