Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som skadar och inflammerar det centrala nervsystemet. Symtomen är många och av varierande art. Det är en oförutsägbar sjukdom och innebär livsomvälvande förändringar i den drabbades liv, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors levda erfarenhet av Multipel Skleros. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats som har genomförts med innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes livsvärldsperspektivet, eftersom fokus var på den unika och individuella upplevelsen av att leva med Multipel Skleros. Resultat: Att få reda att man drabbats av Multipel Skleros medför känslor som förnekelse och förkastelse, samt en rädsla och ovisshet för hur sjukdomen kommer utvecklas och framtiden kommer bli. Känslor som maktlöshet och övergivenhet beskrivs och så även en sorg över aktiviteter man inte längre kan utföra. Symtomen kan medföra en känsla av skam och den drabbade kan även känna skuldkänslor gentemot anhöriga. Att slutligen acceptera sjukdomen innebär en förändrad livssyn och en känsla av trygghet åstadkommen genom ökad kunskap om sin sjukdom. Slutsats: På grund av att Multipel Skleros är oförutsägbar och skiljer sig mellan individer var det av största vikt att belysa den enskilda individens upplevelser för att ge ökad förståelse om upplevelsen av att leva med sjukdomen.

En masteressä i form av ett egentillverkat fanzine. Ett collage av bilder från mitt konstnärliga arbete och text. Där text och bild samverkande reflekterar över vad jag faktiskt gör. Den gestaltande delen var en rumsinstallation med 4st videor, målat golv, målat papper och målade objekt. Det rörde bland annat ämnen som abjekt, moderskap, "kvinnoyrken", vardagsliv, och kropp. / <p>Anna-karins loop från examensutställningen finns tillgänglig i Kungl Konsthögskolans bibliotek.</p>

In today´s society health is important as well as central. The concept is wide and includesaspects concerning food, body, weight, appearance and lifestyle. What health is and is not canbe hard to know and the interpretation is affected by social processes. There can be anambiguity about what the concept means and stands for. In today’s society there exists severalmessages about health for the individual to relate to, and these are in addition affected bynorms and ideals that affects the interpretation of the health-concept. Since young women are a relevant group when it comes to this subject, the purpose of thisstudy is to examine what norms about health young women must deal with in their everydaylife. A further purpose is to create an understanding about how these norms affects youngwomen and what consequences they cause regarding how they feel about themselves and theirlives.The theories used as framework are theories by Giddens focused on concepts asreflexivity, identity and lifestyle. Furthermore, the perspectives of symbolic interactionismand the labeling theory are applied. The result is presented using four different themes emerging from the analysis of sixsemistrucured interviews with young women aged 20-30. The themes are the following: theconcept of health creates demands, the society is characterized by skinny norms and ideals,food is valued as good and bad and that you, according to the society, are good when youexercise and loose weight. The conclusion drawn is that there exist norms that have negativeimpact on how young women feel about themselves and their lives. The results show thatnorms about health can create the opposite effect as the norms about what helth means andsymbolize can cause bad health instead of good health.

Bakgrund: En stomi betecknar en artificiell öppning och utgör en förbindelse mellan tarmen och hudytan. En stomi anläggs kirurgiskt och har i avsikt att tömma tarminnehållet manuellt denna väg. För att bemöta och stödja patienter som erhållit en tarmstomi är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter avgörande i mötet med patienten. Sjuksköterskan har således en viktig roll i att stödja, informera samt utbilda. Levd kropp utgjorde den teoretiska referensramen som har sin utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys filosofi. Med beaktning till den levda kroppen måste vårdaren se varje enskild patient som en unik person med egna behov.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar på databaserna PubMed och Cinahl. Av nio utvalda artiklar hade åtta artiklar en kvalitativ ansats och en av artiklarna en mixad metod. Analysförfarandet av data utgjordes av en integrerad analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underrubriker; Förändringar: En förändrad självbild, En förändrad vardag, Sociala relationer förändras, Sexualitet och intimitet förändras. Att lära sig leva med en tarmstomi: Att hantera sin tarmstomi, En ny vardag som kräver planering. Stödjande insatser: Det professionella stödet, Familj och vänners stöd, Aktivt sökande av stöd på egen hand. Slutsats: Patienter som erhållit en tarmstomi, erfar sin stomi på olika sätt, utifrån både negativa och positiva aspekter. Det tyder på att sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose patienten en individanpassad vård utefter den enskilda individens behov där sjuksköterskan alltid ska ta den levda kroppen i beaktning.

Hysterektomi innebär borttagande av livmodern och är idag ett av de vanligaste ingreppen inom kirurgisk gynekologi i Sverige. Indikationer för att genomgå hysterektomi innefattar bland annat svåra blödningstillstånd, smärta, myom, endometrios samt malignitet. Operationen utförs även akut i livräddande syfte relaterat till komplicerade förlossningar. Hysterektomin kan utföras i kombination med ooforektomi, vilket innebär avlägsnande av en eller båda äggstockarna. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser av den levda kroppen efter att ha genomgått en hysterektomi, med eller utan samtidig ooforektomi. Litteraturöversikten bygger på forskning av nio artiklar, varav sju är av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en av mixad metod. I resultatet identifierades fyra huvudteman: kroppsuppfattning, kroppsliga upplevelser, kroppen som kvinnlig samt oro över omgivningens uppfattning om den förändrade kroppen. Utifrån dessa ytterligare identifierades åtta subteman: en komplex upplevelse, sexualitet, lättnad över att bli fri från symtom, den förändrade kroppen, förlust av kvinnlighet, förmågan att bära barn, ensamhet och isolering samt relationen till en manlig partner. I diskussionen förs resonemang kring kvinnors upplevelser av den hysterektomerade kroppen. Upplevelsen beskrivs som unik och komplex, präglad av livsvärld, omgivning, normer, kultur och kroppsideal.

Den här uppsatsen handlar om Kristina Lugns poesi, de kvinnokroppar som befolkar hennes dikter och hur deras agerande kan läsas utifrån grotesk och queer teori. Jag skapar en queerfeministisk figuration, döper henne till Den kvinnliga grotesken och låter henne ta kropp i dikterna. Hon spinner trådar mellan teorierna, dikterna och yttervärlden. Metoden jag använder mig av är tematisk närläsning, med en bas av situerad kunskap enligt Donna Haraway. Med hjälp av de redskapen delar jag upp materialet i fyra tematiska delar; den stympade kroppen, den läckande kroppen, den trånande kroppen, och den djuriska kroppen. Mitt syfte är att utifrån grotesk och queer teori läsa hur kvinnokropparna i Kristina Lugns poesi agerar, och undersöka om agerandet representerar strategier för frigörelse från normativ kvinnlighet. / This essay concerns itself with the poetry of Kristina Lugn, the female bodies that inhabit her poems, and how their behaviour can be interpreted via grotesque and queer theory. Within, I create a queer-feminist figuration, I name her The female grotesque and finally let her corporealise in the poems. She spins threads between the different bodies of theory, the poems and society. The method is thematic close-reading, with a base of situated knowledge according to Donna Haraway. Using these tools I split up the material into four distinct thematical parts; the mutilated body, the leaking body, the yearning body and the animal body. My aim is to employ grotesque and queer theories in a reading of the female bodies in Kristina Lugns poetry and investigate whether their actions can be seen as representative of strategies for liberation from normative femininity.

I självreflekterande och tvivel i frågan om konstnärligt arbete, inom och utom institutionen, är essän uppbyggd som ett textuellt kollage. Författarjaget lånar in ett flertal röster och framåtrörelsen i skrivandet används som en metod för att konkretisera tankar kring institution, kropp, kritik, och politik.

<p>The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.</p>

Syftet med studien är att synliggöra hur normer och attityder kring kropp, hälsa och skaderisk tar sig uttryck i samtal om och undervisning i dans. Det teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktionistism och diskursanalys. En kort redogörelse för hur genusteori relaterar till dans, kropp och skaderisker ges.  I examensarbetet synliggörs diskurser om kropp, hälsa och skador. Materialet samlades in genom intervjuer och observationer från fem danslärare. Resultatet av examensarbetet visar på sex olika diskurser, (1) diskursen om dans och träning, (2) diskursen om humor som skadeförebyggande pedagogik, (3) diskursen om dans och smärta, (4) diskursen om att alla kan dansa, (5) diskursen om den ideala kroppen, (6) diskursen om undvikande av samtal.