No description available.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Vid en stroke får inte hjärnan tillräckligt med syre och cellskador kan då uppstå. Varje år drabbas 100 000 personer i Europa av stroke och det är en av de vanligaste orsakerna till att vuxna får funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna kan ha stor inverkan på patienternas vardagliga liv vilket gör att de behöver mycket stöd. Sjuksköterskans ansvar är att ge patienten information och öka patientens förståelse för sjukdomen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevda livskvalitet efter att ha drabbats av stroke. Metod: En litteraturbaserad studie som inkluderar 11 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; en förändrad kropp, psykiska och emotionella upplevelser och sociala relationers inverkan. Det framkom att den förändrade kroppen var svår att acceptera och många kände nedstämdhet. Aktiviteter som tidigare varit meningsfulla var svåra att utföra. Relationer förändrades då de upplevde att de inte blev förstådda. Informationen från vården upplevdes bristande. Konklusion: Studien visar att patienter upplever en försämrad livskvalitet efter stroke, vilket kan ge sjuksköterskor ökad förståelse och kunskap hur de kan möta en patient med stroke. Detta kan leda till att livskvaliteten ökar då patienternas behov tydliggörs.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen. - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever? - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt? Metod Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen. Slutsats Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling. / <p>Anmärkning:</p><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Sammanfattning Idag lever de flesta människor i det svenska samhället ett liv med en relativt hög levnadsstandard. Men trots att välfärden har bidragit till en ökad hälsa i allmänhet har den även lett till ohälsa i form av bland annat livsstilssjukdomar. Hälsa och hälsofrämjande åtgärder är därmed aktuella ämnen som det diskuteras mycket kring. Många människor har dock svårt att förklara vad de anser att hälsa är samtidigt som de menar att det är att "må bra". Idrott och hälsa är ett ämne i skolan som ska hjälpa elever att skapa en förståelse för vad hälsa innebär. Läroböcker används ofta som ett hjälpmedel för lärare att förhålla sig till ämnet samt att skapa inspiration. Syftet med undersökningen har därför varit att granska hur hälsa framställs i läroböcker för idrott och hälsa på gymnasiet genom att identifiera vilka hälsodiskurser som framträder i texterna. Frågeställningarna har varit: Vilka diskurser kan identifieras då begreppet hälsa används i läroböckerna? Vilka diskurser kan identifieras i läroböckerna då hälsa förstås i termer av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande? Språket har därmed varit av intresse vilket betyder att en diskursanalys har använts som metodologiskt utgångspunkt tillsammans med hälsoteori och redan identifierade hälsodiskurser. Resultatet visar att fler diskurser går att identifiera då det talas om hälsa i ett vidare perspektiv än i samband med begreppet. Kroppen är central inom båda frågeställningarna då den framhävs utifrån både en fysiologi- samt riskdiskurs vilka utgör de två största diskurserna. En "ny" kroppsidealsdiskurs har även identifierats, vilken framförallt behandlar en psykisk hälsa utifrån ideal och värderingar i samhället. Utöver dessa kan en social fostransdiskurs, där goda relationer normaliseras, tillika en tillfredsdiskurs urskiljas inom båda frågeställningarna. Då hälsa förstås i en vidare mening är diskurserna emellertid som sagt fler vilket betyder att även en moraliserings-, motorik-, hygien-, samt kroppsupplevelsediskurs identifieras. En mer framträdande integrering mellan de olika diskurserna skulle dock vara nödvändig för att undervisningen i hälsa ska kunna utgöra en helhet liksom öka förståelsen hos eleverna. Resultatet beskrivs genom belysande citat tillsammans med mer utförliga referat där kärnan i texterna framkommer. Detta diskuteras sedan utifrån eventuella konsekvenser liksom dess relation till tidigare forskning där det bland annat konstateras att ett allt för stort fokus på kroppen innebär att andra delar av välmående inte tilldelas samma värde.

Ungefär 2300 barn och ungdomar uppsöker akutmottagningar i Sverige på grund av en brännskada varje år.  En svår brännskada är ofta komplicerad, kan upplevas traumatisk och få följder senare i barn och ungdomars liv relaterat till en förändrad kropp och lidande. Svåra brännskador behandlas huvudsakligen på två specialistsjukhus i Sverige men brännskadepatienter träffar även allmänsjuksköterskor på akutmottagning eller vårdavdelning. Därmed är syftet med studien att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med en svår brännskada genom en litteraturstudie och sammanställning av tidigare forskning. Detta för att öka kunskapen om vård vid brännskador men även barn och ungdomars upplevelser och erfarenheter av en svår brännskada. Resultatet visar att barn och ungdomar ofta möter existentiella frågor och söker en mening med traumat och ett nytt sammanhang. Den förändrade kroppen och smärtan gör att barn och ungdomar kan känna sig begränsade i det nya livet. Att vara ute bland människor upplevs ibland som skrämmande, samtidigt som en gemenskap är viktig, och en ny medvetenhet kring den skadade kroppen skapas. Sjuksköterskan kan genom att vårda patienten med ett helhetsperspektiv förbättra upplevelsen av vården i det akuta skedet och även vid senare vårdtillfällen. Att visa öppenhet för existentiella frågor och hur barn och ungdomar upplever traumat kan hjälpa dem att skapa en ny identitet, en ny mening och ett nytt sammanhang.

Fetma är ett globalt problem med stora kostnader som följd, men orsakar också stort lidande för den enskilde individen. Komorbiditeten med fetma är omfattande både fysiskt och psykiskt. Eftersom forskning visar att obesitaskirurgi är den behandling som bäst leder till hållbar viktnedgång erbjuds många patienter varje år att göra en obesitaskirurgi. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera patienters upplevelse av kroppen efter obesitaskirurgi ur ett helhetsperspektiv. För detta har modell enligt Friberg (2012, ss.133-143) använts. Tio artiklar analyserades, dessa var både kvalitativa och kvantitativa för att få ett så innehållsrikt resultat som möjligt. Resultatet visar på hopp om framtiden hos patienterna genom upplevelse av ökad fysisk förmåga och hopp om minskad komorbiditet som möjliggör hållbar hälsa. Hoppet om hållbar hälsa motiverar deltagarna till nya hållbara beteendemönster. Den snabba kroppsförändringen gör att deltagarna får svårt att relatera till den nya kroppen både fysiskt och psykiskt. Överskottshuden som är ett resultat av obesitaskirurgin leder till ökat fysiskt och psykiskt lidande. Tolkningar av kroppens nya signaler gör att förändrade kost och matvanor efter obesitaskirurgi är nödvändiga. Med en förändrad upplevelse av den nya kroppen beskriver deltagarna ökad självkänsla, självkännedom och självacceptans. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på nödvändigheten av ökad information, fortsatt stigmatisering men också patienters ökade livskvalitet och självkänsla. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskan i sitt arbete med att förbereda och följa upp patienter som genomgått obesitaskirurgi.

The aim of this study is to examine young pre-school children´s literacy with a focus on their communication about pictures.  Based on the ethnographic method and video-recorded observations, this study demonstrates how young children communicate about pictures in various media. The results show that the body language used by young children in combination with various media pictures has a complex structure involving facial expressions, physical gestures and postures, which all contribute to making meaning.  The study also focuses on pictures common in the pre-school environment. The results in this area show that the majority of such pictures feature animals, a circumstance that restricts the children’s meaning-making potential.  Furthermore, the study pays attention to the variations in the balance of power among the children when they communicate about pictures in a book placed on the floor. The study concludes with a pedagogical discussion of teachers’ use of various media and language stimulation methods to promote literacy in the light of the finding that children use a more bodily-based method of communication.

I detta arbete har lösningar till ekvationen xn+yn= 1 i en ändlig kropp av primtalsordning studerats. Både konkreta lösningar för vissa givna förutsättningar samt resultat gällande antalet lösningar har varit målet för dessa studier. I uppsatsen redovisas även de metoder som använts för att nå nämnda resultat. Eftersom ekvationen kan studeras för en oändlig mängd kroppar presenteras inget heltäckande resultat. Vissa resultat är dock generella under premissen att antingen kroppen eller ekvationen fixeras för något primtal p respektive exponent n. För sådana specialfall presenteras flera exempel. Huvudresultatet i arbetet visar att det alltid finns många icke-triviala lösningar för ekvationen över stora ändliga kroppar.

Under 2015 i Sverige, uppskattades det finnas cirka 43 000 personer som levde med en tarmstomi. Att få en stomi kan vara livsomvälvande och det kan vara förenat med osäkerhet. Det finns olika sorter av tarmstomier där alla kan ge olika komplikationer som kan påverka personen i vardagen. Syftet är att belysa hur det är för vuxna personer att leva med en tarmstomi. Metoden som använts under examensarbetet är en litteraturöversikt där nio artiklar granskats och resulterar till litteraturstudiens resultat. Resultatet består av tre teman och sju underteman. Resultatet visar tydligt att livet med stomi är både en fysisk och psykisk process att bearbeta. Majoriteteten av stomibärarna upplever läckage och hudskador som en negativ konsekvens. En vanlig komplikation av stomioperationen är bråck, vilket påverkar den sexuella njutningen. Tarmstomin leder också till osäkerhet att vistas i sociala sammanhang, då stomibärarna upplever en rädsla att stomin ska synas. Slutsatsen är att vårdandet av personer med stomi kommer att gynnas om kunskapen ökar hos sjuksköterskorna, vilket leder till ett bättre preventivt arbete om hur det är att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor, vanligast i åldern 45–75 år. Musklerna förtvinar vilket leder till ett plågsamt sjukdomsförlopp. Sjukdomen har ingen kurativ behandling. Däremot finns åtgärder som minskar symtomen. ALS för med sig stort lidande där personens levda kropp, livsvärld och hälsa berörs.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem biografier skrivna av vuxna med ALS som granskades utifrån en manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Personer med ALS upplevde psykiskt och fysiskt lidande i samband med sjukdomens förlopp. Detta ledde även till oro, nedstämdhet och en känsla av att inte bli sedd. De fysiska och psykiska förlusterna sjukdomen medförde lidande. Det framkom även att de kunde känna livskvalitet och hälsa trots svår sjukdom.  Slutsats: Trots en likvärdig diagnos upplevs den drabbade personens livsvärld individuellt vilket belyser även vikten allmänsjuksköterskans följsamhet i mötet med personer med ALS.