Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick. Det fanns även en essens av kroppsdisciplinering där kroppen utsattes för smärta och skador som ett resultat av träningen. Detta upplevdes som nödvändigt för att skapa ett konstnärligt uttryck. Rummen är de arenor där dansken sker och hade också inverkan på upplevelsen av dansen. Konsten genomsyrade det dansarna gjorde och det var det rena uttrycket man strävade efter och på grund av den som de uthärdade smärtan. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till den teoretiska ramen presenterad av Crossley (2001) som behandlar dualismen mellan medvetande och kropp och den förkroppsligade aktören samt begrepp som fält och habitus.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över. De tycker att de får mycket information från kroppen, information som det inte alltid är lätt att veta hur man skall förhålla sig till. Samtliga uttrycker också en respekt för kroppens uttryck som måste hanteras försiktig.

Denna uppsats är en undersökning av ett antal smärtpatienters erfarenheter av Feldenkraislektioner med särskilt fokus på strategier informanterna tillägnat sig för att förflytta sig ut ur en smärtfylld värld. Smärta och smärterfarenheter analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv som inte skiljer smärtan från den som har den.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ”Robocop” och ”Gattaca” då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori. Frågor som väcks utifrån denna teori är olika aspekter av makt, vilket knyts samman med en marxistisk teori om makten, men även utifrån Michel Foucaults biopolitik. Analysen avslöjar att det finns många bekymmer med transhumanismen, samtidigt som den inte på något sätt är en detaljerad redovisning av alla perspektiv av teorin – den är diskutabel, men tåls att kritiseras utifrån dess olika grenar och användningsområden. Studien utförs via en kvalitativ forskningsmetod, som fokuserar på frågeställningar anknutna till filmerna och teorierna, och där egna tolkningar utgör det resultat som framställs i uppsatsen.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild. Resultaten i denna studie visade att pojkar har en högre självkänsla än flickor, oavsett årskurs. Självkänslan visade sig vara ojämn hos pojkarna beroende på vilken årskurs de gick, hos flickorna visade sig självkänslan vara relativt stabil. Studien visade ett samband mellan självkänsla, självförtroende samt synen på den egna kropp och utseendet och sociala relationer, elever som var nöjda med sina kroppar och utseendet hade ett högre självförtroende än de som ej var nöjda. Elever som ansågs sig vara väl omtyckta av sin omgivning hade även de ett högre självförtroende än de som ej ansåg sig vara lika omtyckta.

The aim of this thesis is to study how the use of the body in roller derby is related to gender and social class. The investigation is based on five qualitative interviews as well as seven observations of practices and games (bouts).    The theoretical frame is founded on theories by Young (2005) to get an understanding of women´s use of the body, Skeggs (2000) to relate femininity and respectability to class, as well as Bourdieu (1984), both as a background for Skeggs (2000) theory, as well as giving an understanding of the relation between participating in sports and social class position.    The investigation demonstrates, among other things, that the derby girls do not identify with the positions they find within sports and the informants have also changed their view on and relation to their own body through roller derby. The informants have also been able to demonstrate to others, as well as themselves, that their bodies do manage challengeable physical exercise. Bruises are physical capital within roller derby and a sign of criticism against the respectable femininity entering other fields.    The informants brake the female pattern of movement Young (2005) identify, at the same time as the “outside world” reminds them of their position as women related to the respectable femininity norm (Skeggs, 2000) they do not identify with. The informants express a position as outsiders, both within the sports world as well as not fitting in the respectable femininity norm, which is expressed through roller derby. The derby players are trying to find a place where they fit from the position of women and hence also from the social class perspective, in relation to that roller derby is a source of capital as well as the capital brought in matters.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt. Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen. I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet. Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården. Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon. Vårdpersonal måste vårda på ett varsamt sätt där kvinnan bejakas och hela upplevelsen förstås för att tillfredsställa kvinnors behov, för att kunna möta och ge god vård till de kvinnor som redan genomgått könsstympning.

Detta är ett kandidatarbete med illustration av kvinnokroppen som tema. Frågor som tas upp, söks svar till och diskuteras är frågor som: vart har illustration av kvinnokroppen varit, vad har den fått utstå, hur är den idag och vad kan vi lära oss av allt detta? Metoder som Kritisk design och Situerad kunskap används för att studera och utmana de olika idealen. Resultatet består av svar på de ovanstående frågorna och en utveckling i vetandet om kvinnokroppens porträttering. En gestaltning presenterar även hur jag utvecklats illustrativt efter undersökningen och visar upp en samling av olika kroppsideal för kvinnor som funnits.   Nyckelord: Illustration, Kvinnokroppen, Situerad kunskap, Kroppsuppfattning, Ideal.