<p>1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. </p><p>Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. </p><p>Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.</p>

<p>This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments.</p><p>What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself.</p><p>As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap. Resultatet ger en inblick i svenska dokumentärfilmares vardag och exemplifierar hur filmarna resonerar kring sitt arbete. Resultatet visar att de dokumentärfilmare vi intervjuat känner ett ansvar för de medverkande, anser sig vara källkritiska och värnar om sina filmers trovärdighet. De karakteriseras som yrkesgrupp av ett brinnande intresse för de ämnen de tar upp i sina filmer. De tenderar inte att drivas av ett vinstintresse trots att yrkesgruppen till stor del består av egenföretagare. De är ofta kritiska till politiska och ekonomiska maktfält, utan att öppet inta rollen som aktivister eller opinionsbildare. Vi ser också att de intervjuade dokumentärfilmarna är positiva till de nya förutsättningar som dokumentärfilmen verkar under. Billigare kameror och fler publiceringskanaler ger filmarna möjlighet att gestalta fler ämnen och fler världar. Samtidigt finns det en oro över att man som filmare, på nätet, ska förlora kontrollen över sitt material, vilket ibland påverkar ämnesvalet.

This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments. What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself. As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser. Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen. Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser. Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.

<p>I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson & Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter.</p><p><strong>Resultat:</strong> I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan.<strong> </strong>Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar.</p> / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

Bakgrund: Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna. Metod: Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan. Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar. / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson &amp; Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.

Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen. Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning.