Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning elever i år 3 har om kost och hälsa. Studien undersökte även vilka förväntningar elever i år 3 har på undervisningen inom området kost och hälsa. Den sista frågeställningen avsåg att ta reda på om elevernas förståelse och uppfattning förändras när det får möjlighet att samtala med varandra. För att undersöka detta besökte jag två skolor i två olika rektorsområden. Datainsamlingen har genomförts via enkät, enskilda intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen baserades på fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Resultatet stämde i hög grad överens med tidigare forskning om barns föreställningar gällande både kost, kropp och hälsa. Sammantaget visade studiens resultat att elevernas uppfattningar och förståelse om begreppen kost och hälsa var varierande. Resultatet visade även att eleverna har ett allmänt intresse inför området och vill lära sig mer om flera delmoment. Den sista frågeställningens utfall visade att elevernas kunskaper utvecklas i gemenskap med andra.

Studiens syfte är att undersöka och belysa förskjutningen av omsorgsbegreppet i förskolan genom att granska hur omsorgen tar sig uttryck i förskolans egna dokument och självvärdering. Blicken riktas mot hur barns behov och kropp förstås och konstrueras i förskolans systematiska kvalitetsdokument. Studiens två huvudfrågor är: hur beskrivs barns behov i vägledande dokument som produceras i förskolan? Hur konstrueras barns kroppar i förskolans praktikgrundande dokument? Studien är en kvalitativ textanalys vars teoretiska ansats bygger på barndomssociologisk teori och forskning. Studiens resultat visar att omsorg, barns behov och barns kroppar försummas i förskolans resultatinriktade lärandediskurs. Likaledes används barnkonventionen (UNICEF 2009) för att berättiga en betoning på barns kunskapsinhämtning. Studien argumenterar för att förskolan bör betraktas som ett socialt område där barns upplevelse av kroppens inre och yttre symbiotiska interaktion utgör ett nav för förskolans pedagogik. Därmed bör barnets inneboende och förkroppsligade subjektivitet utgöra ett fundament för idén om vem förskolan är till för och vad barns behov implicerar. Mot bakgrund av studiens resultat framhåller undersökningen att omsorg i förskolan bör inta en framskjutande position samt att barn bör formuleras som sårbara och beroende av vuxnas ömhet och tillgivenhet.

Mediumskapet förefaller ha varit en kulturellt beständig roll som kvinnor i olika tider, på olika platser och på olika sätt kunnat inta. Under mitten 1800-talet uppstod den spiritistiska rörelsen. Genom seanser ledda av ett oftast kvinnligt medium menade spiritisterna att det var möjligt att kontakta de döda i andevärlden. I Sverige härrörde de kvinnliga medierna, till skillnad från i USA och England, oftast från överklassen. Spiritismen uppkom i en tid då samhället präglades av en ökande modernisering och sekularisering. I denna studie undersöks mediumskap med avseende på svenska kvinnliga medier ur överklassen i tiden kring sekelskiftet 1900. Syftet med studien är att undersöka varför svenska kvinnor ur överklassen sökte sig till mediumskapet vid denna historiska tidpunkt, samt hur deras situation präglade detta mediumskaps möjligheter och begränsningar. Studiens material består i huvudsak av efterlämnade texter författade av två överklasskvinnor- och medium, men också av dessa kvinnors biografier samt tidigare studiers empiriska bidrag rörande den aktuella tidens köns- och klasskodningar. Studien visade att mediumskapet på många sätt vidgade överklasskvinnors levnadsutrymme; deras syn på den egna existensen, deras rörelseutrymme, deras möjligheter att verka som kunskapare. I vissa avseenden riskerade dock utrymmet att bli snävare då deras mediala praktiker av den samtida medicinen kunde tolkas som symptom på kvinnlig galenskap. Genom mediumskapet fanns en möjlighet för överklasskvinnorna att genom ’förtrollning’ utöva motstånd mot den moderna ’avförtrollade’ värld i vilken de kommit att reduceras till sin immanens.

Hysterektomi innebär att avlägsna hela livmodern och är en av de mest förekommande gynekologiska operationer. Orsakerna till att genomföra hysterektomi kan vara tumörer eller andra sjukdomar i det kvinnliga könsorganet exempelvis endometrios, myom eller framfall. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter att dem har genomgått hysterektomi. Denna studie är en litteraturöversikt och består av 9 artiklar, varav sex är kvalitativa, två av mixad metod och en kvantitativ ansats. I resultatet framkom att kvinnor upplevde diverse känslor efter hysterektomi exempelvis minskad kvinnlighet, sorg, tomhet, ofullkomliga men även lättnad och befrielse från smärta och obehag. I resultatet identifierades två huvudteman: upplevelser av att avlägsna livmodern och sexuell hälsa och barnafödande. Utifrån huvudteman konstruerades fyra subteman: minskad femininitet - en förlust av trygghet och identitet i sin egen kropp, förbättrad livskvalitet - en känsla av lättnad, positiva upplevelser och negativa upplevelser. I diskussionen lyfts fram bland annat att en god omvårdnad innebär att sjuksköterskan ska ha ett patientperspektiv i sitt förhållningssätt samt eftersträva att möta dessa kvinnors livsvärld för att tillgodose deras personliga behov.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur ett kroppsligt medvetandegörande kan möjliggöra ett hållbart musicerande på elbas. Studiens frågeställningar är (1) Hur kan man utforma ett lektionspass i elbas som syftar till att medvetandegöra kroppen i musicerande? (2) Hur kan ett kroppsligt medvetandegörande påverka ens självupplevda bekvämlighet i musicerande på elbas? (3) Vad finns det för möjliga fördelar med att inkludera ett arbete med kroppsligt medvetet musicerande på elbas? Studien genomfördes med 4 deltagare under ett gemensamt lektionstillfälle. Lektionstillfället innehöll uppvärmning, övningar, stretching och ett gruppsamtal. Övningarna var skapta för att medvetandegöra kroppen i musicerande på olika vis. Resultatet visar att kroppsligt medvetandegörande, genom ergonomi, var ovant men ansågs användbart. I resultatet framkommer även att kunskaper om ergonomiskt elbasspel finns hos deltagarna men inte alltid appliceras eller prioriteras.

In media and social media we can see different types of body ideals. Research has shown it can lead to anxiety and psychological issues. The purpose of this study is to research how body ideals are represented and talked about in two teaching aids for physical education in Sweden's upper secondary school. A discourse analysis through Fairclough navigated the teaching aids and their discourse about body ideals. This study found that both of the two teaching aids represented two discourses. Both teaching aids had elements which followed the writings of Sweden's national agency of education and their educational purpose about body ideals. However we could also see elements that followed the stereotypical discourse about body ideals which also can be seen on social media. The teaching aids and the teachers using them need to be aware of what pictures and writings can represent to our students. The body is a sensitive subject and we may need to think more about that when writing teaching aids and using them as a teacher. Physical education should be critical about body ideals and stereotypes and so should also the teaching aids.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

I den här uppsatsen undersöks hur vampyrer dör i TV-serierna True Blood (2008-2014), Vampire Diaries (2009-2017) och Buffy the Vampire Slayer (1997-2003). Genom närläsning och jämförelser mellan dessa olika sätt att skildra vampyrers död diskuteras vad detta innebär för den roll vampyren får i respektive serie, och vad det betyder för skildringen av kropp och kroppslighet. Jag använder mig av teorier kring skildringen av (mänsklig) död på film, samt för en diskussion i relation till bland annat Judith Butlers begrepp ”sörjbara kroppar” och Giorgio Agambens ”bare life”. Utifrån detta ställs frågor om hur vampyrer, deras död och skildringen av denna relaterar till de diskurser om mänsklighet som genomsyrar serierna och deras kontext.