Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner. Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen. Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.  De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt. De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen

Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.

Kroppsideal påverkar ungdomar i stor utsträckning och kan negativt inverka på den mentala hälsan. Kroppsideal har stark koppling till både fysisk aktivitet och sport, och välmående och hälsa. I ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå utgör kroppsideal också ett kunskapsmål. Studiens syfte var att undersöka, ur ett elev- respektive lärarperspektiv, kroppsidealsundervisningen i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ämnade besvara var: i vilken utsträckning och hur idrott och hälsalärare arbetade med kroppsideal i kursen och vilka skillnader det fanns mellan könen kring dessa aspekter; vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde med kroppsidealsundervisningen samt skillnader i hur kvinnliga och manliga elever uppfattade kroppsidealsundervisningen. 334 st elever som läst färdigt kursen fick besvara en enkät om kroppsideal och undervisning, samt att fem lärare i ämnet intervjuades. Studiens resultat indikerar att kvinnligare idrott och hälsalärare undervisar mer om kroppsideal än manliga lärare. Lärarna uppgav att det fanns stora möjligheter att påverka elever positivt med undervisningen, men upplevde svårigheter då de uppfattade kroppsideal som ett känsligt område och att det saknades utrymme inom nuvarande läroplan för att undervisa mer om kroppsideal. Resultaten indikerar också att kvinnliga elever i betydligt större utsträckning än manliga elever vill ha mer kroppsidealsundervisning inom kursen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

No description available.

<p>Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.</p>

<p>This thesis aims at examining factors that influence women’s choice of clothing. Focus lies on what women want to communicate with their clothes, how consumption is used as a means of expression, women’s attitude towards the clothing and the body image that media has created. Is there an underlying idea in a women’s choice of clothing and is she trying to express something specific? Why do women buy the clothes they do? The aim with this thesis is to identify if there is a difference between people from an urban area and those from a small town, as well what role the geographic difference plays in how fashion conscious you are or how you choose your clothes. The theoretical framework applied primarily includes Jean Baudrillard and Zygmunt Bauman's theories of consumption, Pierre Bourdieu's theory of distinction and a feminist theory of Judith Butler and Susan Bordo. A qualitative methodology has been applied in the form of extensive interviews with 18 women aged 20-30 living in Stockholm and Karlskrona. The results showed how women use clothing to express their personality in different ways depending on the social situation they’re in. Furthermore the results showed that other women are a woman’s biggest threat and men do not have a big impact on women’s choice of clothing.</p>

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka gymnasielever och deras syn på de kroppsideal de möter i sociala medier. Studien syftar även till att undersöka elevers erfarenheter om och hur undervisningen i idrott och hälsa behandlar sociala mediers framställningar av kroppsideal. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar: Vilka kroppar exponeras i sociala medier enligt gymnasieelever? Påverkar exponeringen från sociala medier gymnasieelevers kroppsuppfattning och i så fall på vilket sätt? Upplever gymnasieelever att exponeringen av kroppsideal i sociala medier tas upp och bearbetas i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? Metod Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes på gymnasielever i Stockholms län. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys där resultatet har kategoriserats utifrån bestämda teman. Resultat Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Vidare verkar det vara ett ämne som varken diskuteras eller behandlas inom skolan i ämnet idrott och hälsa trots att det står med i läroplanen. Slutsats I studien framkommer det att sociala medier förmedlar ett kroppsideal som för många är långt ifrån hur ens egen kropp ser ut. Ett ouppnåeligt ideal skapas där föreställningar och attityder till de kroppar som inte ser ut som idealet påverkar ungdomar som i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Detta är vad det verkar inget som behandlas speciellt mycket inom skolan och det finns definitivt en lucka att fylla då det står med i läroplanen för både grundskolan och gymnasiet. / Intention and questions The intention of the study is to investigate the ideal body that upper secondary school students come across in social media. The study also aims to inquire students experiences on how the subject of physical education and health takes discussing in body images and ideal in social media. From the purpose of the study, these questions formulations are presented. Which types of bodies are exposed in social media according to the students? Do the exposure from social media affect the student own body image linked to physical training, if yes, in what way? Do the students experience the exposure of physical training and body image in social medias are adapted and worked on in the pedagogy subject of physical education and health? Method Three focus group interviews were implemented on secondary school students in the district of Stockholm. The interviews have been analysed through a thematic analysis and the results have been categorised according to pre-arranged themes. Results The interviews illuminated that the exposure of images of the ideal body in social media effects youths to a great extent and can lead to consequences. Further on this seems to be a subject that is not discussed or dealt with in school, particularly not in the subject of physical education and health even though it is a part of the curriculum. Conclusion In the study it seems to emerge that social media is transmitting a body image that seems far away from how your own body appears. An unachievable ideal is created where conceptions and attitudes to the bodies that does not look like the ideal effects youths which in worst cases can lead to very damaging consequences. This seems particularly to be something that is not of high priority in school and there is definitely a gap to fill since it is a part of the curriculum in both elementary and upper secondary school.