Expansion, development and knowledge have characterized the economy in recent decades and we are now living in a knowledge society. This has created an alteration in the typical features of the assets where invisible capital in the form of intellectual capital has become more important. An uncertainty has arisen in how the intellectual capital should be accounted for and how it is valued and assessed by stakeholders. The purpose of this study is to investigate how financial advisors value and assess intellectual capital within knowledge companies, also understand the possible irrational elements in their process because of the ambiguity of this capital. A qualitative method is used in this study where interviews with five financial advisors within the banking sector are carried out. The result demonstrates that there is a similar understanding about what intellectual capital is, but that valuation and assessment of this vary. The result also indicates that human capital is the essential asset for knowledge companies. Elements of irrational decisions also have a meaning in their valuation and assessment process. The conclusion is that intellectual capital is still something that stakeholders find difficult to grasp, and when valuing and assessing knowledge companies with significant intellectual capital, elements of irrational decisions are implied to be more obvious. / Expansion, utveckling och kunskap har präglat ekonomin de senaste decennierna och vi lever nuförtiden i att kunskapssamhälle. Detta har skapat en förändring i tillgångarnas typiska drag där osynligt kapital i form av intellektuellt kapital har blir mer väsentligt. En oklarhet har då uppstått i hur det intellektuella kapitalet ska redovisas och för den delen värderas och bedömas av externa intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiella rådgivare värderar och bedömer det intellektuella kapitalet och då specifikt hos kunskapsföretag, även förstå möjliga irrationella inslag i deras process på grund av otydligheten av detta kapital. En kvalitativ metod används i denna studie där intervjuer med fem stycken finansiella rådgivare inom bankväsendet genomförts. Resultatet antyder ett samförstånd kring vad intellektuellt kapital är men att värdering och bedömning varierar, där humankapitalet antyds vara den väsentliga tillgången för kunskapsföretag. Inslag av irrationella beslut har även en betydelse i deras värdering-och bedömningsprocess. Slutsatserna är att det intellektuella kapitalet är fortfarande något som externa intressenter har svårt att greppa och vid värdering och bedömning av kunskapsföretag medväsentligt intellektuellt kapital antyds inslag av irrationella beslut bli mer påtagliga.

När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt. Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup. Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser. Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv." Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning. Vidare tar studien ett objektivistiskt ontologiskt ställningstagande och en positivistisk kunskapssyn i sin epistemologiska ståndpunkt. Datainsamlingen har skett genom en surveyundersökning och två samtal med medarbetare hos fallföretaget har legat till grund för utformandet av den enkät som delats ut via ett icke sannolikhetsurval digitalt via webben till 100 respondenter och fick en svarsfrekvens på 52 procent. En egenkonstruerad talangbedömningsmetod uppfördes för att identifiera talangegenskaper bland respondenterna. Detta talangvärde analyserades och jämfördes sedan med övriga frågor kring attityder till framtida arbetsgivare. Resultat/slutsatser: Av studien framgick att det går att identifiera talangegenskaper i en grupp studenter och att det finns stora skillnader mellan studenter i denna aspekt. Studien identifierade också flera skillnader och tendenser till skillnader mellan värderingarna av de med högre ansedd talang och de med lägre. De egenskaper som visade sig ha ett samband med "talang" var, sammanhållning mellan kollegorna på arbetsplatsen, att studenten delade värderingar med företaget och att utveckling och kompetensutveckling av företagets medarbetare var i fokus. / Background: "There is a war for talent, and it will intensify" McKinsey Quarterly wrote back in 1998 and referred to the increased competition on the market of employers among talented and skilled employees who can help the company develop. The importance of human capital has been specifically noticed in today‟s many knowledge intensive companies, among them the accounting- and consulting businesses, in the mean time as demographical changes contribute to an increased trend of talent shortage. Generation Y is known as career hungry and active resume hunters. Because of that there is a fight between the employers to find and attract the talents among these, this could be done by developing an attractive employer brand and by knowing their target group, this could be done by acquiring knowledge about their preferences and what motivate them in their professional role. Purpose: "From a group of business students identify talent qualities, and explain which are the key factors that make an employer attractive from the considered 'talents' perspective." Research question: Which are the key factors when the considered "talents" choose their future employer? Methodology: The thesis has taken a primarily quantitative research design that takes a deductive focus. Further on the thesis takes an objectivistic ontological statement and a positivistic view of what knowledge is when it comes to epistemology. The gathering of data has been done through a survey and by two meetings with employees at the case company which have influenced the construction of the survey that has been distributed to a non probability sample as a digital survey online to 100 respondents. The answering frequency was 52 percent. A method for talent estimation has been developed by the authors to estimate the talent qualities among the respondents. These "talent scores" were analyzed och compared with the questions concern-ing attitudes to future employers. Research findings: From this study it was clear that talent qualities were possible to estimate and that there were big differences among students in this aspect. The study also identified several differences and tendencies to differences among the more talented group compared to the less talented. The properties that had a relation to "talent" were a unity among the employees at the company, that the student shared values with the company and that development and professional training of the employees were in focus of the company.

Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization. The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments. / Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt. Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.

<p>När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt.</p><p>Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner.</p><p>Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup.</p><p>Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.</p>

I den moderna ekonomin är organisationens individer centrala för verksamheten. Den ekonomiska utvecklingen har gått från ett industribaserat samhälle till ett företagsklimat med mer komplexa behov och högre kompetenskrav på anställda. Personalens kunskap, erfarenhet och effektivitet utgör ofta en mycket viktig tillgång, framför allt för kunskapsföretagen i tjänstesektorn. De anställdas kännedom och förmåga att skapa värde för organisationen kategoriseras i redovisningen som företagets humankapital. Trots humankapitalets ökande betydelse så får inte organisationens personal tas upp som en tillgång i årsredovisningen, vilket leder till att intressant information uteblir och organisationens faktiska värde osynliggörs. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur omfattningen av humankapitalredovisningen ser ut i svenska företag för att jämföra kunskaps- och industriföretag samt att analysera humankapitalredovisningens utveckling över tid. För att besvara syftet granskas årsredovisningar från 12 börsnoterade företag, varav 6 kunskapsföretag och 6 industriföretag. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då det utifrån årsredovisningarna tolkas hur företagen har valt att redovisa sitt humankapital, både i text och i siffror, som sedan poängsätts i en scoreboard. Översiktligt kan resultatet sammanfattas med att det råder en skillnad i omfattningen av humankapitalredovisningen mellan kunskaps- och industriföretag. Det är främst uppgifter gällande medarbetarna som åtskiljer organisationstypernas årsredovisningar. Humankapitalredovisningen har också blivit något mer omfattande över den undersökta tidsperioden. / In the modern economy, the organization's individuals are central to the business core. Economic development has shifted from being industry-based into a business environment with more complex needs and higher requirements on employee expertise. Employee knowledge, experience and efficiency have become a very important asset, especially for knowledge companies in the service sector. The employees' knowledge and ability to create value for the organization is known as the company's human capital. Despite the increasing importance of human capital, the organization's employees can't be included as an asset in the annual report, which means that intriguing information is not available and the actual value of the organization becomes invisible.The purpose of this paper is to investigate the width of the human capital disclosure in Swedish companies to compare knowledge and industry companies and to analyze the development of human capital disclosure over time. To answer the purpose, annual reports are reviewed from 12 listed companies; 6 knowledge companies and 6 industrial companies. The essay has a qualitative approach since its interpreted how companies have chosen to report their human capital from the annual reports, both in text and in numbers, which is then presented in a scoreboard.In conclusion, the results can be summarized as a difference in the width of the human capital disclosure between knowledge and industrial companies. It is primarily employee information that separates the annual reports between the type organizations. The human capital disclosure has also become somewhat more extensive over the surveyed period of time. This study is written in Swedish.

Bakgrund: Då globalisering och teknikutveckling kan medföra utmaningar,  bör organisationer dra nytta av medarbetarnas kompetenser i största möjliga mån. Det har skett ett skifte där byråkratiska organisationer i allt större utsträckning ersätts av mer kunskapsintensiva organisationer (Kärreman m.fl. 2002). Dessa kunskapsföretag kännetecknas av komplex problemlösning (ne.se) och framträdande i företagen är att kunskap utgör det främsta konkurrensmedlet (Forslund, 2013). Det har därför blivit viktigare att rekrytera rätt men också behålla relevant kompetens inom företaget. Det är tidigare känt att en medarbetares avgång innebär ökade kostnader i form av både rekrytering och upplärning (Fisher och Gitelson 1983; Grey et al 2000).  För att mäta hur stor del av kompetensen som försvinner ur organisationen används nyckeltalet personalomsättning. Nyckeltalet avslöjar dock inte varför medarbetarna slutar sin anställning och frågor många ledare inom organisationer ställer sig blir hur de kan behålla personalen, få dem att känna sig delaktiga,  trivas på arbetsplatsen och hjälpa dem att utvecklas (Bass 2006). När det gäller avsikten att stanna inom företaget har flera studier fokuserat på arbetsnöjdhet (Ravari A, Bazargan-Hejazi, Ebadi, et al. i Yarbrough &amp; Pam et al; Ladd och Marshall 2004). Cho et al. (2009) drar slutsatsen att ett engagemang i organisationen minskar medarbetarnas avsikt att lämna organisationen (Cho et al. 2009). En metod för att ta till vara på befintlig kunskap i organisationen är att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet (Connel 1998). Ledare inom organisationer bör därför beakta vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka medarbetarna att uppfatta sitt värde samt att ledningen bryr sig om de anställda (Cho et al. 2009). Likaså menar Allen et al. (2003) att organisationer, som genom formella rutiner, uppmuntrar delaktighet i beslutsprocessen även måste följa upp medarbetarnas förslag som en bekräftelse på att deras kunskap är av betydelse. Cho et al. (2009) har studerat avsikten att både stanna och lämna organisationen utifrån tre faktorer, dessa är upplevt stöd från organisationen, upplevt stöd från chefen samt upplevt engagemang i organisationen. Vår ambition med denna studie var att komplettera deras synsätt med att studera om dels deltagande i beslutsprocessen men även arbetsnöjdheten är faktorer som påverkar att medarbetarna stannar inom ett kunskapsföretag. Vi vill även studera hur bristen av delaktighet i beslutsfattandet kan påverka att medarbetare avslutar sin anställning. Syfte: Från ett medarbetarperspektiv ämnar denna studie att analysera och undersöka hur medarbetarnas upplevda delaktighet i beslutsprocesser samt arbetsnöjdhet påverkar viljan att stanna inom ett företag. Metod: Eftersom uppsatsen syftar till att analysera människors uppfattningar om ett fenomen har studien en fenomenografisk metodansats. För att inrymma respondenternas olika synvinklar genomfördes intervjuer, baserade på halvstrukturerade, tematiska intervjufrågor. Vår teoretiska referensram syftar ge en överblick över området medarbetares avsikt att stanna samt lämna företaget. Efter vår granskning av vetenskapliga publikationer och artiklar, ger avsnittet även en omfattande insikt i de teoretiska begreppen delaktighet i beslutsprocessen och arbetsnöjdhet. Vi har sedan arbetat deduktivt och teorierna ligger vidare till grund för uppsatsens analysmodell som ska beprövas. Studien har dessutom analyserat och uppmärksammat likheter samt skillnader mellan våra studieobjekt och har därigenom fått en komparativ karaktär. Slutsatser: Sammantaget lyfter medarbetarna upp att delaktighet är viktigt, i synnerhet möjlighet att påverka och att vara en del av företaget Förhållandet mellan deltagande i beslutsfattande och arbetsnöjdhet ser respondenterna som något positivt och viktigt Otydlighet och brist på struktur har förekommit på företagen som våra respondenter hade lämnat Otydlig rollfördelning såsom rollkonflikt, rollöverbelastning och rolltvetydighet är faktorer som i sin tur påverkat både arbetsnöjdhet men också i förlängningen avsikten att lämna företaget Fenomenet arbetsnöjdhet är ganska brett och vi har kommit fram till att vår teoretiska modell inte varit komplett. Vi anser att det behövs en bredare teori och begreppsapparat / Background: Increasingly, traditional bureaucratic, and hierarchical organizations, are being replaced by a new type of company, called knowledge companies. These companies are more characterized by complex problem solving (Kärreman; ne.se) and for what is prominent as the main competitive subject are no longer machines, real estate or money, it is the knowledge among employees (Forslund, 2013). In order to meet the challenges of globalization and new technologies, modern organizations should maximize the use of the knowledge within the often-well-educated workforce. It is therefore even more important, not only to recruit, but also to maintain the right competence within the company. A method to incorporate existing knowledge in the organization is by incorporating the employees into the decision-making process inthe company (Connel 1998). If an employee leaves the organization, it will lead to increased costs in the terms of both recruitment and training (Fisher and Gitelson 1983; Grey et al 2000). There are different ratios to calculate that, for example, the measure of employee turnover. Since employee turnover does not explain the reasons of why employees leave their jobs, the measurement cannot be viewed as complete. An important question, many leaders in the organizations are asking, is how to retain their employees, make them thrive, and help them develop (Bass 2006). In the terms of employees’ intention to stay within company, several past studies have focused on job satisfaction (Ravari et al. in Yarbrough &amp; Pam et al; Ladd and Marshall 2004). Cho et al. (2009) on the other hand, concludes that it is the commitment of the organization that reduces the employee's intention to leave the organization (Cho et al. 2009). Leaders within the organizations, should therefore aim to influence employees to develop a mindset in which the employee understands their value within the organization, and sees, that the management cares about theirworkers. Similarly, Allen et al. (2003) argues that if the organization encourage participation in decision-making processes, they also need to acknowledge the employees'. Cho et al. (2009) has studied the intention to both stay, and to leave the organization, based on three factors: perceived organizational support, perceived support from the management, and perceived involvement in the organization. Our ambition with this study, is to supplement their approach, and study whether participation in the decision-making process, and job satisfaction are factors, that influences the employees to stay within a knowledge-based company. We also want to study, how the lack of participation in decision-making and job satisfaction may affect the employee’s intent to resign. Purpose of the study: This study intends to analyze and examine how employees ' perceived participation, in decision-making processes, and job satisfaction affect the willingness to stay within an organization. Method: To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative method of research. The essay aims to analyze people's perceptions of a phenomenon; therefore, this study will have a phenomenological approach. The theories and previous research presented, aims to give an overview of employees' intention to stay or leave the company, and a more comprehensive understanding of the theoretical concepts, of participation in decision-making, and job satisfaction, based on the examination of scientific publications, and articles. From these theories, we have both developed a frame of reference and a theoretical model. This has helped us to comprehend how, and what to target, in the collection of data for the study. The study compares the intent to stay from three perspectives, and our respondents for the interviews, consisted of employees who still work within an organization, employees who have departed with the organization, and the HR point of view of the organization. Since we have three perspectives, the phenomenologicaldata analysis will be combined with a comparative analyze. Conclusions: Overall, employees underline the importance of participation, in particular the possibility of influencing and being a part of the company. Our respondents perceived the relationship between participation in decision-making, and job satisfaction as positive and important Many of our respondents who had left their employment, distinguished between the notion of ambiguity, and lack of structure of their past organizations Skill significance burst in contrast to what the respondents needed Unclear roles such as role conflict, role overload and role ambiguity, are factors that in turn affect both job satisfaction, but also the intent to leave the company. The phenomenon of job satisfaction is quite comprehensive, which conclude that our theoretical model is not complete. We believe, that a broader theoretical aspect and conceptual apparatus, is needed to understand the concept of intent to stay within an organization.

Bakgrund: Ett företags värde ligger i dess tillgångar. I tillgångarna ingår immateriella tillgångar som saknar fysisk existens men är trots det viktiga för ett företag. En del av de immateriella tillgångarna är humankapitalet. Humankapitalet redovisas inte som en tillgång i ekonomiska rapporter, vilket ger en vilseledande bild där de anställda inte ses som en investering för ett företag, utan snarare som en kostnad. Syfte: Att förklara ett samband mellan humankapital och lönsamhet. Sambandet undersöktes genom att studera tre företag inom revisions- och redovisningsbranschen. Målet var att redovisa sambandet mellan humankapital och lönsamhet för att understryka vikten av humankapitalet i kunskapsföretag. Studien ämnade vidare att i förlängningen kunna bidra till betydelsen av fortsatt forskning kring redovisning av humankapitalet i ekonomiska termer. Metod: För att nå målet att besvara studiens syfte har kvantitativ metod använts. Detta har gjorts genom en enkätundersökning samt analys av företags årsredovisningar. Slutsats: Studiens resultat påvisade ett negativt samband mellan humankapital och lönsamhet, vilket innebär att företagens lönsamhet minskar om företaget besitter ett högt humankapital. De anställdas hälsa kan ses som en dimension av humankapitalet som har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Arbetsgivare och rekryterare kan därför skapa sig fördelar om de tar hänsyn till faktorn och anställer individer med god fysisk och psykisk hälsa. Det är viktigt för arbetsgivare att kontinuerligt inventera sitt humankapital. Arbetsgivare bör sträva efter att förstå humankapitalet som helhet för att höja nivån för varje enskild anställd. Studiens resultat visade att en jämnare spridning av humankapitalet genererar bättre lönsamhet. Sammanfattningsvis visar studien tydliga indikationer på ett samband mellan parametrarna humankapital och lönsamhet inom revisions- och redovisningsbranschen. Den visar också att det inte går att förstå ett företags verkliga värde enbart genom att analysera de ekonomiska rapporterna, eftersom stor del av värdet ligger i de immateriella tillgångarna som inte är en del av de ekonomiska rapporterna. / Background: A company’s values lies in its assets. The assets include a company’s intangible assets, which lacks physical existence but is despite that an important asset. The human capital is a part of the intangible assets. Human capital is not accounted for in the financial reports, which gives a fragmented picture of the financial wellbeing when the employees are not seen as an investment, but rather as an expense. Purpose: The purpose was to explain the correlation between human capital and profitability. The relationship was investigated by studying three companies in the auditing- and accounting business. The aim was to find a correlation between human capital and profitability in order to emphasize the importance of human capital in knowledge-based companies. The project further intended in the long term to contribute to the continued research of the accounting of human capital in financial terms. Method: In order to attain the objective of this study, a quantitative method was used. The empirical material was collected through a survey and an analysis of financial statements. Conclusions: The results of the project showed a negative correlation between human capital and profitability, which means that company's profitability decreases if the company has a high level of human capital. The health of the employees can be seen as a dimension of the human capital that has a major impact on a company's profitability. Employers and recruiters can therefore create benefits for its company if they hire individuals with good physical and mental health. It is important for employers to continuously review their human capital. Employers should strive to understand the whole human capital in order to raise the level of each individual employee. The results of the project showed that a more even distribution of human capital generates better profitability. In summary, the project shows indications of a correlation between the human capital and profitability in the auditing- and accounting business. It also shows that it’s hard to understand the true value of a company simply by analyzing the financial statements, since a large part of the value lies in the intangible assets that are not part of the financial statements.

Bakgrund: På dagens arbetsmarknad är det vanligt förekommande att ofta byta jobb. Att medarbetare själva väljer att lämna ett arbete är kostsamt ur ett organisatoriskt perspektiv och företag som definieras som kunskapsföretag är extra sårbara när personal väljer att lämna företaget. Därmed är företagens arbete med Employee Retention betydelsefullt. En studie gjord av Randstad (2018) undersökte de främsta orsakerna till att svenska medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Dessa tre orsaker har i denna studie definierats som lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling. Problemformulering: Hur arbetar kunskapsföretag för att behålla sin personal utifrån lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med att behålla personal utifrån de tre främsta orsakerna till att svenska medarbetare säger upp sig, enligt Randstads Employer Brand Research 2018. Metod: En kvalitativ studie av sex stycken kunskapsföretag. Teori: Den teoretiska referensramen innefattar litteratur och vetenskapliga artiklar som används i syfte för att besvara studiens syfte och frågeställning. Den teoretiska referensramen har sammanställts i en analysmodell. Empiri: Insamlingen av empiriska data har skett genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på respektive företag. Analys: Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analysmodell samt med stöd av vetenskaplig litteratur om respektive orsak. Slutsats: Studiens resultat påvisar att ingen av företagen arbetar efter uttalade och väl integrerade strategier av Employee retention. Dock uppges diverse Human Resource Management-metoder i syfte att behålla företagens personal. Samtliga företag arbetar för att behålla sin personal utifrån orsakerna lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling på liknande tillvägagångssätt, dock förekommer vissa skillnader. I slutsatsen besvaras den ställda frågeställningen samt studiens syfte. / Background: In today's labor market it is common to often change jobs. The fact that employees choose to leave a job is costly from an organization's perspective, and companies defined as knowledge companies are particularly vulnerable when employees choose to leave the company. Thus, corporate work with Employee retention is important. A study conducted by Randstad (2018) examined the main reasons why Swedish employees choose to terminate their employment. These have been defined in this study as salary, work engagement and skills development. Problem: How do knowledge companies work to keep their staff based on salary, work engagement and competence development? Purpose: The aim of the study is to gain a deeper understanding of how knowledge companies work to retain staff based on the three main reasons why Swedish employees quit their jobs, according to Randstad Employer Brand Research 2018. Method: A qualitative study of six knowledge companies. Theory: The theoretical frame of reference includes literature and scientific articles used for the purpose of answering the study's purpose and problem. The theoretical frame of reference has been compiled in an analysis model. Empiricism: The collection of empirical data has been done through qualitative and semistructured interviews with the personal manager of the respective companies. Analysis: The empirical material has been analysed using an analysis model and with the support of scientific literature on the respective cause. Conclusion: The study's findings show that none of the companies are working according to pronounced and well-integrated strategies of Employee retention. However, various Human Resource Management methods are reported in order to retain the company's personnel. All case companies work to maintain their staff based on the reasons salary, work engagement and competence development on similar approaches, however, there are some differences. The study's conclusion answers the problem and the purpose of the study.

Title: The beneficial link between students and industry? - A study of five student consulting companies Purpose: The study aims to create an understanding of student-consultancy companies' and their interaction with the environment. This purpose resulted in the following research questions: How does student-driven consulting companies’ function? o Which network-related connections do the companies have? o What are the critical factors for the companies? Methodology: A qualitative case study with an abductive approach has been used in this essay, in order to be interpretative. The empirical study is based on five studentconsulting companies where unstructured interviews were conducted with the eight informants who participated. Theoretical framework: The frameworks used to form the basis of the essay is the market mix that will provide an insight into the company, primarily the internal organization, and a stakeholder perspective that will create understanding of its environment. The theoretical models are described from a "consulting industry perspective". Empirical foundation: The empirical material is compiled based on the qualitative case study, where five different companies have been studied, Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto and Linné Consulting. The results of the interviews follow the same structure as in the theoretical framework. Analysis: Based on the empirical material, the case companies have been compared with each other and and the theoretical base. Critical factors and network-related connections are identified and analyzed. Conclusions: The driven students are the most important connection in the network, which together converts knowledge to a value for the customer and then receives unique work experience. A student consulting company can be run as an association with a focus on community or as a profit-driven company with growth objectives. It is important to get legitimacy from the other parties in the network, which can create economic benefits. The student consulting companies can also help to reduce the knowledge drain by increasing the attractiveness of cities. The companies are considered relatively spared from competition, where, due to geographical reasons, they do not compete with each other and are considered inaccessible by senior companies. Critical factors for the companies to function are value words, structural capital, knowledge transfer, updated knowledge, flexibility, value-based pricing, positioning, succession order, adhocracy, commitment from the environment, network-related relationships and location. Key words: Student consulting companies, knowledge companies, social capital, network, competence, knowledge transfer, positioning, branding, relationships, community, commitment, location / Titel: Den gynnsamma länken mellan student och näringsliv? - En studie av fem studentkonsultföretag Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för studentkonsultföretags verksamhet samt deras samverkan med omgivningen. Detta syfte mynnade ut i följande forskningsfrågor: Hur fungerar studentdrivna konsultföretag? o Vilka nätverksrelaterade kopplingar har företagen? o Vilka kritiska faktorer föreligger för verksamheterna? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats har använts i denna tolkande studie. Den empiriska studien grundar sig på 5 studentkonsultföretag där ostrukturerade intervjuer genomfördes med studiens åtta medverkande informanter. Teoretisk referensram: De ramverk som legat till grund för uppsatsen är marknadsmixen för att ge en inblick i företaget, främst den interna organisationen, samt ett stakeholder-perspektiv för att skapa förståelse för dess omgivning. De teoretiska modellerna beskrivs ur ett “konsultbransch-perspektiv”. Empiri: Det empiriska materialet sammanställs utifrån den kvalitativa fallstudien, där fem olika fallföretag har studerats; Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto och Linné Consulting. Resultaten av intervjuerna följer samma struktur som i teorikapitlet. Analys: Utifrån det empiriska materialet har fallföretagens verksamheter jämförts med varandra samt med det teoretiska underlaget. Kritiska faktorer och nätverksrelaterade kopplingar identifieras och analyseras. Slutsats: De drivna studenterna är den viktigaste noden i nätverket som tillsammans omvandlar kunskap till ett värde för kunden samtidigt som de själva erhåller unik arbetslivserfarenhet. Ett studentkonsultföretag kan drivas som förening med fokus på gemenskap eller som ett vinstdrivande bolag med olika tillväxtmål. Från de andra aktörerna i nätverket får studentkonsultföretagen ett förtroende vilket kan skapa ekonomisk nytta. De bidrar också med att minska kunskapsdränaget genom att öka respektive stads attraktivitet. Studentkonsultföretagen anses vara relativt skonade från konkurrens, där de till en följd av geografiska skäl inte konkurrerar med varandra. De anses också inkommensurabla med seniora bolag. Kritiska faktorer för att företagen ska fungera är värdeord, strukturkapital, kunskapsöverföring, uppdaterad kunskap, flexibilitet, värdebaserad prissättning, lokal förankring, positionering, successionsordning, adhokrati, engagemang från omgivning och nätverksrelaterade relationer