<p>Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.</p>

<p>Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan?</p><p>Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. </p><p>De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.</p><p>De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen</p>

No description available.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.

Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan? Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten. / International Migration and Rural Transformation

No description available.