Följande arbete fokuserar på kvinnlig representation i spel där artiklar med utgångspunkt i sexualisering, stereotyper och kroppsideal ligger till grund för undersökningen. Vid en jämförelse därvid fastställs att den moderna actionhjältinnan ofta formges med samma karaktäristiska drag och kroppsbyggnad. Med denna utgångspunkt undersöks hur spelare uppfattar attityd och fysisk kapacitet genom att belysa kroppen hos kvinnliga karaktärer. Sex elever i åldrarna 16-18 år, studerande vid Schillerska gymnasiet i Göteborg, fick svara på frågor om attityd och fysiska kapacitet under enskilda semistrukturerade intervjuer. Informanterna presenterades för tre 2D-illustrerade bilder föreställande konturlinjer av kvinnliga spelkaraktärer med olika kroppsbyggnader. Resultaten visar att fysisk kapacitet förknippas med en viss spelstil vilken i sin tur sammankopplas med en stereotypiskt manlig eller kvinnlig attityd. Arbetet presenterar även undersökningens funna likheter och skillnader mellan de manliga och kvinnliga informanternas reflektioner.

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.</p>

<p>Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...</p><p> </p>

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam</p><p>livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste</p><p>utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte</p><p>ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och</p><p>hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att</p><p>inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till</p><p>sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit:</p><p>vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att</p><p>inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller</p><p>överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och</p><p>analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna</p><p>anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en</p><p>negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är</p><p>rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med</p><p>läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via</p><p>massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som</p><p>eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och</p><p>mindre traditionella bollsporter.</p>

<p>Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner.</p><p> Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen.</p><p> Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. </p><p>De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.</p><p>De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen</p>

No description available.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.