Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande. Alla lärare lät andraspråkseleverna använda algoritmer de lärt sig från hemlandet. Vi har fått idéer av några lärare i hur man ökar kommunikation, tar tillvara och utvecklar andraspråkselevers matematiska kunskap men i jämförelse med vad forskare inom ämnet säger kan man göra mycket mer. / The purpose of our work was to gain knowledge about how to make it easier for students with Swedish as their second language to learn maths. The method we used for our examination was qualitative interview. Four teachers with experience of teaching such students were interviewed in two different schools, one high school and one secondary school. The teachers use more or less varying methods. Two teachers use mainly individual counting, which, according to the research, does not favour these students´ learning. All teachers let students with Swedish as their second language use algorithms, which they had learnt in their home-countries. We have gained ideas from some teachers about how one can increase communication, take advantage of and develop these students´ mathematical knowledge, but in comparison to what researchers within the subject say, one could do much more.

En empirisk studie om sjuksköterskans åtgärder för att förebygga, hantera och bearbeta våld och hot från patienterna. / An empirical studie of the nurses measures to prevent, handle and deal with violence and threat from the patients.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ”omsorg om” en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ”omsorg om” barn och unga. Omsorg om anges som förhållningssätt i programmål för utbildningen på Barn- och fritidsprogrammet. Resultatet visar att det finns kompetenser som kan iakttas i arbetet. Det kan vara hur validanden interagerar i möten genom känslor och attityd. Det kan vara de värderingar som förtydligas i den kommunikation som en validand har med en annan individ. Metoder som använt i undersökningarna har varit kvalitativa. Validerare har intervjuats utifrån teman om omsorg och validander utifrån vad det uppfattar är omsorg om barn och unga med livshistoriemetoden. / This study is about validation of real competence within the child care profession. This means to investigate what to take care of another individual can prove to be through interviews with valuators who judge and validate this competence. Those who get validated through judgments of their competence have also been interviewed about what they consider the concept to take care of children and young people to be. Care about is stated as a direction in the “programme goal” of the education The child- and recreation programme. The interviews are conducted to develop comprehension of how real competence can be judged. The result shows that there are competences which can be observed in the work. This could be how the valuated person interacts in meetings through feelings and attitudes. It can also be the assessments that get elucidated in the communication which the valuated person has with another valuated individual. The methods of the investigations have been qualitative. Valuators have been interviewed out of the theme care and the persons who are valuated out of how they perceive care about children and young people with the method of life history.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare använder digitala verktyg i verksamheten och hur det motiverar användandet. Studien har utförts utifrån ett kvalitativt metodval där fem intervjuer genomfördes på två olika fritidshem. Empirin analyserades sedan utifrån domesticeringsteorin som var arbetets teoretiska utgångspunkt. Vi utgick från begreppen Appropriering, Objektifiering och Inkorporeringen som la grunden för resultatets innehåll. Resultatet visade på att det finns olika åsikter kring hur mycket och hur ofta digitala verktyg ska förekomma i verksamheten. Även tillgängligheten av digitala verktyg varierade. När det kommer till vilka digitala verktyg som användes var ett av de gemensamma digitala verktygen på båda fritidshemmen iPads. Fritidslärarna behövde även förhålla sig till elevernas egna digitala verktyg, vilket var digitala klockor och mobiltelefoner.

Prostitution har förekommit under lång tid historiskt sett, men med internets utveckling har nya former utvecklats och nya risker för sexhandeln introducerats. Studien utforskar hur socialarbetare identifierar och stöttar kvinnor involverade i onlineprostitution, samt redogör för effektiva stödinsatser. Studien var kvalitativ och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Tematisk analys användes vid databearbetningen, och perspektiven socialkonstruktionism samt empowerment användes för att förklarande, förstå och analysera studiens resultat. Av resultatet framkom att socialarbetare främst utför uppsökande arbete för att identifiera kvinnor utsatta för prostitution. Socialarbetaren måste även vara lyssnande, motiverande och trygg för att åstadkomma tillit. Vidare framkom att samverkan mellan fler aktörer upplevs av socialarbetare som effektivt, då kvinnans behov identifieras och insatser utformas därefter. Slutligen framkom det att socialarbetare upplever tidigare trauman, missbruksproblematik, ekonomisk utsatthet, efterfrågan samt internet som de mest återkommande orsakerna till att kvinnor börjar med onlineprostitution. Det uppges även hur socialarbetare upplever att de unika riskerna med onlineprostitution främst innefattar gränsförskjutningar, ytterligare och återupplevda trauman, övergrepp mot sig själv samt risken för trakasserier i och med internets möjligheter för anonymitet.

Syftet med föreliggande studier är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare använder sig av för att implementera musik i verksamheten. Att skapa meningsfull musikundervisning för barnen är en mycket väsentlig process, detta för att barnen ska våga utforska och bli utmanade i deras kreativa tankeprocess. Studien baseras på sex intervjuer med utbildade förskollärare, där respondetnera utifrån öppna intervjufrågor fick delge synpunkter samt efrarenhter kring musik och barns språkutveckling. Under studierna inom förskollärarutbildningens gång saknades forskning som specifikt handlade om musik och barns språkutveckling. Därav synliggjordes detta relevant i att forska vidare om musikens betydelse för barns språk, där fokus blir på relationen. Utifrån en tematisk analys framkom det skildringar i musikens förekomst i förskolan, dock ansågs den spontana som mest förekommande där musiksamlingar var den ledande gemensamma faktorn. Således belystes musikens komplexitet och osäkerhet hos förskollärarna. Utifrån analysen av förskollärarnas intervjuer, i samband med resultatanalys och diskussion, framgick det att musiken bör ta en mer framträdande roll inom verksamheten. Detta grundar sig på musikens positiva främjande av barnens språkutveckling. Dock framgår en väsentlighet av kompetensutveckling för att öka självförtroendet hos förskollärare inom ämnet musik.

Denna studie syftar till att studera hur förskolans uppdrag rörande barn i behov av språkutveckling i det svenska språket beskrivs av olika aktörer som regering, riksdag och förskollärare. Detta undersöks i relation till riksdagens beslut kring Förskola för fler barn.  Studien utgår från Carol Bacchis teoretiska perspektiv “What’s the Problem (represented to be)?” som grundas i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med nära släktskap med olika typer av diskursanalys.  För att besvara studiens syfte har ett urval av policydokument som relaterar till beslutet Förskola för fler barn analyserats med hjälp av Carol Bacchis metod för kritisk policyanalys. Data har även samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med hjälp av tematisk analys ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, enligt Virginia Braun och Victoria Clarke.  Studiens resultat visade att det finns en samstämmighet kring antagandena att tidiga insatser i förskolan leder till bättre språkutveckling och skolresultat. Ett ökat deltagande i förskolan antas även förbättra både integration och jämställdhet i samhället i stort. Likheter finns även i policydokumentens och förskollärarnas uppfattningar om vikten av att ha adekvat utbildning och kompetens för att lyckas i arbetet med barns språkutveckling i det svenska språket. Relationsskapande lyfts fram som en viktig faktor i samverkan med de målgrupper som har liten erfarenhet av förskolan eller inte har svenska som modersmål. Analysen av utredningen visade även att nyanlända barn och vårdnadshavare särskiljs från andra grupper av barn och vårdnadshavare i de åtgärder som presenteras. Denna kategorisering ses inte lika tydligt i förskollärarnas utsagor. Kategoriseringen bidrar till att konstruera en bild av nämnda vårdnadshavare och barn som “de andra”. Förskolans roll blir att integrera barnen och familjerna in i det svenska samhället.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring fenomenet utomhusverksamhet i tre olika förskolor med skilda förutsättningar i den fysiska miljön. En fenomenografisk ansats har tillämpats, vilket syftar till att föra fram skilda erfarenheter och synsätt kring ett specifikt fenomen. Det studerade fenomenet är utevistelse i förskolan och syftet med val av teori har varit att föra fram perspektiv på olika sätt att tolka hur utomhusverksamhet kan formas för att främja barns lärande och utveckling. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har olika perspektiv inhämtats, detta kopplat till aspekterna för förskollärares förhållningssätt samt möjligheter och begränsningar i fysiska miljön. Studien består av två delstudier, varav den ena har inhämtat data på två förskolor som byggdes omkring 1980-talet med jämförelsevis mindre ytstorlekar på gården. Medan den andra delstudien inhämtat data i en nybyggd förskola med betydligt större gårdsyta. Studiens huvudsakliga resultat framhäver hur den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt samspelar i olika avseenden, vilket bidrar till olika påverkan för utevistelsen. Utifrån detta samspel ges barn olika former av meningserbjudanden, vilket påverkar hur lärande och utveckling i utevistelsen kan se ut. Vidare framhävs att syfte och reflektion ständigt behöver finnas gällande utevistelsens innehåll. Spontan undervisning framhävs på flera håll, medan planerad undervisning på gården inte nämns alls. Två av nio förskollärare uttrycker att det finns för mycket annat som behöver prioriteras under planeringstiden.

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten. Studien konstaterar att det finns en omfattande nätverkande aktivitet i Malmö, men trots en enad diskurs, ett gemensamt högre mål och en positiv inställning till nätverk utgör verksamheternas olika fokus ett hinder för närmare samarbeten. Det finns anledning att samordna och involvera fler aktörer i ett öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion. / It is said that we live in a network society where cooperation across boundaries offers solutions to innovative creativity and success. In the era of globalization this may influence the communication about local and global problems. A problem that extends boundaries is the issue of consumption, and there are several actors in Malmö today who tries to encourage more sustainable consumption patterns to the public. But what role does networking have for these actors? Through interviews, this study examines the networking activity in Malmö on sustainable consumption with particular focus on the interviewees view on networks and networking and the matter of cross-boundary cooperation. The study finds that there is an extensive networking activity in Malmö, but in spite of a unified discourse, a common higher goal and a positive attitude towards networking, the different focus of the actors constitute obstacles to closer cooperation. There is a need to coordinate and involve more actors in an open and trans-boundary network for sustainable consumption.

Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan  har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter.  Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna.  Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i aktiviteterna tillsammans med eleverna och bidrar till ett positivt klimat på skolgården.