För kvinnor innebär en graviditet en tid av såväl fysiska som psykiska förändringar. Dessa förändringar är naturliga och försvinner oftast efter förlossningen. De plötsliga kroppsliga förändringar som sker i en gravid kvinnas kropp leder ofta till att kvinnan känner att hon förlorar kontrollen över kroppen. Samtidigt håller omgivningen kvinnan ansvarig för att kontrollera hennes gravida kropp så att den är i linje med de normer och ideal om kroppen som finns i samhället. Uppsatsen undersöker hur gravida kvinnor förhåller sig till samhällets normer och ideal om en vacker gravid kropp. Materialet till studien utgörs av observationer och analys av två diskussionsforum på populära mötesplatser för gravida och en tidning som inriktar sig på graviditet. Resultatet visar att kvinnor redan i ett tidigt stadie av graviditeten bygger upp bilder och förväntningar över den gravida kroppen som ett resultat av hur media framställer en gravid kropp. De kvinnor som upplever stora kroppsliga förändringar ger ofta uttryck av besvikelse, frustation och skam över att inte lyckas leva upp till sina egna förväntningar och förväntningar som de uppfattar att omgivningen har på deras gravida kropp.

Med våra kroppar som verktyg mäter vi rummet, beräknar stabilitet, skala, riktning. Arkitektur stimulerar våra sinnen och skapar förutsättningar för rörelse. Koreografi är en komposition av rörelser. Koreografi är också att bestämma hur en eller flera personer ska röra sig. Mitt projekt undersöker hur arkitektur koreograferar kroppen och hur jag som inredningsarkitekt därmed kan agera koreograf i mitt arbete. / We use our bodies as tools to measure space, stability, scale and direction. Architecture stimulates our senses and sets a stage for movement. Choreography is a composition of movements. Choreography is also deciding how people move. My project investigates in what way architecture choreographs the body and how I as an interior architect can act choreographer in my work.

I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli. Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet. / During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity. However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

Cyberpunk som litterär genre tar ofta upp teman som berör kroppen och dess förhållande till teknik på olika sätt. I denna uppsats studeras mäns och kvinnors förhållande till sin egen kropp och synen på manliga och kvinnliga kroppar i cyberpunk-romanen Neuromancer av William Gibson, utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genus. I analysen av romanen kan man se två huvudsakliga spår utifrån Hirdmans tre formler för förhållandet mellan könen, varav det tydligaste är det som Hirdman kallar jämförelsens formel. Kvinnor ses som impulsstyrda och kroppsliga medan män står för intellektet och en längtan efter att lämna kroppen bakom sig. Eftersom kvinnor ses som kroppsliga, blir det kroppsliga också något kvinnligt och därmed något oönskat för de manliga karaktärerna. I cyberpunken modifierar kvinnor sina kroppar för att kunna stanna kvar i dem, medan män modifierar sina kroppar för att kunna lämna dem.

Bakgrund: Cirka 7550 kvinnor drabbades år 2016 av bröstcancer i Sverige. Tidigare studier visar att ett diagnosbesked upplevs som ett stort uppbrott hos kvinnorna vilket orsakar en förändrad livsvärld. Med en förbättrad kännedom om hur sjukdomen påverkar det dagliga livet kan förhoppningsvis sjuksköterskan få djupare insikt i individernas livsvärld för att kunna stödja dem i deras hälsoprocess. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på fem självbiografier användes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys som resulterade i elva underkategorier och fyra kategorier: känsloladdad sjukdom, behandlingens påverkan, vikten av stöd och livsförändring. Resultat: Resultatet visade att leva med bröstcancer upplevdes vara en påfrestande sjukdom, där det redan vid cancerbeskedet blev en stor omställning. Behandlingen medförde både fysiska och psykiska biverkningar, där de fick en ny kroppsidentitet. Att få stöd från närstående, sjukvården och andra bröstcancerdrabbade var av stor betydelse. När kvinnorna avslutat sin behandling upplevdes en otrygghet och där de ansåg att någon form av eftervård saknades. De hade även svårt att läka psykiskt då det alltid fanns en rädsla att drabbas av återfall. Resultatet visade också att sjukdomen förändrade deras vardag både positivt och negativt, där de fick insikt över hur viktigt livet var. Slutsats: Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer innefattar en rad olika faktorer som påverkade deras liv i olika utsträckning. Där har sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet en viktig betydelse såsom att skapa en god vårdrelation, att synliggöra patientens behov samt att ge den information som krävs för att kunna stödja kvinnorna i återhämtningsprocessen. Eftersom det finns brister i eftervården anses det vara nödvändigt hos allmänsjuksköterskan att ta del av kvinnors erfarenheter av bröstcancerns påverkan, för att bidra till ytterligare kompetens.

Sammanfattning Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån två läroböcker i Idrott och hälsa analysera hur kroppen framställs och beskrivs. Frågeställningen som undersökningen ämnar besvara är: Vilka representationer av kroppen återkommer i läroböckerna? Vilka ideal, handlingar och krav är kopplade till dessa representationer? Vilka dilemman framkommer i de olika representationerna? Metod Två läroböcker skrivna efter introduktionen LGY 11 bearbetades metodologiskt med inspiration från Bacchis WPR-metod samt analyserades utifrån Billigs Ideologiska dilemman.  Resultat I analysen framkom sex tematiska representationer av kroppen: Den tävlande som kopplades till ideal om dess vilja att tävla prestera och handlingar i form av hård träning. Den hälsosamma kopplades till ideal som rörelseglädje och handlingar i form av rekreativ motion. Den normala som kopplades till ideal om att pojke och vara nöjd med sin kropp samt handlingar i form av heterosexualitet. Den avvikande kopplades till ideal om övervikt, att vara för smal flicka och handlingar i form av homo-, bi-, trans-, och asexualitet. Den utvecklingsbara kopplades till ideal om utveckling och kopplades till avsiktligt och målmedvetet handlande. Den dugliga kopplades till ideal om att känna sig tillräcklig och handlingar i form av att se egenvärdet och njutningen i rörelser. Ideologiska dilemman framträdde mellan Den tävlande och Den hälsosamma, Den normala och Den avvikande, Den utvecklingsbara och Den dugliga. Slutsats Resultatet tyder på att de effekter som de ideologiska dilemmana skapar riskerar leda till att eleverna begränsas till att förstå sig själva som antingen den ena eller den andra kroppen. Detta visar att det är av vikt för lärare att reflekterar över i hur talet om kroppen kan begränsa kroppars mångfald inom ämnet Idrott och hälsa. / Abstract Aim The aim of the study is to analyze how the body is presented and described in two textbooks in physical education. The research questions are seeking to answer is: What representations of the body can be found in the textbooks? What ideals, actions and demands are linked to these representations? Which dilemmas appear in the different representations? Method Two textbooks written after the introduction of the latest Swedish curriculum Lgy 11 were methodologically processed with inspiration from Bacchi´s What´s the Problem-method and analyzedthrough Billig´s concept of Ideological dilemmas. Results The analysis showed six thematic representations of the body: The representation of the ´competing body´ was linked to ideals such as the desire to compete and actions such as of hard exercise. The representation of the ´healthy body´ was linked to ideals such as the joy of moving and actions such as of recreational exercise. The representation of the ´normal body´ was linked to ideals of being a boy and being satisfied with ones body in its present form, as well as heteronormative actions. The representation of the ´deviant body´ was linked to ideals such as the fear of obesity, being a tenuous girl and actions such as being homo,- bi-, trans-, or asexual. The representation of the ´body under development´ was linked to ideals of becoming and to being intentional and determined in it´s actions. The representations of the ´docile body´ was linked to feeling confident and the actions were focusing on the intrinsic value and pleasure of moving. Ideological dilemmas arose between the ´competing body and the ´healthy body´. The ´normal body´ and the ´deviant body´, the body under development body and the ´docile body´. Conclusions The findings suggest that the effects of the ideological dilemmas create risk to limit pupils to understanding themselves as either one or the other body. This study highlights the importance of teachers reflections about how they talk about the body can lead to limiting a diverse understanding of the body in PE.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman med vardera tre subteman. Huvudtemat den njurtransplanterades livsvärld beskrivs med subteman som livskvalitet, tacksamhet och socialt sammanhang. Huvudtemat den njurtransplanterades levda kropp beskrivs med subteman rädsla för bortstötning av njuren, biverkningar och förändrad subjektiv kropp. Det tredje huvudtemat behov av lärandestöd hos den njurtransplanterade beskrivs med subteman lärandebehov, hanterbarhet och ansvar. Diskussionen belyser transplanterades behov av stöd och information. Det förs även en diskussion angående den starka tacksamhet de transplanterade känner efter transplantationen och deras upplevelse av svårighet att uttrycka denna tacksamhet i ord. För att sjuksköterskan ska kunna stötta transplanterade och dess närstående är det viktigt att identifiera deras individuella behov av information och stöd. Slutsatsen av litteraturstudien visar att det finns många gemensamma upplevelser av att leva med en ny njure som berör livsvärlden, den levda kroppen och behovet av lärandestöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning