Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor men upptäcks tidigt tack vare trippeldiagnostik. Det finns olika behandlingar som exempelvis kirurgi, cellgifter och strålning. Det blir en stor kroppslig förändring efter ett kirurgiskt ingrepp vilket kan ändra patientens kroppsuppfattning.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den kroppsliga förändringen efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på självbiografier och analyserades genom en narrativ analys enligt Dahlborg-Lyckhage (2017). Resultat: Analysen resulterade i följande teman: hur cancern har förändrat min kropp med underkategorin att förlora kvinnligheten och sexualiteten samt att känna svek och sorg över min nya kropp. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor upplever någon form av kroppslig förändring och även en känsla av svek och sorg samt förlorad kvinnlighet och sexualitet. Slutsats: Inte alla kvinnor kommer uppleva en kroppslig förändring efter en mastektomi men resultatet i denna studie visar att samtliga kvinnor upplevde någon form av kroppslig förändring och ett ändrat synintryck. Detta resultat kan användas av sjuksköterskor för att vårda patienten utifrån dennes livsvärldsperspektiv för att minska vårdlidande och öka livskvaliteten efter en mastektomi.

Bakgrund: Att genomgå en mastektomi innebär att kroppen förändras och kan vara en traumatisk upplevelse. Mastektomi är det vanligaste kirurgiska ingreppet vid bröstcancer vilket kan påverka kvinnan emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskan behöver kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser av mastektomi för att kunna bemöta varje kvinnas unika behov och därmed ge en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever den förändrade kroppen efter total mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats med Fribergs (2017) beskrivning av analys för en allmän litteraturöversikt.   Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudkategorier att kroppens utseende har förändrats, att avsaknaden av bröst kunde minska kvinnligheten, att känna sig begränsad i det sociala livet, att den intima relationen med partnern påverkas negativt och att känna sig tvungen att anpassa klädvalet.  Slutsats: Att genomgå en total mastektomi upplevs som en omvälvande och traumatisk upplevelse som påverkar kvinnans liv utifrån fler perspektiv. Kroppen kommer föralltid att vara förändrad, vilket påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Genom en ökad kunskap och förståelse för kvinnans upplevelse efter mastektomi skapas större förutsättningar för sjuksköterskan att ge en personcentrerad vård.

In this essay I share my thoughts on painting’s ability to merge and dissolve; the personal and thegeneral, visual and bodily experiences. That a painting carry the property of bleeding throughspatiality’s. I will talk about paintings in our shared environment as bodies in space. Between whatthe painting might refer to and the space the painting's back rests against. The space to enter andthe common body - this in-betweenness of the painting as an object. This is an attempt in text toapproach properties of painting - the activation and archiving of divergent spaces, bodies andsensibilities.

Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är ett stort folkhälsoproblem. I Sverige orsakar denna cancerform näst flest dödsfall bland kvinnor efter hjärt- och kärlsjukdomar. Under 2017 avled totalt 1413 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige. Sjukdomen för med sig starka emotionella reaktioner och upplevelser som berör kvinnornas livsvärld och förändrar den. Vården har ett ansvar för att inhämta nödvändig kunskap om hur kvinnor upplever denna sjukdom för att kunna bemöta dem på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändrad livsvärld i samband med bröstcancerdiagnosen. Kvinnorna var oroliga att överge sin familj och bekymrade för familjens framtid. Att upprätthålla den normala vardagen kändes viktigt. Kvinnorna upplevde en förändrad självbild och förlust av den kvinnliga identiteten då de förlorade håret och brösten. Stödet från omgivningen visade sig vara viktigt för att kvinnorna skulle få styrka att hantera vardagen.  Slutsats: Att drabbas av bröstcancer upplevdes som en chock och krävde en omställning i livet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd krävs det en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av bröstcancer. Denna studie kan bidra till en ökad kunskap om kvinnors upplevelser och vara en resurs för sjuksköterskor i mötet med bröstcancerdrabbade kvinnor.

I den här uppsatsen har jag med utgångspunkt i personliga dagboksanteckningar och beskrivningar av upplevda kroppsliga aktiviteter, valt att ha kroppen som huvudfråga. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk inleder jag uppsatsen med en förståelse av kroppen som upplevd och individuell, för att sedan röra mig mot ett mer vidgat perspektiv på kroppen som del av en större, kollektiv helhet som går bortom idén om det egna; bortom invanda föreställningar om vad den egna kroppen kan.

No description available.

Uttrycket ”Gästen har alltid rätt” fångar tydligt ojämlikhet mellan gäst och arbetare, vilket kan härledas till klasskillnader. Tidigare studier åskådliggör olika upplevelser i gästfrihetsindustrin och hur gästers agerande i olika situationer visar på de maktrelationer, samt förväntningar på hur dessa ska upprätthållas som arbetstagaren behöver förhålla sig till. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva arbetstagares upplevelser kopplade till normer och gästers bemötande i gästfrihetsindustrin, specifikt i bar- och restaurangmiljö. En kvalitativ studie genomfördes där dagböcker och intervjuer användes som primär datainsamlingsmetod. Forskningsdeltagarna arbetade i bar-och restaurangverksamheter i en mindre ort i södra Sverige. En semantisk och en latent tolkning av materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys som utgick från en induktiv ansats. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Avhumanisering och motstånd, samt underteman makt, tolerans och förväntningar. Deltagarna beskrev den generella upplevelsen av gäster som bra, men att en viss grupp av gäster gav en negativ känsla. Erfarenheterna som beskrevs var varierande, där tolkning av studiens syfte var avgörande för hur deltagarna svarade. Resultatet visar att gäster delvis är delaktiga i upprätthållandet av normer om kropp och kultur i gästfrihetsindustrin, men att arbetaren på olika vis gör motstånd. Deltagarna upplever att det har blivit bättre och ett generationsskifte av gäster tyder på att normer också är på väg att förändras. / <p>2023-06-01</p>

Sammanfattning Bakgrund  Långvarig smärta är ett utbrett problem som orsakar lidande för många människor. Att leva med långvarig smärta påverkar individen negativt både psykiskt, fysiskt och socialt, samtidigt som det utgör stora kostnader för samhället. För att lindra det lidande som orsakas av långvarig smärta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur smärtan kan behandlas. Mindfulness utgår likt omvårdnadsvetenskapen från en holistisk syn på individen. Det är därför av värde för sjuksköterskan att i sin profession ha kunskaper om sambanden mellan långvarig smärta och mindfulness.  Syfte  Syftet var att beskriva erfarenheter av mindfulness som symtomlindring hos personer med långvariga smärttillstånd.  Metod  Studien utformades som en icke-systematisk litteraturöversikt i avsikt att få en övergripande bild av den upplevda effekten av mindfulness som symtomlindring vid långvariga smärttillstånd. Resultatet i litteraturöversikten är baserat på 17 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av kombinationer av sökord. Artiklarna har kvalitetsgranskats och vidare analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  I flertalet studier upplevdes positiva effekter av mindfulness i form av minskad smärta, förändrad smärtuppfattning samt minskning av psykisk ohälsa, som är en vanlig följd av långvarig smärta. Ett annat väsentligt fynd var att mindfulness för många resulterade i en ökad acceptans för smärtan, vilket hade positiva effekter i det dagliga livet.  Slutsats  Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. I flera studier har personer med långvarig smärta beskrivit positiva upplevelser av mindfulness både fysiskt och psykiskt. Litteraturöversikten tyder på att utökade kunskaper om mindfulness kan vara av värde för sjuksköterskor. Sjuksköterskans kunskaper kan i sin tur appliceras i omvårdnaden genom patientundervisning, vilket även kan främja patientens egenvårdsförmåga och autonomi. / Abstract Background  Chronic pain is a major issue causing suffering for many people. Living with chronic pain has a negative impact on the individual both mentally, physically, and socially. Meanwhile, it implies a major cost to society. To relieve the suffering caused by chronic pain, it is important that the nurse has knowledge of how the pain can be treated. Mindfulness, like nursing science, is based on a holistic view of the individual. Thus, it is of value to the nurse to have knowledge in their profession of the connections between chronic pain and mindfulness.  Aim  The aim was to describe experiences of mindfulness as symptom relief in chronic pain conditions.  Method  The study was designed as a non-systematic literature review to gain an overall picture of the perceived effect of mindfulness as a symptom relief in chronic pain conditions. The results in the literature review are based on 17 scientific articles searched in the databases PubMed and CINAHL, using combinations of keywords. The articles have been quality reviewed and further analyzed with the help of integrated data analysis.  Results  Positive effects of mindfulness were experienced in the form of reduced pain, altered perception of pain, and reduction of mental illness, which is a common consequence of chronic pain. Another significant finding was that mindfulness for many patients resulted in increased acceptance of pain, which had positive effects in daily life.  Conclusions  Reducing suffering is one of the nurse's responsibilities. In several studies, a great many patients have expressed positive reactions to mindfulness, both physically and mentally. The literature review suggests that increased knowledge of mindfulness can be of value to nurses. The nurse's knowledge can in turn be applied in nursing through patient awareness, which can also promote the patient's self-care ability and autonomy.

Syftet med studien är att undersöka hur jag som sångpedagog kan arbeta med elever inriktatmot utvecklingen av en fri röst och rårösten i sångundervisning och hur elever uppleversångundervisningen. Studien genomförs med två elever som får två sånglektioner var. Underlektionerna går vi igenom övningar och metoder som är utvecklade för att utforska en fri röstoch rårösten samtidigt som eleverna arbetar med en varsin låt. I slutet jämför eleverna olikainspelningar från när de sjunger sin låt och det avslutas med en intervju. Jag utformar minundersökning med dessa frågeställningar: (1) Hur kan sångpedagoger arbeta med eleverinriktat mot utvecklingen av en fri röst och rårösten och (2) hur upplever eleversångundervisning inriktad mot utvecklingen av en fri röst och rårösten? I resultatet framgårdet att sångundervisning, övningar och metoder som baseras på kroppslig närvaro, inrebalans, medveten andning och trygghet mellan lärare och elev är betydande faktorer fördenna typ av undervisning. Utan någon yttre påverkan påvisar elevernas egna upplevelser avundervisningen att de upplever positiva skillnader i sina sångröster då kommer djupare ner ikropp, medvetenhet och andning.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan på kroppens läkningsförmåga samt hur en eventuell inverkan kan användas vid omvårdnad av patienter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som på olika sätt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förväntningar på en behandling har inverkan på dess resultat och att det psykologiska välmåendet är en viktig faktor för läkning även vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvården på att arbeta mot en mer holistisk hälsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder. / The purpose of this study was to investigate if willpower has any influence on the body’s capacity to heal and also if a possible influence can be used when caring for patients. The literature review is based on eight quantitative and two qualitative studies which in different ways cover the connection between body and mind. The material was categorized and arranged into themes and the results showed that the expectations that patients have on their treatment have an effect on the outcome, and that psychological well-being is also an important factor in the healing of somatic illness. In conclusion, there is much to gain in health care by adapting a more holistic view on health and by incorporating more alternative methods of treatment.