Urbaniseringens befolkningskoncentration till stora städer präglar de demografiska förutsättningarna för kommuner som står på andra sidan av spektrumet, detta innebär en ojämn demografisk utveckling för svenska kommuner. De kommuner som krymper står inför demografiska utmaningar som påverkar lokal ekonomi, sysselsättning, planering och politik. Detta resulterar i att den kommunala politiken tvingas hantera dessa utmaningar för att inte hamna utanför globaliseringens processer vilket studeras utifrån en tillväxtpolitik och anpassningspolitik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kommuner med ett vikande befolkningsunderlag uttrycker problem i styrdokument och hur dessa problembilder påverkar de åtgärder som kan antas. Kommunerna som är fallstudier är Arvidsjaur och Hagfors som båda har upplevt en långvarig befolkningsminskning och har en befolkningsstruktur som består av en högre andel äldre gentemot en yrkesaktiv befolkning. Grundläggande för förhållningssättet policy som diskurs är att policyskapare skapar föreställningar kring vad som är ett problem och vad som inte är det. Hagfors och Arvidsjaurs styrdokument analyseras efter den poststrukturella policyanalysen “Whats the problem represented to be”. Genom att applicera denna analysmetod i fallstudierna går det att utläsa en dominerande tillväxtpolitik och underordnade anpassningspolitiska åtgärder som skyms undan av tillväxtnormen.

Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner. Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:  -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?   -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?   -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?  De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning. Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre. / The Swedish population is growing but the growth is only occurring in regions with bigger cities because of the fast urbanisation. Over half of the counties in the country is losing population due to outmigration, low fertility rates and an ageing population, leaving a few to support a growing group of seniors. The population decline can lead to a lack of economic growth and that the counties have trouble providing high quality service to its inhabitants. The aim with the study is to examine how Swedish counties cope with demographic decline through case studies. The thesis examines the following research questions:  -       What strategies can be adopted by shrinking cities according to planning research?  -       How do shrinking counties in Sweden cope with population decline?  -       Is the Swedish way of coping matching up with the research?  A qualitative content analysis has been used to find what strategies can be found in two Swedish master plans. Important results from the study is that the counties are focused on growth oriented strategies but do use some forms of adaption. This focus on growth matches with the findings in contemporary research in the field of shrinking cities that suggest a paradigm shift towards smart decline and a focus on adaption for the shrinking areas.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

Detta kandidatarbete undersöker hur kommuner med en krympande befolkning hanterar miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö i deras översiktsplaner. Arbetet utfördes genom en kvalitativ textanalys på tre översiktsplaner från Arjeplog, Hofors och Jokkmokk, och försöker besvara tre frågor; Hur beskrivs befolkningsutvecklingen? vad anser kommunen är en god bebyggd miljö? Och vilka konsekvenser har dessa två delar? I till exempel Arjeplog kommun beskrivs befolkningsutvecklingen som en stor utmaning mot kommunens framtida utveckling, och att det är svårare att vända trenden på grund av de relativa höga priserna på villor. I Hofors kommun fokuserar arbetet med en god bebyggd miljö på kollektivtrafik och pendlingsmöjligheter. Jokkmokk kommun presenterar inga tydliga konsekvenser av sina ställningstaganden.  En slutsats som dras är att definitionen av god bebyggd miljö är olika i kommunerna eftersom de behöver utgå från sina egna förutsättningar och problem. En annan slutsats är att det behövs en kompetensutveckling inom social hållbarhet, med anledningen att både god bebyggd miljö och social hållbarhet inkluderar liknande koncept och idéer.

Sveriges befolkning ökar men samtidigt sker en befolkningsminskning i mer än hälften av landets kommuner. Gles- och landsbygden är hårdast drabbad då invånare i yrkesverksam ålder flyttar medan den äldre befolkningen stannar kvar vilket leder till demografisk obalans. Detta innebär ett minskat skatteunderlag för de drabbade kommunerna vilket i sin tur leder till försämrade möjligheter till att erbjuda en kvalitativ välfärd. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur krympande kommuner hanterar en befolkningsminskning. Uppsatsen ämnar även till att undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och den kunskapsöversikt som finns inom området. I arbetet studeras översiktsplaner för krympande kommuner i Norrlands inland då det är en del av Sverige som är hårt drabbad av den pågående befolkningsminskningen. Inom forskningen går det att finna två huvudtyper av strategier vilka är tillväxt och anpassning. Den förstnämnda huvudstrategin innebär att motverka den negativa befolkningstrenden genom att planera för ökad tillväxt. Anpassning grundar sig i att acceptera och planera för befolkningsminskningen genom att anpassa kommunen efter rådande situation. Gemensamt för de undersökta kommunerna är att de generellt eftersträvar tillväxt och en förklaring till detta kan vara att det länge har varit den norm som präglat den lokala och regionala utvecklingspolitiken i Sverige. Den tydligaste tillväxtbaserade strategin som går att finna i samtliga översiktsplaner är marknadsföring av framförallt naturmiljöer där målet är att attrahera både nya invånare och besökare. Trots att tillväxt dominerar går det emellanåt att urskilja tendenser till en mer anpassningsorienterad planering. En strategi som kan kopplas till anpassning och som samtliga kommuner både arbetar med och vill utveckla är mellankommunala samarbeten.

Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.

Från 1970 fram till 2020 har 117 av Sveriges 290 kommuner haft en minskad befolkning. Trots att det är så pass många kommuner som har en minskande befolkning är det inte ett ämne man generellt sett pratar om i Sverige. Denna studie har studerat två av dessa kommuner, Avesta och Hällefors kommun, genom bland annat intervjuer med både tjänstemän och politiker som metod för att få en djupare förståelse i frågan. Fokus har legat på vilka konsekvenserna blir av en långvarig befolkningsminskning samt hur en kommun kan hantera denna situation.  Studien visade att de två studerade kommunerna har ett flertal tomma bostäder, en högre arbetslöshet bland unga människor och en avvikande demografi, med en överrepresenterad del av befolkningen i ej arbetsför ålder till skillnad från övriga landet. En vidare konsekvens av överskott av tomma bostäder kan bli att dessa kommuner utsättas för social dumpning, ett fenomen där personer i behov av kommunalt stöd får aktiv hjälp att flytta till andra kommuner. I detta fall har Hällefors fått en högre andel av personer i behov av kommunalt stöd.  Båda kommunerna visade att de fortsatt planerar att nå en befolkningstillväxt. De åtgärder de har genomfört för att bevara sin befolkning är att delvis satsa på utbildning. De är medvetna om att unga personer i större utsträckning tenderar att flytta ifrån kommunen, och för att hantera detta har Hällefors satsat på utbildning för att locka till sig lika många studenter som det antal som flyttar därifrån för att studera. I Avesta vill man att personer som flyttat från kommunen ska ha ett positivt minne av kommunen och således flytta tillbaka senare i livet, när man eventuellt vill skaffa familj. / Between 1970 and 2020, 117 out of the 290 Swedish municipalities have been shrinking, despite that almost half of the municipalities have had a shrinking population; the subject is generally not discussed in Sweden. This study has been focusing on two different municipalities, Avesta and Hällefors municipality, to get their perspective on the consequences of a prolonged population decline and how to handle it. This has been done through interviewing both officials and politicians from each of the two municipalities.  This study has been indicating that the two municipalities have had a higher amount of empty residences, a higher degree of unemployment of young people and a higher degree of people not in working age compared to the rest of Sweden. One consequence of the large amount of empty residences is social dumping, a phenomenon where a person in need of support gets active help from their own municipality to move to another municipality. In this study Hällefors municipality has had a higher proportion of the population in need of support. Both of the municipalities have been planning for population growth, they have implemented measures to preserve the current population, partly through investments in education. Both are aware that young people in a greater extent will move out from their municipality, to handle this Hällefors municipality has been expanding their education with the goal of attracting the same amount of students that move away to study. Avesta municipality wants people who have moved away to have a positive memory of the municipality, in hope that they want to move back later in life when they want to settle down.

Krympande kommuner har ett begränsat skatteunderlag som innebär att de måste göra prioriteringar mellan olika intressen. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka vilka förutsättningar krympande kommuner har att genomföra klimatanpassningsarbete för att förstå hur de prioriterar sina resurser. Uppsatsen baseras primärt på en intervjustudie där vi har genomfört intervjuer med personer från Valdemarsviks och Ydre kommun, Länsstyrelsen Östergötland och SMHI. Vi utgick huvudsakligen från de teoretiska begreppen; tillväxtnorm, klimatanpassningsbehov, resurskoordinering och asymmetrisk ansvarsfördelning. Vi diskuterar hur det är ett problem att kommunerna har samma uppdrag men olika förutsättningar att genomföra dessa där det inte finns något system för att hantera denna skillnad. Vi presenterar asymmetrisk ansvarsfördelning som en potentiell lösning på detta problem. Vår främsta slutsats är hur kommunernas existensberättigande måste prioriteras framför satsningar inom klimatanpassning. / Due to shrinking municipalities having fewer resources they have to prioritise between interests. The aim of this thesis is to explore what opportunities shrinking municipalities have to implement climate adaptation in order to understand their resource prioritisation.We have conducted interviews with Valdemarsviks and Ydre municipality, Länsstyrelsen Östergötland, and SMHI. This study is based on the theoretical concepts; ‘growth norm’, ‘need for climate adaptation’, ‘resource coordination’, and ‘asymmetrical allocation of responsibilities’. We discuss the problem of municipalities having the same responsibilities but different amounts of resources to execute them. Together with a lack of system to manage this difference this creates a problem. We present asymmetrical allocation of responsibilities as a solution to this problem. Our main conclusions refer to municipalities’ strive to sustain a justification for their existence which leads to them prioritising this over climate adaptation.

This study deals with municipal planning in municipalities that has a declining population, often referred to as shrinking municipalities. Data collection was done by interviews with civil servants tasked with planning in municipalities. The interview’s purpose was to gather knowledge on the experience of working within a shrinking municipality. The civil servants interviewed worked within Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred and Valdemarsvik municipality. The data from the interview was analyzed in relation to earlier research about societies and region with a decline in population and has its theoretical framework in the growth-critical theory degrowth. The results that’s the basis for analysis is structured after four different themes. These themes touch on the subjects of challenges, possibilities, strategies, activities as well as attitude in relation to the civil servants’ experiences.  The analysis of the results ends up problematizing the growth paradigm since shrinking municipalities becomes disadvantaged by creating growth-oriented strategies. Furthermore, the results show how creative solutions to counter or alternatively adapt shrinkage remains absent in shrinking municipalities due to a lack of a long-term perspective in planning. / Denna studie behandlar samhällsplanering i kommuner med en minskande befolkning, ofta benämnt som krympande kommuner. Materialinsamlingen till studien genomfördes med intervjuer där tjänstepersoner som jobbar med samhällsplanering tillfrågades. Syftet med intervjuerna var att ta in tjänstepersonernas erfarenheter om att jobba i en krympande kommun. Tjänstepersonerna som intervjuades tillhörde Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred och Valdemarsvik kommun. Intervjumaterialet analyserades i relation tidigare forskning om minskande samhällen och regioner med teoretisk utgångspunkt i tillväxtkritiska teorin degrowth. I resultatet presenteras det material som vidare ligger till grund för analysen strukturerade efter fyra olika teman. Dessa teman berör utmaningar, möjligheter, strategier, verksamheter och inställning i förhållande till tjänstepersonernas erfarenheter. Analysen av resultatet leder i slutet till en problematisering av tillväxtparadigmet då minskande kommuner missgynnas av att utforma tillväxtorienterade strategier. Vidare påvisade även resultatet att kreativa lösningar för att motverka alternativt anpassa krympande uteblir i krympande kommuner till följd av brist på långsiktigt perspektiv i samhällsplaneringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en kommun med en generellt långvarig befolkningsminskning arbetar med platskvaliteter och attraktionsvärden ur ett planerings- och invånarperspektiv. Det besvaras genom att studera hur platskvaliteter och attraktionsvärden tar sig uttryck i planeringsprocessen i Ödeshögs kommun, hur dess invånare beskriver vad som förhöjer och försämrar kommunens attraktivitet samt potentiella förbättringsmöjligheter. Uppsatsen tar avstamp i forskning kring krympande kommuner, platskvaliteter och attraktionsvärden, samt tidigare exempel på hur platser som upplevt en befolkningsminskning arbetar med attraktivitet. För att studera problemområdet har en dokumentanalys av Ödeshögs kommuns översiktsplan gjorts och intervjuer med tjänstepersoner från kommunen genomförts. Dessutom gavs invånare möjlighet att delta i en enkätundersökning. Resultatet visar vilka platskvaliteter och attraktionsvärden som framhävs ur ett planerings- och invånarperspektiv och hur kommunen planerar för fortsatt utveckling. / The purpose of this thesis is to study how a municipality with a generally long-term population decline works with quality of place from a planning and resident perspective. This is answered by studying how quality of place is expressed in the planning process in Ödeshög municipality, and how its residents describe what increases and reduces the attractiveness, as well as potential improvements. The thesis is based on research regarding shrinking municipalities, quality of place, and previous examples of how places that have experienced a population decline work with attractiveness. To study the matter, a document analysis of the municipality's comprehensive plan, interviews with officials and a survey aimed at residents were carried out. The result shows the place qualities that are emphasized from a planning and a resident perspective and how the municipality plans for further development.