Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas. The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.

Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik. / Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans. Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.

No description available.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende. I musikrecensioner förekommer ofta referenser för att förklara musiken och referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, vilket tyder på att skribenten vill tillföra den populärkulturella musiken kulturellt kapital. Att användningen av kulturreferenser skiljer sig så tydligt mellan genrer visar på att kulturjournalistiken är uppdelad i mindre gemenskaper med egna kodspråk.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan.  Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används. Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg.

Abstrakt Syftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få. Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning . Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier. Jag har styrt deras läsning genom en uppsättning frågor som utarbetats enligt en metod som syftar till att medvetandegöra betraktaren vid tillägnande av bilder och texter. Den metod jag använder är en mixad metod vilket innebär att den bygger på en rad olika bildanalytiska metoder och postmoderna teorier. I den process läsarna gick igenom då de tolkade bilderna fick de att reflektera kring en rad olika begrepp som är centrala i den feministiska poststrukturalismen och som alla är kopplade till makt och den ständigt skiftande maktposition som vi individer rör oss i varje dag. Mer specifikt behandlades frågor som gäller normer och sociala konventioner som, mer eller mindre medvetet, styr vår tolkningsbana då vi tillägnar oss olika former av symboliskt material. När det gäller just vardagsfotografi blir tolkningen ofta av en mer direkt karaktär, då vi i större utsträckning känner igen oss i den sortens av bilder. På ett indirekt sätt berör arbetet således skapandet av vår egen självbild, vårt identitetsskapande. De pedagogiska ramverktyg jag i detta arbete utvecklar, ger elever möjlighet att dokumentera och reflektera, inte bara över sin tillägnelse av bilder och annat symboliskt material, utan också över skolarbetet som process. I gestaltningen blir detta extra tydligt då eleven ges möjligheten att vara aktivt delaktig igenom hela den kreativa processen vid varje uppgift. I det interaktiva verktyg som min gestaltning utgör läggs det därför stor fokus på funktionalitet. Gestaltningen är som pedagogiskt ramverktyg tänkt att på ett transparent sätt styra eleven att medvetet reflektera och dokumentera sin lärandeprocess.

The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent. Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit. The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.

Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

<p>The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.</p><p>Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit.</p><p>The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.</p>