Kryptovalutor är ett mångfacetterat fenomen som har varit allt från libertarianers dröm på grund av sitt oberoende av staten, en ekonomisk frihet för personer som bor i diktaturer till ett verktyg som möjliggör kriminella verksamheter. Den senaste tidens kraftigt ökande handel med olika kryptovalutor har oroat världens centralbanker och nationalstater. Denna oro har skapat ett läge där stater måste ta politiska beslut för att hantera situationen vilket har lett till införande av restriktioner och regleringar. Bakom varje politiskt beslut finns ett motiv som präglas av statens nationella och internationella intressen. Denna studies syfte är att skapa en ökad förståelse för vilka politiska motiv som ligger bakom fem staters kryptopolicy. Studien är strukturerad i tre kapitel. Eftersom kryptovalutor är ett nytt samhällsfenomen ansågs det vara av vikt att beskriva vad kryptovalutor är och hur det fungerar samt förklara varför kryptovalutor är politik, denna del utgör första kapitlet. I andra kapitlet presenteras ett urval av länders kryptopolicy och i tredje kapitlet så analyseras dessa kryptopolicys utifrån studiens teori. För att synliggöra motiven bakom ländernas kryptopolicy har utgångspunkten varit tre antaganden som framställts ur neorealismen som är en dominerande teori inom internationella relationer. För insamlingen av material har litteraturstudie och innehållsanalys använts som metod.  Resultatet har synliggjort att staterna fruktar kryptovalutor främst på grund av att de eliminerar staternas roll som huvudförmedlare i ekonomiska aktiviteter och begränsar deras förmåga att spåra transaktioner. En genomförd analys av ländernas kryptopolicy har bland annat visat att stater tillåter utvinning och innehav av kryptovalutor eftersom det gynnar landets ekonomiska tillväxt men begränsar eller förbjuder användning av dem som betalmedel eftersom det medför en risk att förlora kontrollen över ekonomin.

Kryptomarknaden och decentraliserad finans har under det senaste året med sin höga avkastning dragit till sig mycket uppmärksamhet. Decentraliserade tillgångar blir alltmer attraktiva för investerare och i denna uppsats är undersöks kryptotillgångars egenskaper som hedge eller diversifiering i en portfölj. Hög avkastning och hög risk går allt som oftast hand i hand och i denna uppsats använder undersöker vi dynamisk villkorlig korrelation (DCC-GARCH), regressionsmodeller samt portföljers prestation över tid för att undersöka ifall de två största kryptotillgångarna, Bitcoin och Ethereum indikeras vara ett bra alternativ för en investerare att diversifiera sin portfölj med. Undersökningen av korrelationen för Bitcoin och Ethereum gentemot de vanliga tillgångarna (S&P500, guld, olja, inflation) visade på en stabil men svag (0.00-0.19) till mycket svag (0.20-0.40) positiv korrelation över tid. Korrelation inbördes mellan Bitcoin och Ethereum visades vara stark. Resultatet ur regressionen innehållandes Bitcoin, S&P500, Olja och Guld visade på att det existerar ett långsiktigt jämviktsförhållande mellan variablerna, däremot påträffas inget sådant när Ethereum tar Bitcoins plats som beroendevariabel. Portföljernas som undersöktes förändrade fördelningen mellan tillgångarna varje månad med restriktionen att nå de bästa sharpekvoten, utan att ha mindre än 2%, eller mer än 40% av någon tillgång. Resultatet visade att portföljerna som innehöll kryptotillgångarna hade en högre sharpekvot, samt även en högre överavkastning till en likvärdig risk gentemot de andra tillgångarna samt att sharpekvoten och överavkastningen ökade vid diversifiering inom kryptotlillgångar, men att risken var relativt oförändrad. Resultaten indikerar att kryptotillgångar fungerar bra som diversifiering, dock så finns det inget som pekar på att de skulle agera som hedge emot de undersökta tillgångarna. Nämnvärt är även att korrelationerna mellan kryptotillgångar och de traditionella tillgångar som undersöktes har varit stabil över den undersökta tidsperioden.

I denna uppsats undersöker vi kryptovalutor ur ett ekonomiskt och finansiellt perspektiv. Vi skapar en optimal portfölj av de 28 största kryptovalutorna enligt marknadsvärdet den 3 mars 2020 genom av att använda oss av Markowitz (1952) portföljvalsteori. Den optimala portföljen jämförs med en marknadsportfölj som är skapad av de 100 största kryptovalutorna enligt marknadsvärdet, för att bilda oss en uppfattning om kryptovalutamarknaden och hur man kan utnyttja kryptovalutor i investeringssyfte. CAPM används för att kunna se relationen mellan risk och avkastning mellan den optimala portföljen och marknadsportföljen. Vi kommer även att undersöka om CAPM ger samma resultat som Markowitz portföljvalsteori. Den optimala portföljen jämförs dessutom med den svenska aktiemarknaden för att undersöka om den optimala kryptovalutaportföljen påverkas av trender på den svenska aktiemarknaden. / This thesis studies cryptocurrencies from an economic and financial perspective. The research is carried out by constructing an optimal portfolio of the 28 biggest cryptocurrencies according to market capital on the 3rd of March 2020 by using Markowitz (1952) portfolio optimization theory. The optimal portfolio is then compared to the market portfolio, which is constructed of the hundred largest cryptocurrencies according to market capital, to study the cryptocurrency market. CAPM is also used to find out the risk-return relationship and to see if CAPM gives us the same optimal portfolio as Markowitz portfolio optimization theory. The optimal portfolio is also compared to the Swedish stock market index, OMXS30, to study if the optimal portfolio is affected by trends in the Swedish stock market.

Various forms of fraud have substantially impacted our lives and caused considerable losses to some people. To reduce these losses, many researchers have devoted themselves to the study of fraud detection. After the development of fraud detection from expert-driven to data-driven systems, the scalability and accuracy of fraud detection have been improved considerably. However, most existing fraud detection methods focus on the feature extraction and classification of a certain transaction, ignoring the temporal and spatial long-term information from accounts. In this work, we propose to address these limitations by employing a lightweight memory network (LiMNet), which is a deep neural network that captures causal relations between temporal interactions. We evaluate our approach on two data sets, the Ether-Fraud dataset, and the Elliptic dataset. The former is a brand new dataset collected from Etherscan with data mining, and the latter is published by the homonymous company. As a set of raw collected data never used before, the Ether-Fraud dataset had some issues, such as huge variation among values and incomplete information. Therefore we have processed Ether-Fraud with data supplementation and normalization, which has solved these problems. A series of experiments were designed based on our analysis of the model and helped us to find the best hyper-parameter setting. Then, we compared the performance of the model with other baselines, and the results showed that Lightweight Memory Network (LiMNet) outperformed traditional algorithms on the Ether-Fraud dataset but was not good as the graph-based method on the Elliptic dataset. Finally, we summarized the experience of applying the model to fraud detection, the strengths and weaknesses of the model, and future directions for improvement. / Olika former av bedrägerier har haft en betydande inverkan på våra liv och har orsakat stora förluster för vissa människor. För att minska dessa förluster har många forskare ägnat sig åt att studera upptäckt av bedrägerier. Efter utvecklingen av bedrägeriutredningen från expertdrivna till datadrivna system har skalbarheten och noggrannheten förbättrats avsevärt. De flesta av de befintliga metoderna för upptäckt av bedrägerier fokuserar dock på utvinning av funktioner och klassificering av en viss transaktion och ignorerar den temporala och spatiala långsiktiga informationen från konton. I det här arbetet föreslår vi att vi tar itu med dessa begränsningar genom att använda ett lättviktigt minnesnätverk (LiMNet), som är ett djupt neuralt nätverk som fångar kausala relationer mellan temporala interaktioner. Vi utvärderar vårt tillvägagångssätt på två datamängder, datamängden Ether-Fraud och Elliptic-datamängden. Det förstnämnda är ett helt nytt dataset som samlats in från Etherscan med hjälp av datautvinning, och det sistnämnda är publicerat av det homonyma företaget. Eftersom det rörde sig om råa insamlade data som aldrig använts tidigare hade Ether-Fraud-datasetet vissa problem, t.ex. en stor variation mellan värdena och ofullständig information. Därför har vi bearbetat Ether-Fraud med datatillägg och normalisering, vilket har löst dessa problem. En serie experiment utformades utifrån vår analys av modellen och hjälpte oss att hitta den bästa inställningen av hyperparametrar. Sedan jämförde vi modellens prestanda med andra baslinjer, resultaten visade att LiMNet överträffade traditionella algoritmer på datasetet Ether-Fraud men var inte lika bra som den grafbaserade metoden på datasetet Elliptic. Slutligen sammanfattade vi erfarenheterna av att tillämpa modellen på bedrägeridetektion, modellens styrkor och svagheter samt framtida riktningar för förbättringar.

The emergence of stablecoins and their current implementations share many similarities to the American free banking era. This was an era with economically inefficient money and payment systems, where banks issued private money that were fully redeemable in theory but not always in practice. As of today, parts of the monetary and payment systems can also be considered inefficient, and a digital currency such as a stablecoin could provide significant improvements in areas such as cross-border payments, financial inclusion, as well as contribute to a more robust monetary system.  This thesis aims to help contribute insights into how the future payment systems may look like, with a specific focus on stablecoins and central bank digital currencies (CBDCs). The emergence of the two technologies are closely interlinked, and are currently in an early state of coexistence. This qualitative study investigates the sentiment regarding the future development of stablecoins and their possible continued coexistence with CBDCs. Semi-structured interviews were held with participants from three categories of the Swedish corporate landscape; cryptocurrency innovators and investors, state representatives, and corporate representatives. The main conclusions were was that in the short term, regulations will be a key enabler for continued stablecoin development. There is currently a lack of clarity and guidelines which is making it hard for generally accepted stablecoins to be established. Furthermore, the general consensus is that stablecoins and central bank digital currencies will co-exist in the future monetary system in the long-term, where each technology will have different use cases. / Framväxten av stablecoins och dess nuvarande implementationer delar många likheter med den amerikanska ”free-banking” eran. Detta var en tidsepok med ekonomiskt ineffektiva pengar och betalsystem, där banker emitterade pengar som skulle vara fullt inlösningsbara teorin, men inte alltid i praktiken. Även idag kan delar av penga- och betalsystemen anses vara ineffektiva, och en digital valuta såsom en stablecoin skulle kunna bidra med betydande förbättringar inom områden såsom utrikesbetalningar, finansiell inkludering, samt bistå i utvecklingen av ett mer robust pengasystem. Denna uppsats ämnar bidra med insikter om hur framtidens betalsystem kan se ut, med ett specifikt fokus på stablecoins och centralbanksvalutor (eng. central bank digital currencies, CBDCs). Framväxten av de två teknologierna är nära relaterade, och för närvarande samexisterar dessa i ett tidigt stadie. Denna kvalitativa studie undersöker sentimentet kring den framtida utvecklingen av stablecoins och dess möjliga fortsatta samexistens med centralbanksvalutor. Semi-strukturerade intervjuer hölls med deltagare från tre kategorier av svenskt näringsliv: innovatörer och investerare inom kryptovalutor, företrädare för staten, samt bolagsrepresentanter. De huvudsakliga slutsatserna var att på kort sikt kommer regleringar vara viktiga för att möjliggöra fortsatt utveckling av stablecoins. I dagsläget saknas det klarhet och riktlinjer vilket gör det svårt för en generellt accepterad stablecoin att utvecklas. Vidare så är den generella uppfattningen att stablecoins och centralbanksvalutor kommer samexistera i framtidens betalsystem, då de båda teknikerna kommer ha olika användningsområden

I princip hela IT-världen ser på och häpnar medan Blockchain-tekniken växer. Många spekulerar om fördelar och nackdelar med tekniken. Men hur ser egentligen samhället på detta nya sättet att lagra data på? Det finns väldigt lite forskning på hur Blockchain uppfattas i Sverige, hur tekniken uppfattas och vad folk vet om tekniken. Det har inte heller hittats någon undersökning som tar upp graden av tillit privatpersoner har till Blockchain i Sverige och vad för faktorer det är som påverkar privatpersoners tillit. För att tekniken ska kunna accepteras på en större skala behöver man veta vad privatpersoner och konsumenter tycker om tekniken, annars finns det risk att tekniken inte omfamnas i framtiden. Syftet med denna undersökningen är att, på ett explorativt sätt, ta reda på till vilken grad privatpersoner i Sverige har tillit för Blockchain som teknik. Undersökningen skall också, i ett explorativt syfte, identifiera faktorer till varför den svenska befolkningen litar mer eller mindre på Blockchain. Studien använder sig av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingstekniker. Det utfördes en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer för att ta reda på vad privatpersoner vet om Blockchain, och vad folk anser är viktiga faktorer som påverkar deras tillit för tekniken. Den kvalitativa undersökningen utfördes för att säkra att den sedan kvantitativa undersökningen fick in så pålitlig data som möjligt. Den kvantitativa undersökningen var en enkätstudie. I enkäten var det frågor som behandlade tillit, kunskap om ämnet, generell inställning till ny teknik och bakgrundsfrågor om respondenten. I analysen har det framgått att 10,47% privatpersoner från undersökningen i Västra Götalands län litar mindre på Blockchain, 19,19% litar inte alls på tekniken, 63,95% litar neutralt på den, 4,1% litar ganska mycket på den och 2,33% litar fullt ut på den. Utifrån detta kan slutsatsen dras att tillitsgraden är relativt låg. Resultatet visade också att det fanns ett antal återkommande faktorer som påverkade privatpersoners tillit för Blockchain. Dessa faktorer var manipulering, decentralisering och att Blockchain anses vara relaterat till svarta marknaden. Vidare kan man utifrån denna undersökning utläsa både en låg kunskapsnivå samt en hög neutral attityd till tekniken. Detta skulle kunna anses som någonting positivt för teknikens framtid då få förutfattade meningar finns. Mer information om Blockchain skulle därmed kunna vara en möjlighet för ökad tillit. För vidare forskning föreslogs det att det bör forskas mer om detta utanför Västra Götalands län och att man bör undersöka om privatpersoner kan tänka sig använda tekniken även om de inte litar på tekniken fullt ut. / Developments in Blockchain technology has grown so rapidly that it has, in a short time, become a core business in the IT industry. These developments have come with positive and negative impacts and their overall perception by society has remained uncertain. Limited work has focused on understanding the societal perception of Blockchain, particularly the extent to which society trust such technology. Moreover, it is not only important to understand the level of trust for a technology such as Blockchain that is built on transparency, but even the factors that influence such trust. In order for the technology to be accepted on a larger scale, one needs to know what individuals and consumers think about the technology, otherwise there is a risk that that the potential of the technology may not be fully utilized. The purpose of this study is, therefore, to explore the extent to which individuals in Sweden trust Blockchain as a technology. The overall goals and approach can be applied anywhere else in the world. The report identifies factors as to why the Swedish population trusts more or less in Blockchain. The study uses both qualitative and quantitative data collection techniques. A qualitative study was conducted in the form of personal interviews to find out what individuals know about Blockchain, and what people consider to be important factors that affect their trust in Blockchain. The qualitative survey was conducted to build a foundation for the quantitative study. The quantitative survey was conducted with the help of questionnaires. The questionnaire addressed trust, knowledge of the technology, as well as respondent's general attitude toward new technology. The respondents were restricted to a sample of individuals living in Sweden between age range 18 to 65+. Based on the survey sample of about 172 participants, the analysis shows that 10.47% of individuals in the Västra Götaland county are less familiar with Blockchain, 19.19% do not count on the technology at all, 63.95% are neutral, 4.1% trust it fairly and 2.33% fully trust it. From this, the conclusion can be drawn that the trust is relatively low. The result also showed that there were a number of recurring factors that affected individuals' confidence in Blockchain. These factors were data integrity, decentralization and the fact that Blockchain is considered to be related to the black market. Furthermore, on the basis of this survey, it is possible to interpret both a low level of knowledge and a high neutral attitude towards the technology. This could be considered as something positive for the future of technology as few pre-defined opinions exist. More information about Blockchain could thus be an opportunity for increased trust. For further research, it was suggested that more research should be done involving a much larger sample in order to investigate if individuals would be willing to accept the technology even if they do not fully trust the technology.

The purpose of this study was to create understanding about how the reduction of cash affects societal ideas about integrity. We wanted to research human attitudes to the ongoing reduction of cash use in Sweden from a integrity perspective. The method used was a qualitative approach and the empirical data was collected using a focus group with students and three semi structured interviews in different branches of industry based on their way of working with and handling cash. Participating in the study was five students, a store manager in the grocery store business, an economic advisor at a bank and three investigators at the Swedish central bank. The result was analyzed using a theoretical foundation based on Georg Simmel’s work “The philosophy of money” and other socioeconomic research with a focus on the terms value, power and integrity. The results showed that people in the swedish society are aware and partially wary of the development towards a cash free society. Advantages that were illuminated was a reduced risk of robbery towards banks and businesses, less environmental effects due to reduced transportation and handling of cash, easier payments for consumers and increased profitability of card payments for businesses and a increased difficulty of usage of “black” money within the society. Negative aspects that were brought up were the issues of vulnerable groups in society that rely on cash, a fear that the development is moving too fast and that the society will be increasingly vulnerable when the payment infrastucrure relies on a single point of failure. The integrity aspects that the people in the study discussed showed that society is aware of the risks surrounding digital payments, but that the advantages outweigh the potential negatives, and that there is a strong trust in institutions and businesses in Sweden to not exploit their positions when it comes to the integrity of private individuals. / Studiens syfte var att skapa förståelse hur kontantavvecklingen påverkar samhälleliga föreställningar kring integritet. Vi ville undersöka människors inställningar till den rådande kontantavvecklingen i Sverige från ett integritetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet samlades in genom att genomföra en fokusgrupp med studenter och tre semi-strukturerade intervjuer med branscher som vi valde ut efter deras olika arbetssätt med kontanter och digitala betalningsmedel. I studien deltog fem studenter, en butikschef för dagligvaruhandel, en ekonomisk rådgivare inom bankbranschen samt tre utredare på Riksbanken. Resultatet analyserades med en teoretisk grund baserat på Georg Simmels verk “The philosophy of money” och annan socioekonomisk forskning med fokus på begreppen värde, makt, och integritet. Resultaten visade att människor i det svenska samhället är medvetna och till viss del oroade av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Fördelar som uppmärksammades var mindre risk för rån i banker och butiker, mindre miljöpåverkan av transporter av kontanter, enklare betalning för konsumenten och bättre lönsamhet för kortbetalningar för företagen samt att det försvåras att spendera svarta pengar i samhället. De negativa aspekterna av ett kontantfritt samhälle som togs upp var problemen som uppstår för utsatta grupper i samhället som är mer beroende av kontanter, en rädsla för att utvecklingen går för fort och att samhället blir mer sårbart när infrastrukturen förlitar sig på att de digitala betalningssätten fungerar även i krissituation då systemet får en inneboende “single point of failure”. De integritetsaspekter som människorna resonerade kring visade att samhället är medvetet om riskerna med digitala betalningssätt, men att fördelarna med dessa vägde upp de potentiellt negativa, och att det finns ett starkt förtroende för att myndigheter och företag i Sverige inte missbrukar sin ställning när det kommer till privatpersoners integritet.

Ur de senaste decenniernas tekniska innovation föddes så kallade kryptotillgångar. Kryptotillgångar är digitala enheter som är tillgängliga via teknik för distribuerad liggare. Marknaden för kryptotillgångar har expanderat avsevärt på senare år. Tidigare har handel med kryptotillgångar mest varit en bisyssla för tekniskt kunniga personer, men i takt med att kryptotillgångar ökar i popularitet växer investerarkretsen. Kryptotillgångar ägs huvudsakligen med investeringsavsikt men kan, beroende på den berörda kryptotillgångens egenskaper, skilja sig avsevärt från finansiella instrument. Det gör att befintliga EU-regelverk för finansiella tjänster sällan kan ligga till grund för bedömning vid kryptotillgångshandel. Det skapar i sin tur osäkerhet avseende investerarskyddet för konsumenter som handlar med kryptotillgångar.   Marknaden för kryptotillgångar är hittills oreglerad på EU-nivå vilket har medfört spridda och otillräckliga regleringar avseende kryptotillgångar på nationell nivå i vissa medlemsstater. År 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag på reglering av kryptotillgångar där ett av syftena med förslaget är att stärka investerarskyddet vid kryptotillgångshandel. Om förslaget skulle implementeras innebär det betydande förändringar på kryptotillgångsmarknaden. De förslagna bestämmelserna innefattar bland annat ett EU-pass för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, krav för emittenter av kryptotillgångar att utge informationsdokument samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster att bedöma om den berörda kryptotillgången är lämplig för kunden.   I uppsatsen undersöks vilka risker en investerare utsätts för vid handel av kryptotillgångar. Den övergripande risken som investerare utsätts för vid handeln är risken att förlora sitt investerade medel. Det i sig är inte en unik risk för kryptotillgångar då förluster förekommer även på marknader för finansiella instrument. Den största utmaningen avseende bristen på investerarskydd på kryptotillgångsmarknaden härleds emellertid till informationsasymmetrier. Det framkommer i uppsatsen att det krävs reglering på kryptotillgångsmarknaden för att säkerställa ett tillräckligt investerarskydd. Vidare diskuteras huruvida Europeiska kommissionens förordningsförslag står i paritet till de identifierade investerarskyddsriskerna. Sammantaget leder uppsatsen till slutsatsen att en reglering av kryptotillgångsmarknaden kan säkra investerarskyddet vid handel av kryptotillgångar genom att upprätta krav på informationsgivning för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Financial time-series are not uncommon to research in an academic context. This is possibly not only due to its challenging nature with high levels of noise and non-stationary data, but because of the endless possibilities of features and problem formulations it creates. Consequently, problem formulations range from classification and categorical tasks determining directional movements in the market to regression problems forecasting their actual values. These tasks are investigated with features consisting of data extracted from Twitter feeds to movements from external markets and technical indicators developed by investors. Cryptocurrencies are known for being evermore so volatile and unpredictable, resulting in institutional investors avoiding the market. In contrast, research in academia often applies state-of-the-art machine learning models without the industry’s knowledge of pre-processing. This thesis aims to lessen the gap between industry and academia by presenting a process from feature extraction and selection to forecasting through machine learning. The task involves how well the market movements can be forecasted and the individual features’ role in the predictions for a six-hours ahead regression task. To investigate the problem statement, a set of technical indicators and a feature selection algorithm were implemented. The data was collected from the exchange FTX and consisted of hourly data from Solana, Bitcoin, and Ethereum. Then, the features selected from the feature selection were used to train and evaluate an Autoregressive Integrated Moving Average (ARIMA) model, Prophet, a Long Short-Term Memory (LSTM) and a Transformer on the spread between the spot price and three months futures market for Solana. The features’ relevance was evaluated by calculating their permutation importance. It was found that there are indications of short-term predictability of the market through several forecasting models. Furthermore, the LSTM and ARIMA-GARCH performed best in a scenario of low volatility, while the LSTM outperformed the other models in times of higher volatility. Moreover, the investigations show indications of non-stationary. This phenomenon was not only found in the data as sequence but also in the relations between the features. These results show the importance of feature selection for a time frame relevant to the prediction window. Finally, the data displays a strong mean-reverting behaviour and is therefore relatively well-approximated by a naive walk. / Finansiella tidsserier är inte ovanliga att utforska i ett akademiskt sammanhang. Det beror troligen inte bara på dess utmanande karaktär med höga ljudnivåer och icke-stationära data, utan även till följd av de oändliga möjligheter till inmatning och problemformuleringar som det skapar. Följaktligen sträcker sig problemformuleringarna från klassificering och kategoriska uppgifter som bestämmer riktningsrörelser på marknaden till regressionsproblem som förutsäger deras faktiska värden. Dessa uppgifter undersöks med data extraherad från twitterflöden till rörelser från externa marknader och tekniska indikatorer utvecklade av investerare. Kryptovalutor är kända för att vara volatila och oförutsägbara till sin natur, vilket resulterar i att institutionella investerare undviker marknaden. I kontrast tillämpas forskning inom den akademiska världen ofta med avancerade maskininlärningsmodeller utan branschens typiska förbearbetningsarbete. Detta examensarbete syftar till att minska klyftan mellan industri och akademi genom att presentera en process från dataextraktion och urval till prognoser genom maskininlärning. Arbetet undersöker hur väl marknadsrörelserna kan prognostiseras och de enskilda variablernas roll i förutsägelserna för ett regressionsproblem som prognotiserar en sex timmar fram i tiden. Därmed implementerades en uppsättning tekniska indikatorer tillsammans med en algoritm för variabelanvändning. Datan samlades in från börsen FTX och bestod av timdata från Solana, Bitcoin och Ethereum. Sedan användes variablerna som valts för att träna och utvärdera en Autoregressive Integrated Moving Average (ARIMA)-modell, Prophet, en Long Short-Term Memory (LSTM) och en Transformer på skillnaden mellan spotpriset och tre månaders framtidsmarknad för Solana. Variablernas relevans utvärderades genom att beräkna deras vikt vid permutation. Slutsatsen är att det finns indikationer på kortsiktig förutsägbarhet av marknaden genom flera prognosmodeller. Vidare noterades det att LSTM och ARIMA-GARCH presterade bäst i ett scenario med låg volatilitet, medan LSTM överträffade de andra modellerna i vid högre volatilitet. Utöver detta visar undersökningarna indikationer på icke-stationäritet inte bara för datan i sig, utan också för relationerna mellan variablerna. Detta visar vikten av att välja variabler för en tidsram som är relevant för prediktionsfönstret. Slutligen visar tidsserien ett starkt medelåtergående beteende och är därför relativt väl approximerad av en naiv prediktionsmodell.

Studien undersöker utifrån investerares perspektiv hur de upplever risker kopplade till investeringar i kryptovalutor samt aktier, hur de med hjälp av onlinemedier hanterar riskerna och hur onlinemedier används för att fatta ett köpbeslut. Vidare undersöks skillnader mellan dessa två typer av investerare i relation till risktagande, riskhantering och köpbeslut. Syftet med detta är att bidra med förståelse för ämnet. Studien är av kvalitativ metod med en abduktiv ansats. I studien speglas teorier som edgework, uses and gratification, tvåstegshypotesen och fear of missing out. Med dessa teorier dras kopplingar mellan teori och empiri för att forma studiens resultat samt ett nytt begrepp, semi-edgework. Studien genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer där fyra investerade i kryptovalutor och fyra i aktier. Studiens resultat visar bland annat på att onlinemedier används av samtliga investerare för att hantera risker. Hur stora riskerna upplevs vara varierar mellan grupperna. Samtliga investerare påverkas av opinionsledare på onlinemedier när de ska fatta ett köpbeslut. Resultat visar även på att kryptoinvesterare lider större risk för att drabbas av FOMO när de använder sig av onlinemedier.