Trots att sexualbrott är ett omdiskuterat fenomen så talas det mycket lite om lesbiska sådana. För att skapa en djupare förståelse för lesbiskt sexuellt våld blir det viktigt att undersöka hur det samtyckta lesbiska sexet fungerar, samt vilka aspekter i dessa sexuella praktiker som möjliggör missförstånd och ignorans av samtycke från de olika parterna. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föreställningar om sexuell praktik, genus och sexualitet påverkar hur samtycke förstås och kommuniceras inom ramen för lesbiska sexuella praktiker. Detta genomförs med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med personer med erfarenhet av lesbiska sexpraktiker, vilka sedan har analyserats med en queerfenomenologisk ingång. Utifrån analysen kan det konstateras att kommunikation kring samtycke ofta sker genom kroppslig inkänning, och i mindre utsträckning genom tal. Detta kan ibland leda till missförstånd, men blir en naturlig förlängning av att sexet inte har samma mall att följa som heteronormativt sex har. Förväntningar på den lesbiska relationen, viljan att upprätthålla en feministisk eller lesbisk identitet, samt vilka sexuella praktiker som utförs är exempel på faktorer som kan påverka hur ett sexuellt samtycke uppfattas eller kommuniceras. Detta kan i sin tur bidra till att lusten hamnar i andra rummet och att sexuella praktiker utförs utan alla parters fulla samtycke.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Varje år diagnostiseras 9000 kvinnor i Sverige. Kvinnor i åldrarna 40-74 år erbjuds gratis mammografi och det är även där bröstcancern främst upptäcks. I samband med diagnosen och behandlingen sker flera förändringar både fysiskt och psykiskt hos kvinnorna såsom trötthet, smärta och ärr från det bortopererade bröstet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där data hämtats utifrån fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Vid analys av datan användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Diagnostiseringen av bröstcancer innebär ett stort lidande och flera känslomässiga reaktioner. Kvinnorna genomgick flera behandling vilket gav både fysiska och psykiska förändringar som upplevdes påfrestande. Genom behandlingens gång påverkades kvinnornas livsvärld. I innehållsanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var: Sjukdomens påverkan, Förlorad identitet och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Kvinnorna genomgick starka känslor efter bland annat att ha förlorat ett bröst och håret. Biverkningarna var även något som påverkade kvinnorna negativt. För att uppfylla behovet av stöd hos kvinnorna behövs en ökad förståelse av deras upplevelser från sjukvårdspersonalen. En viktig del är att personalen har ett följsamt vårdande för att förstå kvinnornas livsvärld, vilket genererar till ett gott vårdande

<p>Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick. Det fanns även en essens av kroppsdisciplinering där kroppen utsattes för smärta och skador som ett resultat av träningen. Detta upplevdes som nödvändigt för att skapa ett konstnärligt uttryck. Rummen är de arenor där dansken sker och hade också inverkan på upplevelsen av dansen. Konsten genomsyrade det dansarna gjorde och det var det rena uttrycket man strävade efter och på grund av den som de uthärdade smärtan. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till den teoretiska ramen presenterad av Crossley (2001) som behandlar dualismen mellan medvetande och kropp och den förkroppsligade aktören samt begrepp som fält och habitus.</p>

<p>Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.</p><p>Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.</p><p>I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.</p>

<p>Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.</p>

<p>Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.</p>

<p>The body that is… You have to take care of the body is an ethnological study of how children look at body and health from their own perspective. During five weeks I did a field work in a school in Uppsala, Sweden. Ten fifth grade students and two teachers were interviewed. They were also participants in observations and did paintings. The theories used in this essay are a mix of phenomenology and feminist theories of western culture and the body. This study focuses on four different areas in which the body is important: Looks (clothes and make up), Food (what you eat, when, and why), Exercise (what you exercise, when, and why, and other leisure activity) and finally the Body and Health. Children are a part of society and the purpose of this essay is to see how they think and discuss around this questions. The children look at their own bodies with different eyes than they see others. The looks were important for some of these children; their clothes, their make up and their hair were important parts of how they wanted to be understood. The bodies of other people on, particular if they were related or friends in the closest surrounding, were not a problem but bodies of celebrities or people on tele-vision and magazines could be to fat, to thin, ugly or beautiful. People they knew personally could look how they wanted but the other ones could be valuated. They made a difference between female and male bodies when it came to clothes and make up. The children was aware of the connection between exercise and good health and many of them was part of physical activity on their leisure time, as well as they spent many hours with the com-puter at home, playing games or chatting on the Internet. They were well aware of what kind of food that is considered healthy and good, and what kind of food that makes you fat. Finally, they were well educated in the body ideals of today, and their reflections of the body were that a thin body is healthy and a fat one is unhealthy. They also considered it your task to take care of the body yourself even if many of the children said that how you look is nothing you could do something about.</p>

The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.

The body that is… You have to take care of the body is an ethnological study of how children look at body and health from their own perspective. During five weeks I did a field work in a school in Uppsala, Sweden. Ten fifth grade students and two teachers were interviewed. They were also participants in observations and did paintings. The theories used in this essay are a mix of phenomenology and feminist theories of western culture and the body. This study focuses on four different areas in which the body is important: Looks (clothes and make up), Food (what you eat, when, and why), Exercise (what you exercise, when, and why, and other leisure activity) and finally the Body and Health. Children are a part of society and the purpose of this essay is to see how they think and discuss around this questions. The children look at their own bodies with different eyes than they see others. The looks were important for some of these children; their clothes, their make up and their hair were important parts of how they wanted to be understood. The bodies of other people on, particular if they were related or friends in the closest surrounding, were not a problem but bodies of celebrities or people on tele-vision and magazines could be to fat, to thin, ugly or beautiful. People they knew personally could look how they wanted but the other ones could be valuated. They made a difference between female and male bodies when it came to clothes and make up. The children was aware of the connection between exercise and good health and many of them was part of physical activity on their leisure time, as well as they spent many hours with the com-puter at home, playing games or chatting on the Internet. They were well aware of what kind of food that is considered healthy and good, and what kind of food that makes you fat. Finally, they were well educated in the body ideals of today, and their reflections of the body were that a thin body is healthy and a fat one is unhealthy. They also considered it your task to take care of the body yourself even if many of the children said that how you look is nothing you could do something about.