AbstractEn av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa, skriva, förstå och använda texter. Det är avgörande för de yngre barnens fortsatta skolgång om de tillägnar sig en god läsförmåga eftersom de delvis skaffar sig kunskaper och färdigheter i andra ämnen genom läsningen. Problemet idag är att många elever går ut grundskolan utan att ha uppnått godkänt i de målen i svenska, matematik och natur- och samhällsorienterade ämnen.Syftet med arbetet är att både undersöka och få svar på vilka läsförståelsestrategier lärare använder sig av i sin undervisning. Arbetet styrks av grundläggande teorier om god läsutveckling samt läsförståelse med fokus på elever på mellanstadiet. Bråten (2008) nämner bl. a en teori som utgår från att förståelse handlar om att skapa mening i sitt eget huvud genom att förena textens innehåll med egna tankar. Bråten beskriver också läsförståelse som ”att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den”.Borgström (2006) beskriver läsningen som en social handling där läsaren tar med sig sina personliga kunskaper och erfarenheter för att sedan ingå i en process som en aktiv deltagare och medskapare. Den kvalitativa metod som jag använt baseras på semistrukturerade intervjufrågor kring bland annat undervisning och praktiska erfarenheter. Lärarnas resonemang och olika erfarenheter kring mina intervjufrågor är bidragande delar till mina resultat. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare uppfattar undervisning i läsförståelse som att man tar till sig den lästa texten och får en djupare uppfattning. Undervisning i läsförståelsestrategier ses som ett system som görs för att eleverna lättare ska förstå den skrivna texten. Alla intervjuade lärare menar att det är viktigt att alla ämneslärare tar till sig och förstår hur viktigt det är med läsförståelse i alla ämnena. Att få arbeta språkutvecklande i alla ämnena är viktigt. Om lärare strävar mot att utveckla elevernas förmåga att ta del av den intressanta skönlitterära världen ger man eleverna potential till en oavbruten personlig utveckling.Nyckelord: läsförmåga, läsförståelsestrategier, läsutveckling, läsförståelse, forskningsteorier, kvalitativ intervju, koppling, personlig utveckling.

Denna studie söker att identifiera styrande ramfaktorer inom undervisning av kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasienivå, samt att undersöka verksamma lärares förhållningsätt till dessa. Studien använder sig av ramfaktorteori och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare inom musikproduktion. Resultatet visar både friheter och begränsningar inom denna typ av undervisning, vilka bland annat grundar sig i kursernas styrdokument samt i de tidsliga och rumsliga möjligheter som en undervisning i detta ämne innebär. Resultatet visar på att detta ämne behöver mer resurser och tid än vad deltagarna uppger ha, samt att undervisningsformen för detta ämne behöver nyanseras.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate what approach or approaches the Church of Sweden have to meditation and how meditation is used by the parishes that this investigation is built upon. I have made two question formulations to meet this purposes:  Why does the parishes I have studied organize meditation?  How is meditation used and performed by the parishes in the Church of Sweden that I have studied? I have in order to answer this questions used a ritual theoretic model, composed of Peter Habbe´s theory as it is described in Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna and Caroline Humphrey and James Laidlaw´s ritual theory that is presented in their work The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. The theoretical model that I have put together consists of what is characterizing a ritual, and through this model I have examined my empirical material, the phenomenon of meditation and how it crystallizes in the context of the Church of Sweden. The empirical material consists of five interviews with five leaders of meditation in the Church of Sweden and three participative observations at three meditation occasions held by parishes in the Church of Sweden. The interviews are qualitative deep interviews that have a semi–structured nature. Based on this material, I have then typologized the phenomenon through my theoretical model and from there answered the research questions that my purpose demanded. The meditation in the parishes that I have visited in this study are very similar, and there is conformity among the parishes in order how the meditation is to be executed. The most differentiating inquiry among the parishes is why they are organizing meditation, if it is because the participants are to embrace the Christian faith, or if everyone is free to participate with the faith or non–faith he or she has got. In this question there is a split up in two groups among my informants, those who deem that the meditation has to have a pronounced Christian orientation, and those who deem that it isn´t possible to divide the meditation activity in confession or non–confession, and that it is up to everyone to decide the orientation of the meditation. / Denna c-uppsats har som syfte att undersöka vilket eller vilka förhållningsätt Svenska kyrkan har till aktiviteten meditation och hur den används inom de församlingar som ligger till grund för denna undersökning. För att möta denna föresats har jag formulerat två frågeställningar:  Varför anordnar de församlingar jag studerat meditation?  Hur används och utförs meditation av de församlingar i Svenska kyrkan jag studerat? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en ritualteoretisk modell, sammansatt av Peter Habbes teori som beskrivs i Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna samt Caroline Humphrey och James Laidlaws ritualteori som läggs fram i deras verk The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Den teoretiska modell jag satt samman utifrån dessa teorier består av vad som karaktäriserar ett ritual och jag har genom denna undersökt mitt empiriska material och fenomenet meditation och hur det utkristalliserar sig i Svenska kyrkans kontext. Mitt empiriska material består av fem intervjuer med fem meditationsledare inom Svenska kyrkan samt tre deltagande observationer på tre meditationstillfällen anordnade av församlingar inom Svenska kyrkan. Intervjuerna är kvalitativa djupintervjuer som är semi–strukturerade till sin natur. Utifrån detta material har jag sedan typologiserat fenomenet utifrån min teoretiska modell och därifrån besvarat de forskningsfrågor som mitt syfte krävt. Meditationen inom de olika församlingarna jag har besökt i denna studie är mycket likartad och det råder konformitet mellan församlingarna när det gäller hur de utför och lär ut meditation. Det som skiljer mest mellan församlingarna är frågan om varför man anordnar meditation, om det är för att deltagarna ska anamma den kristna tron eller om var och en är fri att delta med den tro eller icke–tro hen har. I denna fråga kan mina informanter delas upp i två grupper, de som anser att meditationen måste ha en uttalat kristen inriktning för att användas inom Svenska kyrkan, och de som anser att meditation inte kan delas in i konfessionell eller icke–konfessionell och att det är upp till var och en att bestämma inriktning på meditationen.

Film is a medium which is mainly used for entertainment. It is a medium that is constantly expanding, and beside from it being a relaxing activity it can also be used for educational purposes. This is an aspect of film that should be valued, since it has the possibility to engage, educate and move its viewers. This is a study which aim is to analyze how employees within the care of disabled in Umeå have perceived educational movies. The movies that the staff has watched are a part of a basic training program, which all employees are required to fulfill. It is a total of three movies that have been watched by the workers. To examine their opinions six qualitative interviews were held with members of the staff. This study has therefor analyzed the employees’ views of the movies, rather than the movies themselves. The interviews were later analyzed in relation to the study’s theories, which include reception analyses, encoding/decoding and learning within an organization.The study has shown that the educational movies had both positive and negative aspects. When it comes to the movies' content, the informants had mostly positive things to say. They liked the information, the way the movies were made and have in some aspects incorporated what they learnt from the movies in their everyday life. When it comes to the experience of watching the movies, the informants have a more negative view. This mostly comes from the fact that they were disturbed while watching the movies, but also tired since they watched the movies late in the afternoon. These factors made it hard for the employees to concentrate while watching the movies.The study have shown that both the movies' content and the experience of watching the movies play two key roles in how the employees have perceived them. It is important that both parts satisfy the staff, in order for the organization to get their message across.

No description available.

Inledning Studien behandlar musik och dess tillämpning inom fritidshemmet. Musik på fritidshemmet är ett område med näst intill obefintlig forskning. Forskning inom musik visar däremot att musikinslag i barns vardag, framför allt inom leken, stimulerar kreativitet och fantasi samtidigt som barnen utvecklas emotionellt såväl som motoriskt. Musikutövande är ofta någonting som kan ske i grupp där man antingen musicerar eller upplever musiken tillsammans. Att fungera i grupp är även centralt på fritidshemmet, där sociala samspel har en stor del i verksamheten. På så vis är musiken ett ämne som har stor möjlighet att tillämpas på fritidshemmet. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet, samt hur intresset för musik ser ut hos personal och elever. Ytterligare studeras hur personalens intressen påverkar innehållet i verksamheten, men också vilka möjligheter det finns för eleverna till lärande i musik. Metod I denna studie används kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer samt kvalitativa observationer i form av inventering med fokus på miljön. Urvalet bestod av två olika fritidshem där totalt fyra personer ur fritidshemspersonalen och sexton elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att även om intresset för musik på olika sätt finns hos fritidspersonalen upplever de svårigheter i att utöva musik tillsammans med eleverna. Personalens känsla av oförmåga är bland annat en faktor till att musikaktiviteter inte har en så stor plats i verksamheterna. Vad som däremot förekommer är mycket dans och bakgrundsmusik, men aktiviteter där eleverna själva får musicera hör till ovanligheterna. Till skillnad från personalens intresse för musik, som varierande mycket mellan individer, visade majoriteten av eleverna ett större intresse för musik. Detta intresse sträcker sig dock inte längre än till att lyssna och dansa, vilket enligt en av de intervjuade troligtvis beror på att de inte blivit introducerade för musicerande aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på undervisning i förskoleverksamhet. Vi använder fenomenografi som teoretiskt ramverk, som belyser uppfattningar av fenomen och variationer mellan dem. För att undersöka syftet på både ett övergripande plan och ett ingående plan kombineras studien av en kvantitativ respektive en kvalitativ delstudie. Delstudie 1 är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkätundersökning. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och baseras på samtalsintervjuer. Delstudiernas resultat är i stora drag eniga kring undervisning som fenomen: den definieras som målstyrda processer och kan ske under hela dagen i förskolan, både i spontana och planerade situationer samt oberoende av tid och rum. Våra resultat visar att en övervägande majoritet av studiens förskollärare är positivt inställda till undervisning i förskolan, vilket skiljer sig från tidigare forskning som påvisat att förskollärare är obekväma med undervisningsbegreppet. Vad som tycks skilja de positiva förskollärarna från de negativa i vår studie är en högre grad av reflektion och bearbetning av fenomenet undervisning i förskolekontext. Gällande vilka faktorer som studiens förskollärare anser är mest avgörande för undervisningens kvalitet framkommer framför allt barngruppsstorlek, tid och arbetslaget; det senare i betydelsen välfungerande och kompetent, något som inte belysts i tidigare forskning som vi har tagit del av.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med laborationer, samt om deras beskrivningar har anknytning till det undersökande arbetssättet. De frågeställningar studien ska besvara är vilka typer av laborationer lärare använder sig av? Vilka syften och mål har lärare med laborationer? och vilka svårigheter beskriver de att det finns med det laborativa arbetet? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer i form av en halvstrukturerad metod. I undersökningen intervjuades fem verksamma lärare i den naturvetenskapliga undervisningen på mellanstadiet. De resultat som har framkommit i studien är att lärares syften och mål med laborationer är att det ska motivera elever, det ska anknytas till ett undersökande arbetssätt och det ska komplettera teorin. I förhållande till motivation beskriver lärarna att det är viktigt att använda laborationer för att väcka elevernas intresse. I förhållande till det undersökande arbetssättet beskriver lärarna att elever ska formulera hypoteser och frågeställningar, men också att de ska reflektera, diskutera och resonera. I förhållande till komplement till teorin beskriver lärarna att laborationer ska underlätta fakta som finns i läroböckerna. Dock visar resultatet också att lärarna arbetar efter en metod där man sällan ger elever någon större frihetsgrad i förhållande planering, design och genomförande av laborationer. Lärarna tycks också sakna strategier för att förmedla syftet med laborationer. I lärarnas mening kan elever uppfatta laborationer som en lek och inte som ett lärandemoment.

Det har visat sig att det finns över åtta miljoner barn som bor på barnhem och att  endast  en  av  fem  barn  är  föräldralös. Engagemang  för  social  arbete  och barns rättigheter utgör utgångspunkter idenna studiesamt att göra skillnad. Syftet med studien är att undersöka bakgrunder och förklaringar till attbarn bor  på  barnhem  i  Sydostasien  men  också  till  att  söka  svar  på  hur  omsorg tillgodoses av personal. Vidare syfte är att analysera hur god hälsa tersig på barnhemmet.  Undersökning  har  en  kvalitativ  ansats  och  baseras  på  två metoder.  Kvalitativa  intervjuer  har  genomförts  under  en  period  av  fem veckor.  Den  andra  delen  av  det  insamlade  materialet  består  av  dagligaickedeltagande observationer, där det iakttogsutan att deltai det som skedde. Tematisk   analys   är   den   analysmetod   som   använts   i   undersökningen. Resultatet visade indikationer på att den vanligaste bakgrunden till att ett barn bor på barnhem är att föräldrarna inte själva tycker de kan ge barnet ett bra liv. Med bra liv menade de tak över huvudet, mat för dagen och möjlighet till utbildning, sjukvård och  tandvård. Någraavslutsatsernapå bakgrunden till att  barn  bor  på  barnhem  överensstämmer också med  tidigare  forskning. Områdena omsorg och god hälsa skilde sig markant från vad som framkom av intervjuerna ochmed resultatet från observationerna. Detta kan förklaras genom att  ha en  förståelse  förattintervjupersonernakan  ha olika  platseri hierarkin samt förstå intervjupersonernas vilja att vara till lags för att påvisa en acceptabel utsida för omvärlden.Slutligen kan de påvisbara skillnadernabidra till en inte så gynnsam framtida hälsa för barnen.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.