• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 101
  • 1
  • Tagged with
  • 102
  • 102
  • 41
  • 38
  • 30
  • 30
  • 28
  • 27
  • 27
  • 25
  • 23
  • 21
  • 19
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Att göra en analys : Elevers uppfattningar om uppgiften att göra en jämförande analys / To construct an analysis : students’ conception of constructing a comparativeanalysis

Berge Birath, Malin January 2018 (has links)
Studien söker att besvara frågan vad elever gör när de ombeds att göra en jämförande analys. I studien används fenomenografisk analys för att kategorisera en elevgrupps uppfattningar om vad de förväntas göra när de gör en jämförande analys. Efter kategoriseringen och i enlighet med variationsteorin, så identifieras de kritiska aspekterna mellan kategorierna för att synliggöra vad som bör adresseras i undervisningen för att eleverna ska få en fördjupad uppfattning om vad det innebär att göra en jämförande analys. I studien hittades fyra kategorier av uppfattningar hos den undersökta elevgruppen. Den första kategorin uppfattade jämförande analys som en personlig reflektion över vad skillnaden var mellan två olika fall (i studien: demokrati och diktatur). Den andra kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för fakta. Den tredje kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för skillnader medan den fjärde kategorin uppfattade jämförande analys som att förklara skillnader. De kritiska aspekterna som identifierades mellan kategorierna och som därmed borde artikuleras och adresseras i undervisningen var: att förstå samhällskunskap som ett vetenskapligt ämne, att förstå vad som är en jämförelse samt att kunna se ett orsakssamband mellan företeelse 1 och 2 i jämförelsen.
52

De har ingen koll på dem : Ett undervisningsexperiment om de och dem

Standar, Caroline, Bagler, Cornelia January 2011 (has links)
No description available.
53

Att utveckla undervisning om tals del-helhetsrelationer : En variationsteoretisk studie i årskurs 2 / To develop teaching about part-whole relations of speech : A variation theory study in year 2

Oskarsson, Emma January 2021 (has links)
Inom matematik är det många elever som möter svårigheter. Något jag fastnade vid var att många elever har svårigheter med additioner som innehåller en tiotalsövergång. Studien har inspirerats av fenomenografin och grundar sig på en learning study där två lektioner planerades och genomfördes med elever i årskurs 1. Förutom lektionerna användes ett för-och eftertest som tillsammans bidrog till studiens resultat. Variationsteorin har varit utgångspunkt vid planering och analys av lektionerna, där fokus har riktats mot vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Studien syftar till att bidra till en undervisningsdesign som erbjuder elever i årskurs 2 att urskilja tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång. I resultatet beskrivs de antaganden som görs om kritiska aspekter samt vilka variationsmönster som verkar gynnsamma i studien. Resultatet visar att det kan vara kritiskt för elever att urskilja talens del-och helhetsrelationer inom talområdet 1-20 och att urskilja att flersiffriga tal kan delas upp i olika tiobaser. Vid undervisning kring tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Aspekterna kan synliggöras genom att använda genomtänkta variationsmönster som utvecklar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer och additioner med tiotalsövergång.
54

Dividera och variera : En innehållsanalys av tankestrategier och variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifter för årskurs 3

Jeppsson, Ebba, Edman, Sofia January 2020 (has links)
Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.
55

Variation av metoder i multiplikation : En kvalitativ läromedelsanalys med fokus på metoder i multiplikation

Johansson, Sebastian, Dahlqvist, Linnéa January 2021 (has links)
Den här kvalitativa läromedelsanalys syftar till att undersöka vilka möjligheter till förståelse av multiplikation som erbjuds för elever i årskurs 4–6 i läroboksserien Matematik Alfa Beta Gamma. Tidigare forskning visar olika gynnsamma metoder som främjar elevers lärande i multiplikation. Vidare framgår det i tidigare forskning att lärare, till största del, använder matematikläroböcker i sin undervisning samtidigt som det inte bedrivs någon aktiv granskning av dem i Sverige. I studien undersöks om elevers lärande i multiplikation kan främjas om undervisningen endast präglas och utformas utifrån läroböcker. Variationsteorin avser studiens teoretiska utgångpunkt där begrepp som kritiska drag, kritiska aspekter, kontrast, separation, generalisering och fusion utgör analysverktyget. Resultatet visar att de variationsteoretiska begreppen kan avläsas i lärobokserien och att det enligt variationsteorin då kan ske ett lärande eftersom dimensionen av variation och urskiljning yttrar sig. Avslutningsvis blir det bland annat tydligt att upprepad addition är en av de metoder som främjar elevers lärande när multiplikation ska introduceras, men den framgår frekvent i läroboksserien även när multiplikation inte längre är på en introducerande nivå.
56

Vilka missuppfattningar visar elever kring tal i decimalform? : En intervjustudie med elever i årskurs 6 / What misconceptions do students show about decimal numbers? : An interview studies with 6th grade students

Johansson, Filip January 2021 (has links)
För att fördjupa förståelsen om elevers missuppfattningar beträffande tal i decimalform, är detta en intervjustudie med åtta elever som besvarar frågeställningarna: Vilka kritiska aspekter finns i relation till kända missuppfattningar gällande tal i decimalform? Vilka kritiska aspekter finns i relation till missuppfattningen om att svaret alltid blir mindre vid division? Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteorin, då begreppen inom teorin är väsentliga för att få kännedom om vilka skilda sätt ett specifikt ämnesinnehåll uppfattas. Den data som samlats in för studien gjordes genom en triangulering. I studien har 45 elever genomfört ett arbetsblad där åtta elevers svar följdes upp med intervjuer som spelades in. Avsikten var att få inblick i vad som kan vara kritiskt i förhållande till olika missuppfattningar. I resultatet framförs vilka kritiska aspekter som kan orsaka missuppfattningar för tal i decimalform. Studien visar att flera av de kända missuppfattningarna som forskning skildrar också förekommer bland elever i årskurs 6.  De kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå ett ämnesinnehåll kan finnas i fler än en specifik missuppfattning.
57

Att förstå flödesscheman : Hur undervisning kan synliggöra kritiska aspekter av ett flödesschema om återvinning för elever i årskurs 1 / To make flow diagrams make sense

Holmgren Sabel, Emil January 2021 (has links)
I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.
58

Stambråkets möjligheter att berika bråkundervisningen : En läromedelsanalys om en läromedelsseries möjligheter att utveckla en förståelse för stambråk i grundskolans årskurs 4-6.

Didrik Sjöbladh, Linda, Nordliden, Petter January 2021 (has links)
Denna läromedelsanalys syftar till att utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv belysa vilka möjligheter en läromedelsserie i matematik erbjuder elever att utveckla en förståelse för stambråk. Studien utgår från sex kritiska aspekter av stambråk: areamodellen, linear measurement, inverse order relationship, stambråk som mängden av en helhet, partitioning och iterating. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv med en deduktiv ansats har läromedlen analyserats genom en textanalys. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter av stambråk finns representerade i läromedlet. Samtidigt behandlas flertalet av dem i mindre utsträckning, vilket kan leda till en begränsad concept image av stambråk hos elever. Resultatet visar även att det vanligaste variationsmönstret i läromedlen är fusion, vilket innebär att elever behöver kunna urskilja flera kritiska aspekter av lärandeobjektet samtidigt. Detta försvårar möjligheten att tillägna sig förståelsen för stambråk. I resultatet framgår det också att areamodellen är den vanligast förekommande representationsformen i läromedelsserien. En konsekvens för undervisningen blir således att representations-former som bygger på linear measurement behöver få större plats inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta för att elever ska få en större förståelse för stambråk och en berikad concept image vilket i sin tur möjliggör förståelsen för mer avancerade matematiska principer. Sammanfattningsvis diskuteras att lärare behöver förhålla sig kritiskt till matematikläromedel samt vara medvetna om vilka möjligheter det erbjuder.
59

Elevers Förståelse Av Platsvärde : En systematisk litteraturstudie om kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer för att förstå platsvärde i de tidiga skolåren / Pupils' understanding of place value : A systematic literature study on critical aspects and favorable factors for understanding place value in the early school years

Mansikkala, Minna, Axelsson, Amanda January 2022 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer för förståelsen av platsvärde hos elever i de tidiga skolåren. Datainsamlingen skedde genom sökning i databaserna ERIC, Scopus och Unisearch samt genom manuell sökning. Sammanlagt analyserades och sammanfattades 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade ett antal kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer kopplat till elevers förståelse av platsvärde. Dessa var; ålder, språk, undervisning och läromedel samt representationsformer. Studiens slutsats är att lärare bör ha goda kunskaper om samt förståelse för kritiska aspekter såväl som gynnsamma faktorer, för att på bästa sätt kunna stötta elevers förståelse av platsvärde i det decimala talsystemet.
60

Lärares syn på variation i naturvetenskapligt klassrum - möjligheter för elevers lärande / Teachers´ Views on Variation in the Science Classroom - Opportunities for Students´ Learning

Brzezinski, Anna, Frank Granberg, Elin January 2022 (has links)
Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur variation i undervisningen påverkar elevernas lärande och utveckling för förståelse utifrån lärarens perspektiv. Därefter ville vi få svar på hur och varför lärare valde variation i sin undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Vi utgick från variationsteori, vilken vi anser var mest relevant i vår studie. Denna teori innebär att man tar reda på elevernas kunskaper genom ett förtest, sedan planeras och genomförs lektioner som sedan analyseras. Vidare ändras och anpassas undervisningen för att slutligen återigen ta reda på elevernas kunskaper med en eftertest. Genom att intervjua lärare som arbetar i grundskola har vi fått en inblick kring hur de tänker gällande variationen i undervisningen. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde att vi kunde ställa följdfrågor baserade på lärarnas svar och detta gav oss en flexibilitet i våra frågor, vilket gjorde att vi fick bredare och djupare svar från våra lärare. Resultatet av denna studie visade tydligt att variation i undervisningen är ett redskap som möjliggör elevernas kunskapsutveckling, samt höjer lärarnas kompetenser, vilket är möjligt på grund av en gemensam analys av undervisningen och diskussioner kring den. Avslutningsvis poängterar vi hur viktigt det är att använda sig av varierad undervisning i alla ämnena, inte enbart inom naturvetenskapliga ämnen.

Page generated in 0.0751 seconds