Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan.  Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

Introduktion: Postcovid har en bred symtombild som kan påverka människors vardagliga aktiviteter. Det har beskrivits att det varit utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att bedöma tillstånden efter covid-19 samt att det finns behov av att följa dessa patienter över tid för att öka kunskapen kring patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av arbetet inom primärvården med patienter som har postcovid.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta arbetsterapeuter genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom primärvård och hade träffat patienter med postcovid. Urvalsmetoden var bekvämlighet- och snöbollsurvalet. Analysen genomfördes med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete, Dra nytta av tidigare kunskaper och Utmaningar i arbetet. Kategorierna innehåller tillsammans sex underkategorier. Slutsats: Studien visar att det kan vara en fördel att arbeta i team kring patienter med postcovid, vikten av att ta vara på tidigare kunskaper samt utmaningar i arbetet. Resultatet kan fungera som ett underlag för att belysa vikten av riktlinjer och utbildningar om Postcovid samt att dessa behöver integreras med forskning. / Introduction: Postcovid has a broad symptom picture that can affect people's everyday activities. It has been described as challenging for health care professionals to assess the conditions after covid-19 and that there is a need to follow these patients over time to increase knowledge about the patient group. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working in primary care with patients who have postcovid. Method: A qualitative interview study with eight occupational therapists was conducted. The occupational therapists were active in primary care and had met patients with postcovid. The selection method was convenience- and snowball selection. The analysis was implemented with Graneheim & Lundman's content analysis. Results: The analysis revealed three categories: The importance of multi-professional teamwork, Benefit from previous knowledge and Challenges in work. The categories together contain six subcategories. Conclusion: The study shows that it can be an advantage to work in teams around patients with post-covid, the importance of taking advantage of previous knowledge and challenges in the work. The results can serve as a basis for highlighting the importance of guidelines and education about postcovid and that these need to be integrated with research.

Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>

Den här studien undersöker samhällskunskapslärares uppfattning av syftet med ämnet och deras uppfattning av sin pedagogiska praktik, samt hur lärarna uppfattar relationen mellan deras syn på syfte och pedagogiska praktik. Bakgrunden är en ämnesdidaktisk diskussion där lärares syn på vad eleverna ska använda kunskaperna till, har påverkan på undervisningens utformning. Med stöd av kvalitativa intervjuer från fem olika gymnasielärare i samhällskunskap, har intervjudata analyserats med hjälp av teori från John Dewey och Gert Biesta samt ämnesdidaktisk forskning inom samhällsvetenskap. Resultatet visar att lärarnas syn på samhällskunskapsämnet rör sig inom alla dimensioner av de humanistiska, demokratiska och ekonomiska bildningsidealen. Lärarna beskriver att syftet ska leda till att eleverna dels blir demokratiska samhällsmedborgare, dels förberedda för vuxenlivet. Uppfattningen av syftet motiveras av olika skäl, där styrdokument, källkritik och elevgruppens bakgrund, påverkar synen i olika grad. Lärarna motiverar sin pedagogiska praktik utifrån olika skäl där innehåll, kommunikation och bedömning tar sig mer eller mindre olika uttryck hos lärarna, kopplat till ämnets syfte. Resultatet visar att det kan finnas vissa samband mellan lärares uppfattning om syfte och deras val av pedagogik. Sambanden mellan syfte och praktik kan dock vara svåra för lärarna att se själva, men reflektion och diskussion underlättar att de medvetandegörs.

No description available.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Unga kvinnor som fått dyslexidiagnos sent – Varför blev de inte upptäckta?   Syftet med uppsatsen var att öka våra kunskaper om hur tidiga läs- och skrivsvårigheter hos flickor kan upptäckas och öka kunskaperna om de strategier flickor använder för att hantera sina svårigheter innan de upptäckts. Uppsatsen vill även bidra till att förstå fenomenet av oupptäckta läs- och skrivsvårigheter ur ett genusperspektiv. Studiens teoretiska inramning bygger på genusteori, den sociokulturella lärandeteorin och didaktisk teori. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ ansats har frågor ställts kring den egna upptäckten av läs- och skrivsvårigheterna, elevens agerande efter hennes upptäckt, upplevelser av egna och omvärldens förväntningar på hennes studier, hur sociala relationer har påverkats av svårigheterna och hur hon påverkats av att ha fått dyslexidiagnosen. Åtta unga kvinnor i åldrarna 23 till 33 år har varit respondenter. Vid intervjuerna delgav de sina upplevelser av skola, föräldrastöd, sociala relationer till jämnåriga och den sena dyslexidiagnosen. I studien framkommer att flickorna dolt sina svårigheter för både lärare och andra elever då de bar på en rädsla för att uppfattas som okunniga. Deras självförtroende och akademiska självbild var låg och deras svårighet att prestera som förväntat skapade skuldkänslor. Lärarnas inställning till deras förmågor har färgat deras självuppfattning, allt från de lärare som hängt ut eleven inför klassen till de lärare som stöttade så att eleven kunde bygga upp en ny, tryggare skolidentitet. Stödet hemifrån blev i flera fall en ersättning för det didaktiska stöd som skolan inte gav och när hemmet inte förmådde ge stöd, kunde problematisk skolfrånvaro uppstå. Majoriteten hade inte kunnat fortsätta med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet, därmed hade möjligheten att utveckla självförtroendet med hjälp av en egen nisch utanför den akademiska sfären uteblivit. Lättnaden som uppstod vid beskedet om dyslexidiagnosen var stor och skulden kunde förläggas till svårigheten och inte i individens intelligens eller arbetsförmåga. När en flicka misslyckas i skolan riskerar det att bli ett dubbelt misslyckande då hon därmed inte heller uppfyller den förväntade genusrollen som den ”duktiga skolflickan”. I det dubbla misslyckandet bemöttes flickorna med avståndstagande från jämnåriga och besvikelse från lärarna.

Syftet med studien är att undersöka om utveckling kan ske hos elever gällande läsflyt och läsförståelse vid upprepad läsning i en till en undervisning. Studien innehåller kvantitativ och kvalitativ metod. Interventionen omfattar 18 elever från två årskurser på samma skola i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervjuer med eleverna i interventionsgruppen. Intervjuerna gjordes efter interventionens slut. Upprepad läsning i denna studie innebar att eleverna, vid tre tillfällen i veckan, en till en undervisning, läste texter och svarade på tillhörande frågor. Texterna som användes var skönlitterära, korta och innehöll vardagsnära händelser. Resultatet visar att interventionen med totalt 10 veckors upprepad läsning i en till en undervisning och till viss del i grupp, i två perioder, hade positiva effekter på elevernas läsflyt och läsförståelse. Under tre veckor fick 8 av de 18 eleverna upprepad läsning i grupp. Vid intervjusvaren framkom att de flesta eleverna upplevt interventionen positivt.

Syfte med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier vilka undersöker förskollärares respektive specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som språkutvecklande pedagogiskt verktyg. För att analysera och diskutera resultatet i vår studie har vi utgått från den sociokulturella teorin samt ett urval av centrala begrepp inom denna teori. De centrala begreppen vi har valt att utgå ifrån är artefakt, mediering, den proximala utvecklingszonen, scaffoldning samt appropriering. Resultatet visade att IKT-verktyg och analoga verktyg bör ses som komplement till varandra och kan därför med fördel användas sida vid sida. När IKT-verktyg inkorporeras i det språkutvecklande arbetet visar vår studie hur de ökar mängden social interaktion, vilket i sin tur har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Detta tack vare designen av de digitala verktygens hård- och mjukvara samt deras förmåga att anpassas utifrån individens och barngruppens behov. Pedagogens förhållningssätt gentemot IKT-verktyget och barnet har betydelse för vilket lärande som sker. Studiens resultat visar även hur okunskap hos pedagogen är det främsta hindret för implementering av IKT-verktyg i förskolans pedagogiska arbete med språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.