Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka ungdomars syn på vikt och hälsa. Detta gjordes med följande frågeställningar: (1) Finns det förutfattade meningar hos ungdomar om olika kroppstyper sett ur ett hälsoperspektiv? (2) Hur ser ungdomar på viktens betydelse för hälsan? (3) Hur ser ungdomar på dagens kroppsideal sett ur ett hälsoperspektiv? Metod För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde via ett bekvämlighetsurval och bestod utav sex tjejer och tre killar i åldern 16–19 år med en medelålder på 17,8 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades och tolkades sedan med hjälp av en innehållsanalys och vår valda teoretiska utgångspunkt, kontaktteorin. Resultat Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar hos respondenterna om olika kroppstyper. De förutfattade meningarna framträdde som positiva eller negativa tankar kopplade till de olika kroppstypernas hälsa och levnadsvanor. Vidare sågs en hög kroppsvikt på grund av mycket fettmassa som negativt för en individs hälsa medan en hög kroppsvikt på grund av muskler ansågs positivt. Delade meningar fanns om hur respondenterna såg på dagens kroppsideal ur ett hälsoperspektiv. De respondenter som bedömde idealen som hälsosamma menade att de syftar till att vara smal och vältränad. Medan andra menade att de ställdes stora krav på hur en individ bör se ut för att klassas som hälsosam. Slutsats Enligt oss fanns det bristande kunskap hos ungdomar om detta ämne. För att minska förutfattade meningar om olika kroppstyper så tror vi att det på samhällsnivå krävs insatser med syfte att informera om vad forskning säger om vikt och hälsa. Annars ser vi en risk att kroppsmissnöje, stigmatisering och ätstörningar kan fortsätta öka om ingenting görs för att minska det.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka konstruktioner av kroppsideal på bloggar skrivna av unga kvinnliga bloggerskor (20-30 år). Datamaterialet i studien består av fem bloggar med inriktning mot träning och skönhet. Innehållet i bloggarna har analyserats utifrån en hermeneutisk metodansats. I uppsatsen lyfts fram hur normalitet för kropp och hälsa förhandlas via en tvåvägskommunikation i bloggarna. Bloggförfattarna ger råd och tips till sina läsare men får också kommentarer på kost och träning från sina läsare. Resultatet av analysen visar att på bloggarna konstrueras den ideala kroppen som ett pågående projekt. För att få en ideal kropp förväntas subjektet arbeta med sin kropp för att förändra den, ett arbete som omfattar investering av såväl tid som materiella resurser. Strategier för att uppnå en mer ideal kropp lyfts i bloggarna fram som något som kräver reglering och disciplinering av kroppen, något som uppnås genom exempelvis träningsscheman och kostscheman. På bloggarna konstrueras också den vältränade kroppen som en lyckad kropp, och att vara vältränad och lyckad kopplas samman med att också vara lycklig.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa på gymnasienivå avseende kroppsideal. Undersökningen syftar till att undersöka hur och i vilken omfattning kroppsideal berörs i ämneslärarutbildningen, hur det kopplas till andra kunskapsområden och på vilket sätt studenterna i framtiden förväntas planera och genomföra undervisning i kroppsideal.Metoden för undersökningen är dels insamling av kvalitativa data genom intervju med 6 lärarstudenter som studerar på ämneslärarprogrammet vid olika lärosäten, dels dokumentanalys av styrdokument. Undersökningen använder sig av läroplansteori som modell för att förklara den genererade empirin.Resultatet visar att kroppsideal är ett kunskapsområde som har förekommit i varierad omfattning vid de olika lärosätena, det visar såväl analys av interjuver som analys av kursplaner. Två övergripande kategorier framträder av intervjuerna; ämneskunskaper och didaktisk kompetens. Det är främst ämneskunskaper som har varit framträdande i utbildningen och flera av deltagarna uttrycker att den didaktiska kompetensen har saknats i utbildningen. Genom analys av utbildningsdokument framgår att kroppsideal kommer till uttryck i tre övergripande kategorier; kroppsideal och syn på kropp, kroppen och identitetsskapande samt genom etiska perspektiv.Vissa slutsatser kan dras genom denna undersökning. Det finns stort tolkningsföreträde hos den enskilde läraren vilket påverkar vilket kunskapsinnehåll som ämnet får. Studenterna upplever att kroppsideal är ett viktigt kunskapsområde och att det hade kunnat ta större plats i utbildningen. Innehållet i utbildningen avseende kroppsideal har varit ämneskunskap i olika former samt till viss del didaktisk kompetens, dock upplever de flesta studenter att undervisning som behandlar hur de kan undervisa i kroppsideal i framtiden har varit begränsad.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers på Youtube gör sanningsanspråk om den ideala kvinnokroppen. Jag undersöker hur deras uttalanden om kroppsideal och ingreppet Brazilian Butt Lift (BBL) kan tolkas. BBL är ett kosmetiskt ingrepp där fett transporteras till höft och rumpa från andra delar av kroppen, exempelvis rygg, armar och mage. Målet med operationen är att uppnå en timglas-figur. Analysen görs genom att tolka influencernas uttalanden med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Muffes diskursteori. Materialet är samlat från tre YouTube-kanaler av kvinnliga influencers. Sammanlagt analyseras det åtta videos om deras erfarenheter av det kosmetiska ingreppet. Teorier om disciplinering, kroppsideal, självövervakning, trovärdighet och sanningsanspråk används för att analysera materialet. Analysen behandlar tre teman, hur influencerna porträtterar BBL, hur influencerna framför det samtida kroppsidealet och hur influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor. I analysen framkom det att de porträtterar ingreppet som riskfullt, men inte tillräckligt riskfullt för att inte genomgå en BBL. De framställer även känslor av ånger inför operationen som normala och normaliserar därmed att inte lita på sina känslor. Det framkom även att influencerna menar att det är värt att genomgå ingreppet, trots följder av ömhet, obehag och smärta. Det kroppsideal som de framför är timglas-figuren, det vill säga en stor rumpa, breda höfter och en smal midja. De accepterar och reproducerar idéen om hur den ideala kvinnokroppen bör se ut och hur den bör disciplineras. Det framkom även att influencerna kan både ses som offer och bidragare av diskursen om den ideala kvinnokroppen. Till sist framkom det att influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor (Ohanian 1990; McCroskey och Teven 1999) och därmed kan deras sanningsanspråk sägas delta i en fixering av ett specifikt kroppsideal för kvinnor.

Synen på kroppar och kroppsideal har förändrats i det svenska samhället. Feta kroppar passar inte in i dagens kroppsideal som synliggörs främst genom media. Däremot har feta kroppar ansetts som ett problematiskt fenomen en relativ kort tid. Mycket av tidigare forskning om kroppsideal lägger större vikt på barn i högre årskurser vilket gör det relevant att undersöka ämnet även i mellanstadiet då förhållandet till den egna kroppen är en viktig del av en växande persons självbild. Lärare förmedlar oundvikligt normer i undervisningen och därför är det viktigt att vara medveten om sina explicita och implicita värderingar om hur en kropp ska se ut. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar om kroppsideal samt om sitt arbete med kroppsideal i undervisningen. Det undersöks även hur lärares svar kan tolkas ur ett normkritiskt perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var den normkritiska teorin och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fokus på lärarnas egna tankar och åsikter. Analysen av intervjuerna resulterade i åtta olika underteman. Det som framkom var att samhällets kroppsideal om en vältränad och/ eller smal kropp reflekteras i lärarnas syn på kroppsideal, och att de uppgav att kränkningar mot feta kroppar förekom på deras skolor. Lärarnas syn på orsaker till övervikt var att den huvudsakligen beror på kost- och träningsvanor och de uppfattade övervikt som något problematiskt och ohälsosamt. De flesta av de intervjuade lärarna försökte väva in innehållet kroppsideal i undervisningen men uttryckte en viss osäkerhet och problematik kring detta. Lärarna uppvisade även varierande åsikter om innehållets relevans i mellanstadiet trots att kroppsideal står med i läroplanens kunskapskrav för årskurs 4–6. Det var dock svårt att dra slutsatser från materialet rörande om lärarna gav uttryck för normkritiska förhållningssätt till kroppsideal, samt om de erbjöd eleverna en mer nyanserad bild av hur olika kroppar kan se ut i undervisningen.

Syfte och frågeställningar Denna undersökning syftar till att ur ett genusperspektiv undersöka om elitidrottande tjejers kroppsuppfattning påverkas av sociala medier. Detta har genomförts med hjälp av följande frågeställningar: 1. Hur ser användningen av sociala medier ut bland elitidrottande tjejer? 2. Hur presenterar tjejerna sig på sociala medier? 3. Hur upplever tjejerna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? Metod Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ metod där det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottande tjejer på gymnasiet där bekvämlighetsurvaletanvändes. För att analysera resultatet har genusteorin använts och diskussionen tolkats utifrån ett behavioristiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att informanterna använder sig av sociala medier upp till fyra timmar per dagoch detta framförallt vid transporter, när de är uttråkade och för att kommunicera med vänner.När respondenterna publicerar material på sina egna kanaler väljer de att framställa sigutifrån det de menar är sin bästa sida, vilket vanligtvis inte speglar den verklighet som tjejerna lever i. Det beror på att de lägger stor vikt vid reaktionerna som kommer med en publicering, i form av likes, kommentarer och följare. Flertalet av de intervjuade beskriver att sociala medier har en stor påverkan på vardagen och att det kan medföra en rad olika konsekvenser, bland annat ätstörningar och jämförelsebeteenden. Slutsats Slutsatsen av studien är att elitidrottande tjejer på gymnasiet, som intervjuats för dennaundersökning, påverkas av de kroppsideal som finns på sociala medier. Detta beror framförallt på mängden bilder som florerar på kvinnor som representerar ett ouppnåeligt idealpå exempelvis Instagram. Genusteorin menar att idealen och förväntningarna kan förklaras genom samhällets konstruktion av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. / Aim This study aims to investigate from a gender perspective whether elite sports girls are affected by body perception of elite sports girls is affected by social media. This has been done with the help of the following questions: 1. What does the use of social media look like among elite girls? 2. How do the girls present themselves on social media? 3. How do the girls feel that they are influenced by the body ideal that is presented on socialmedia? Method The questions have been answered through a qualitative method where six semi-structuredinterviews have been conducted with elite sports girls in high school where the convenienceselection was used. To analyze the result, the gender theory has been used and the discussioninterpreted with the help of the behaviorist perspective. Results The results show that the informants use social media for up to four hours a day, especially during transport, when they are bored and to communicate with friends. When respondents publish material on their own channels, they choose to present themselves on the basis of what they think is their best side, which usually does not reflect the reality in which the girls live. This is because they attach great importance to the reactions that come with a publication, in the form of likes, comments and followers. Most of the interviewees describe that social media has a great impact on everyday life and that it can have a number of different consequences, including eating disorders and comparative behaviors. Conclusion The conclusion of the study is that elite sports girls in high school, who were interviewed for this survey, are influenced by the body ideals found on social media. This is mainly due to the number of photos that abound on women who represent an unattainable ideal on, for example, Instagram. Gender theory believes that this can be explained by society's construction of what is considered to be female and male, respectively.