Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen. Rektors handlingsutrymme kan därmed upplevas mer begränsat än i1985 års skollag. Enkätsvaren visar tudelade åsikter där resonemang om kommun, stat,ansvarsfördelning samt det pedagogiska ledarskapet förs.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun – En ideologikritisk textanalys Nivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Emelie Holter Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Mathias Sylwan Syfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun. Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun? Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys. Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund. Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur. Hur ordet och platsen innehållet olika värderingar beroende på vart man kommer ifrån. Nyckelord: Tankefigurer, Strömsund, Kvalitativ textanalys, Idé och ideologianalys, landsbygdskommun

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna. Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet. Denna del är indelad efter de teman som primärmaterialet är ordnat i; lärarinneideal, lärarinnors leverne och lärarinnors fritid. Dessa ställs sen mot varandra för att se likheter och skillnader. Resultaten jag kommit fram till är att ideal som att lärarinnorna skulle arbeta nitiskt och troget är gemensamma för båda perioderna. Kallet till yrket och att undervisa med kärlek likaså. Skillnaderna ligger i synen på moderlighet och gudfruktan. Lärarinnornas bostäder och skolsalar var undermåliga under båda tidsperioderna. Lönen, sjukpengen och ålderdomsunderstödet var lågt men ökade något till 1910-1911. Vad som ansågs lämplig för lärarinnor att sysselätta sig med på fritiden var sig likt under de båda perioderna. Sysselsättningar som att fortsätta utbilda sig, engagera sig i samhället och i sina rättigheter och sköta sitt hem och sig själv är de som står i fokus. Den övergripande utvecklingen som skedde var att lärarinnorna började oranisera sig och se sig mer som en gemensam kår, oavsett i vilket del av skolväsendet de undervisade. Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet; som bygger på att manligt och kvinnligt bör hållas isär och att mannen är normen i denna hierarki; var genomgående i tidningen, i såväl synen på idealen för lärarinnan själv som hennes undervisning och fritidssysselsättning och samhällsplats. Till sist följer förslag på vidare forskning.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver’s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur. About animals in commercials, it does not exist much research and a study of an animal welfare organization’s commercial has never been done before. To examine which content that creates effect in a commercial that includes animals and where the sender is an animal welfare organization is thus a research gap that this study aims to fill, using a qualitative text analysis. A commercial from the non-profit animal welfare organization World Animal Protection has been reviewed, with semiotic and rhetoric analysis. The purpose was to identify which components a commercial contains to generate effect, where the main content in the commercial is animals, but also to find out if there was content that could have created more effect. The result shows that there are several different types of content that generates effect, such as pets, the environment where the animals are displayed and the order of the various scenes. Furthermore, the result shows that there is content that could have created more effect in the commercial. An example of such content is that the narrator in the commercial could have expressed itself more based on "our" and not "your" perspective. The results provide knowledge about what creates effect in the commercial about animals.

Syftet med uppsatsen är att studera hur hinduismen har framställts i läroböcker för undervisning i ämnet religionskunskap på gymnasiet, fr.o.m. Lgy 65 fram till idag, utifrån en substantiell och funktionell förståelse av religion och religiositet. I uppsatsen studerar jag sex läroböcker aktuella för tre olika läroplaner: Lgy 65, Lgy supplement 78, samt Gy 11. Metoden är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska huvudbegrepp: substantiell-funktionell religionsförståelse. Resultatet visar på att hinduismen har framställts olika över tid. I studerade kursböcker från 60-talet framstår hinduismen tydligast substantiellt beskriven utifrån en intellektuellt och textuellt orienterad religiositet, medan 80-talets och 10-talets läroböcker i olika utsträckning ger uttryck för både substantiell och funktionell religionsförståelse. Både 80-talets och 10-talets läroböcker framhåller hinduismen som en praktiskt rituellt levd religion. Tydligt skiljer sig dock dessa åt i hur 80-talets böcker intar en existentiell utgångspunkt vid studiet av hinduism, medan 10-talets läroböcker har ett betonat religionsvetenskapligt perspektiv. I slutdiskussionen förhåller jag mig till hur de olika läroböckernas innehållsliga prioriteringar kan förstås stå i relation till läroplanernas skrivningar. Ämnesplanerna kan anses ha haft stor inverkan på prioriteringarna i läroboksstoffet, där det framhållna kravet på objektivitet i Lgy 65 stämmer väl överens med läroböckernas distanserade beskrivning av hinduismen, medan Lgy supplement 78 tar utgångspunkt i livsfrågornas centrala utgångspunkt för studiet av religion, vilket förklarar den individorienterade och existentiella framställningen av hinduismen i dessa läroböcker. I Gy 11 präglas ämnet tydligare av religionsvetenskapliga skrivningar som framhåller det samhällsvetenskapliga perspektivet av religionsstudiet, vilket också stämmer överens med det mer samhällsvetenskapligt betonade förståelsen av hinduismen som kommer till uttryck i 10-talets skolböcker. Slutligen förhåller jag mig till hur läroböckernas framställning av hinduismen kan förstås i skenet av en orientalistisk idékritik. Tydligast orientalistisk blir framställningen av hinduismen i 60-talets läroböcker, i form av jämförelser med västerländska förståelsehorisonter av religion och religiositet, samt i den intellektuella och textuellt baserade utgångspunkten för studiet av hinduism. Likväl märks det orientalistiska arvet över tid i de fall där valet av innehåll i textböcker främst tjänar en alienerande framställning av den religiösa människan (främst vid framställningen av hinduiska gudarna).

Syftet med denna studie var att undersöka vilka egenskaper som olika sociala kategorier tillskrivs i nyhetsrapporteringen kring coronapandemin. Studien avslöjar att svensk nyhetsmedia rapporterar kring coronapandemin via historiska mönster och konventioner som har sin grund i enkla uppdelningar mellan olika sociala kategorier. För att kunna finna dessa resultat har metoden kvalitativ textanalys använts, vilket är en metod som nyttjas för att kunna belysa olika kategorier och teman i det utvalda materialet. Denna studie försöker också se till ett intersektionellt perspektiv på de beskrivningar som lyfts fram i materialet. För att göra det har både en additivt samt en inter-kategorisk utgångspunkt, vilket är ett sätt att först se till sociala kategorier som fristående för att sedan för dem samma med hjälp av intersektionalitetsteori. Kort sagt tyder studien på att nyhetsrapporteringen reproducerar och återskapar de ditomimer som samhället över lång tid har använt sig av. Där mansrollen är överordnad kvinnorollen, de ”vita” är överordnad ”de andra” och de ”kapabla” medelålders är överordnad de ”svaga” unga och gamla.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

The purpose of this study is to examine how Lisa Holm is being portraited in the tabloid Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter through a qualitative text analysis. By examining the two different newspaper genres, it will become clear whether or not there exists similarities or differences in how the newspapers potrays Lisa Holm through the theories of media logic and framing theory. The result of this examination shows an obvious similarity between the two newspapers. This becomes clear as both Aftonbladet and Dagens Nyheter reported a very similar depiction of the crime victim Lisa Holm, through both framing and journalistic techniques. That means that the newspapers have approached each other in terms of content, and the line dividing the two newspaper genres has been blurred. An undifferentiated and stereotypical image is then being presented of the crime victim Lisa Holm that the readers will take part of.

Eftersom livsåskådning och identitet är viktigt för alla människor finns ämnesområdet bl.a. i religionskunskapsämnet. Genom gymnasiereformen 2011, skrevs även intersektionalitet in i kursplanen d.v.s. hur kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet kan interagera med religiösa och andra livsåskådningar. Även relationen mellan "identitet och tillhörighet" betonades i kursplanen. Identitetsbegreppet är dock mångfacetterat, utifrån detta väcktes intresset för ämnesområdet "identitet" som ligger till grund för denna läroboksanalys. Syftet med den här studien har varit att belysa hur två religionsläroböcker för gymnasiet presenterar och gestaltar identitetsbegreppet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld. Samt belysa hur lärare kan arbeta didaktiskt med s.k. känsliga ämnen såsom olika former av genus och sexualrelaterat våld som beskrivs i religionsläroböckerna. Metoden har bestått av en detaljerad undersökning av specifika textavsnitt i två religionsläroböcker genom en kvalitativ textanalys. I min kvalitativa textanalys har jag arbetat med preciserade frågor till texten utifrån analysverktyg inspirerat av Esaiasson m.fl. Undersökningen visade bl.a. att värderingar och normer om identitet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld ofta implicit beskrivs och porträtteras utifrån en västerländsk kontext där värden såsom individualism och s.k. fria val är centrala. Även om läroböckerna explicit tagit hänsyn till mångkultur. Båda religionsläroböckerna relaterar även överlag homosexualitet etc. både explicit och implicit med strukturella förtryck och problem. Vilket bidrar till att icke-heterosexuell läggning beskrivs och porträtteras som annorlunda, trots att det säkert inte alls varit författarnas intentioner. Genus och sexualitetsrelaterat våld krockar således med skolans värdegrund och diskuteras i uppsatsens diskussionsdel, utifrån intersektionalitetsbegreppet, Robert Jacksons tolkande ansats samt utav David Lifmarks tolkningar av Martha Nussbaums emotionsteori.