Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielärares attityder till läromedel kan se ut. Forskningsfrågorna kretsade kring lärares användning av och attityder till läromedel i undervisningen. För denna undersökning tillämpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lärare från en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde källmaterialet. Källmaterialet spelades in under intervjuerna med hjälp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.    Resultatet visar att samtliga gymnasielärare ser läromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser läroboken som främsta läromedelsform. Flera av lärarna upplevde redan under lärarutbildningen att läromedel i form av böcker var ett positivt inslag i undervisningen medan andra fick den motsatta upplevelsen. Resultaten visar även att samtliga intervjuade lärare använder sig av alternativa läromedel, främst tidningsartiklar och egenproducerat material. Även om vissa av dem ställer sig kritiska till att binda upp sig vid ett läromedel så vill alla peka på vikten av att ha ett läromedel som grund i sin undervisning, som en grundpelare att luta sig tillbaka mot när man inte hinner göra egenproducerat material eller när man hittar något intressant som man vill använda. Hur länge man har arbetat som lärare anser de vara av betydelse när det kommer till frågan hur bunden man kan vara som lärare till ett läromedel. Gemensamt för alla intervjuade gymnasielärare att de tror att personligheten avgör vilken attityd man har till läromedel och i vilken utsträckning man använder det i undervisningen. Lärarnas gemensamma inställning är att man inte behöver uppfinna hjulet en gång till när det kommer till läromedel, att man som lärare inte behöver göra så mycket eget material när det finns bra läroböcker att tillgå.

A lot of women buy handbags from Chanel, even though they cost thousands of Euros, and this study aim to examine why. Are the bags to be considered investments, utility items, or status symbols? The research is primarily performed through qualitative interviews of seven women, both owners of Chanel bags and non-owners. The material has been processed and analysed with a discourse perspective focusing on communication of identity through clothing and accessories and regulation of power within and between groups. The study shows that the image of a person who owns a Chanel bag changes in a context where the observer is aware of the symbolic value of the bag. In a context where the observer does not recognise the Chanel bag, this change does not occur. Owning a Chanel bag gives in some groups, where expensive bags are norm, higher status within the group. Outside the group, the bag may cause discomfort and negative comments. For those who buy a Chanel bag, neither is the investment nor the need to communicate financial status a priority. Thewomen buy it primarily to reward themselves for hard work and successful thriftiness. It gives an increased sense of self-esteem and a sense of joy to own an aesthetically pleasing item of high quality and historic value. However, within the group of women interviewed, there is a prevailing view that there are women who, after all, buy them as a status symbol, but no one considers themselves to belong to that group. / Denna kandidatuppsats syfte är att ta reda på varför vissa kvinnor köper handväskor från Chanel, trots attde kostar tiotusentals kronor. Den undersöker om väskorna kan betraktas som investering, bruksföremål,eller statussymbol. Forskningen bedrivs i första hand genom kvalitativa intervjuer av sju kvinnor, både ägaretill Chanel-väskor och icke-ägare. Intervjumaterialet transkriberas, bearbetas och analyseras ur ettdiskursperspektiv med fokus på grupptillhörighet, kommunikation av identitet genom klädsel ochaccessoarer, samt maktförhållanden inom och mellan grupper. Studien visar att bilden av en person som äger en Chanel-väska förändras i en kontext där omgivningen ärmedveten om väskans symboliska värde. I en kontext där man inte känner till Chanel-väskan sker inte dennaförändring. Att äga en Chanel-väska ger i vissa grupper, där dyra väskor är en norm, högre status inomgruppen. Utanför gruppen kan istället väskan leda till obehag och negativa kommentarer. För den somköper en Chanel-väska är varken investeringen eller behovet av att kommunicera ekonomisk status avmedveten prioritet. Kvinnorna köper den i första hand för att belöna sig själva för att de arbetat hårt ochlyckats spara ihop till den. Den ger en förhöjd självkänsla och en känsla av njutning av att äga ett estetiskttilltalande föremål av hög kvalitet och omtalad historia. Inom den grupp av kvinnor som intervjuas finnsdock en rådande uppfattning om att det existerar kvinnor som trots allt köper dem som en statussymbol,men ingen anser sig själv tillhöra dem.

Denna studie fokuserar på förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring modersmål och kulturell identitet i förskolan. I studien presenteras inledningsvis forskning som visar att barn behöver utveckla sina språkkunskaper i sitt modersmål för att ha större möjlighet att utveckla kunskaper i fler språk. Forskning har även visat att attityder i den sociala omgivning barnet befinner sig i påverkar både barnets språkutveckling och kulturella identitetsutveckling. I Sverige har modersmålsstöd i förskolan inom fler kommuner tidigare skett i form av besökande modersmålspedagoger som har genomfört särskilda aktiviteter med de förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska. Numera ska barnens modersmål inkluderas på ett naturligt sätt i förskolans vardagliga verksamhet. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts för att synliggöra fyra förskollärares uppfattningar kring barns modersmål och kulturella identitet samt deras arbetssätt kring detta. Förskollärarna som deltog i intervjuerna upplever modersmål som en viktig del av barns kulturella identitet och beskriver vikten av ett interkulturellt arbetssätt som inkluderar alla barns modersmål i den pedagogiska verksamheten. Även vårdnadshavares delaktighet nämns som en central del i arbetet samt verktyget språksamtal där barnens språkutveckling kartläggs.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar verksamma förskollärare och deäldre barnen i förskolan har av musikundervisning. För att synliggöra förskolläraresrespektive barns egna upplevelser av musikundervisningen, vilka hinder och möjligheter deupplever och om deras uppfattningar skiljer sig åt eller delas. För att undersökaförskollärares och barns upplevelser gjordes en fenomenologisk studie, bestående av tvådelstudier. Studien genomfördes i två kommuner i Mellansverige och bestod av kvalitativaintervjuer med verksamma förskollärare, samt fokusgruppsamtal med äldre barn itillhörande förskolor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokuspå begreppen socialt samspel, mediering, medierande redskap, appropriering ochscaffolding. Studiens resultat visade att förskollärarna och barnen till största del hade engemensam upplevelse av att musikundervisningen i förskolan som något roligt, som kangöra barnens utbildning både varierad och lustfylld. Det framgick även hur förskollärarnaansåg att musikundervisningen utöver att vara viktig i sig, kan användasämnesöverskridande och fungera som både innehåll och verktyg för att skapa möjlighetertill ett brett lärande och utveckling för barnen. Trots detta visade resultatet att bådeförskollärarna och barnen delade en upplevelse av att musiken inte får tillräckligt mycketutrymme i verksamheterna. Förskollärarna upplevde att det berodde på olika former avhinder som osäkerhet, lokaler, ljudnivå och avsaknad av intresse hos en del pedagoger. Tillskillnad från förskollärarna såg inte barnen lika många hinder med musikundervisningen,utan uttryckte att de ville ha mer musik i förskolan.

Lärare möts av en digital framgångsvåg som går genom samhället. Nya digitala verktyg kommer lärare till godo i en ökande takt. Regeringen tog beslutet 2017 att införa digitaliseringsstrategin och Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. Regeringen betonar ändamålsenliga kompetenser för lärare.Syftet med studien är att öka kunskap om digitala verktyg. Studien inriktar sig på filminstruktioner innan en kemilaboration för elever i kemi 1 på gymnasiet. I studien ingår elevernas möte med filmen i undervisningen och fokusgruppsintervjuer med eleverna efter att skriftliga instruktioner hade bytts ut mot filminstruktioner före laborationen. Med filmen får eleverna förberedelser digitalt från hemmet och mer tid för praktiskt lärande på lektionstid.Resultatet är elevernas upplevelser av filmen som didaktiskt verktyg. Slutsatsen för studien ger ökade kunskaper om filmens didaktiska fördelar som rekonstruktion av en kemilaboration. Digitalisering med film har didaktiska fördelar enligt studien, eleverna aktiveras i sitt lärande och intresset för kemilaborationen ökar.

Skolverket har i många år förespråkat ett arbetssätt som integrerar modersmålsundervisningen iden ordinarie förskoleverksamheten. Trots detta har begreppet integreradmodersmålsundervisning förblivit relativt okänt, och många förskollärare saknar den kompetenssom krävs för ett sådant arbetssätt. Denna studie utfördes i syfte att bidra till ökad kunskap omintegrerad modersmålsundervisning och dess metodik. För att uppfylla denna målsättning skulleförskollärares förutsättningar, erfarenheter och åsikter framhävas. Studiens metod var kvalitativintervju med förskollärare. Förskollärarnas intervjusvar analyserades med utgångspunkt i ettsociokulturellt, ett interaktionistiskt samt ett institutionellt perspektiv. Resultaten medförde många exempel på metodik, olika perspektiv på modersmålslärare,erfarenheter av modersmålsundervisning under olika förutsättningar, framträdande åsikter kringintegrerad modersmålsundervisning samt tydliga återkommande problemformuleringar hosförskollärarna. Det framgick att de huvudsakliga anledningarna bakom den integrerademodersmålsundervisningens begränsade utbredning var brist på utbildning och fortbildning inomflerspråkighet, ojämlika resurser för modersmålsundervisning till följd av olika ekonomiskaförutsättningar mellan kommuner, samt brist på tydlig vägledning för förskollärarna. I konklusionen fastslogs att Skolverket behöver lyfta stödmaterial för integreradmodersmålsundervisning ytterligare, samt arbeta för att befästa begreppet i förskolan, för attförskollärare ska få möjlighet till vägledning för att kunna nyttja denna resurssnåla pedagogik.Fortsatt forskning efterfrågades angående förskollärares och övrig förskolepersonals metodik,samt för att undersöka modersmålsundervisningens påverkan ur ett familjeperspektiv.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns fria lek. Vi vill undersöka förskollärares uppfattningar av på vilket sätt dem deltar i barns fria lek, hur dem kopplar in lärandet i den fria leken. Vi vill även undersöka på vilket sätt förskolläraren uppfattar sitt arbete med normer i den fria leken, samt uppfattningar om hur förskolans rutiner påverkar den fria leken. Studiens material samlades in genom  sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från förskolor inom enskild och kommunal regi i mellan Sverige. För att ta reda på förskollärarens uppfattningar har vi använt oss av den fenomenografiska teorin som forskningsmetod då fenomenografin studerar människans uppfattningar av ett visst fenomen.  I studiens resultat framgår det att förskolläraren deltar i barns fria lek genom att variera sitt deltagande. Dessa variationer bestod av att förskolläraren antingen var aktivt delaktig eller endast mentalt delaktig i den fria leken. Resultatet påvisar att förskolläraren främst bedriver en spontan undervisning i samband med den fria leken. Vidare framgår det i resultatet att förskolläraren arbetar medvetet kring förskolans värdegrund för att utmana normer i den fria leken genom miljöns utformning. I resultatet nämns det att förskolläraren är närvarande i den fria leken för att stötta barnen i att utmana könsstereotypiska lekmönster. Slutligen visar resultatet att förskolans rutiner ofta avbryter barns fria lek och visar att förskolläraren har en variation av anpassningar för att skapa bättre övergångar och möjligheter för barnen att återuppta leken. Utifrån vår studies resultat och analys tolkar vi det som att det finns en medvetenhet bland förskollärarna att leken ska ses som viktig, där förskollärarens närvaro bör uppfattas som central.

Elever med särskild begåvning och dyslexi finns i den svenska skolan men få vet om att de existerar till skillnad från det erkännande som den här elevgruppen har fått i Europa och andra stora delar av världen. I denna studie har vi, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt hur nyckelpersoner inom den svenska skolan som institution och organisation ser på utmaningar/svårigheter för skolan att organisera för att dessa elever ska bli synliga och få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi har intervjuat nio personer på olika nivåer inom skolan. Den kvalitativa analysen av respondenternas svar resulterade i tre framträdande områden. Dessa områden var: osynliggörandet av elever med särskild begåvning och dyslexi, bemötandet av elever med särskild begåvning med dyslexi samt effekterna av skolans textbundenhet för dessa elever.