Arbetet inom ambulanssjukvården kräver hög kompetens då kvalificerad sjukvård bedrivs. Ambulanssjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt yrke. Däribland vårdandet av patienter med svår luftväg. Korrekt handläggning är avgörande för patientens överlevnad när luftvägen inte fungerar optimalt. Vilket kräver att ambulanssjuksköterskan har kompetens och erfarenhet. Forskning om ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med svår luftväg prehospitalt är sparsam. Ökad kunskap inom området kan bidra till utveckling inom verksamheten gällande utbildningsmöjligheter för ambulanssjuksköterskan. Examensarbetets syfte var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med svår luftväg prehospitalt. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. De åtta intervjuerna som genomfördes analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan upplever känslor som maktlöshet och stress när de ska vårda en patient med svår luftväg. Ambulanssjuksköterskorna upplever en avsaknad mängdträning vad det gäller att vårda patienter med svår luftväg. Hospitering och fortlöpande utbildning behövs för att upprätthålla samt utveckla sin kompetens. Slutsatsen är att osäkerhet och bristande kunskap finns hos ambulanssjuksköterskorna vid vårdandet av patienter med svår luftväg. För att säkerställa en känsla av trygghet bör arbetsgivaren fokusera på utveckling av kompetensen, regelbunden teoretisk och praktisk träning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur socialsekreterare förhåller sig till barns möjligheter att komma till tals i sociala utredningar. Vi valde att utgå från frågeställningarna: Hur definierar socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vilken betydelse tillskriver socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vad anser socialsekreterare påverkar barns möjligheter att komma till tals? Vilka arbetssätt, modeller eller verktyg använder sig socialsekreterare av för att möjliggöra att barn kommer till tals? För att besvara syftet har vi genomfört sex individuella intervjuer samt en fokusgruppsintervju med socialsekreterare som arbetar med sociala utredningar som rör barn. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats utifrån en kunskapsöversikt bestående av tidigare forskning och annan relevant litteratur samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att det är viktigt att barn ges möjlighet att komma till tals samt att det finns en rad olika faktorer som påverkar barns möjligheter att komma till tals. En framstående faktor kan kopplas till föräldrars attityder och inställningar till socialtjänsten. Även barnets förutsättningar har betydelse i form av exempelvis inställning, ålder och förmåga att uttrycka sig. Socialtjänsten kan också påverka genom vilka riktlinjer och rutiner en arbetsplats har och vilket tidsutrymme som finns för barnsamtal. Vidare visar resultatet att socialsekreterare har ett flertal praktiska hjälpmedel att tillgå för att underlätta barnsamtal. De viktigaste slutsatserna avser att barns möjlighet att komma till tals är något som bör främjas i sociala utredningar, att det är viktigt för socialsekreterare att ha ett flexibelt arbetssätt samt att barns möjligheter att komma till tals förändras i takt med stigande ålder och ökad mognadsnivå.

This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding. / Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.

År 2014 kom en ny lag gällande arbetet med extra anpassningar. I lagen tydliggörs den undervisande pedagogens skyldighet att sätta in extra anpassningar i ett skede där eleven inte ses nå målen. Ändringen i skollagen har medfört direkta och indirekta effekter på arbetet med extra anpassningar inom skolor i Sverige. Utifrån ramfaktorteorin såsom den skrivs fram av Dahllöf och Skritics teori om byråkratiska och adhocratiska organisationer var syftet med studien att undersöka olika professioners syn på arbetet kring extra anpassningar inom skolan som organisation. Utifrån en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare fick vi några rektorers, lärares, speciallärares och specialpedagogers samt specialpedagogstudenters syn på fenomenet extra anpassningar sett utifrån den egna professionen. Resultaten tolkades mot bakgrund av Skrtics teori om att specialpedagogiska system kan uppstå inom skolan som organisation trots skollagens intention om inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever inom skolan. Resultaten visade att medvetenheten och kännedomen om extra anpassningar som begrepp och fenomen kändes till av samtliga deltagare och att lagändringen år 2014 påverkade deltagarnas syn på sitt arbete med extra anpassningar. Deltagarnas olika syn på att organisera och leda arbetet med extra anpassningar tydde på att lagändringen tolkades olika beroende på profession och skola.

<p>Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner.</p> / <p>”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.</p>

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación. Dos de las conclusiones que se puede sacar son que los profesores son concientes de que su uso de lengua meta en clase ayuda a los alumnos aprender y que hay diferencias pero también mucho en común entre qué y cómo hacen los profesores de los dos países. / This study aims to research the experiences of modern language teaching of five teachers, three teaching English in Spain and two teaching Spanish in Sweden. More specifically this paper aims to investigate the conditions for modern language teaching, the strategies and thoughts the teachers have about their use of the target language and what the teachers say they do to make the pupils listen to and talk the target language in class. The material consists of one-hour interviews with the teachers and questionnaires to their students. The results show that there exist various factors that could benefit a successful language learning, the results also show that the teachers choose which language to use according to situation and that the teachers talk is the way the pupils mainly listen to the target language. In addition there are differences between how teachers in the two countries organize the conversation excercises. Two of the conclusions are that the teachers are aware that their use of the target language helps the students to learn and also that there are differences but also similarities among what and how the teachers are doing in class in the two countries.

<p>Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.</p>

Sverige är bland de länder som tar emot flest flyktingar, utav dessa utgör en del ensamkommande barn som vanligtvis varit med om hemska upplevelser och lider av olika hälsoproblem som tar sig både psykiska eller fysiska uttryck. Det är således viktigt att personal som arbetar med denna målgrupp kan förse dem med stöd och kunskap. Studien har undersökt personalens uppfattningar om arbetet på boenden med ensamkommande flyktingbarn är ur ett hälsofrämjande perspektiv. Teorierna KASAM med dess tre delkomponenter: meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet och socialt stöd ligger som grund. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats där fem personal på två boenden blivit intervjuade med en semistrukturerad metod. Resultatet visade att personalens synsätt på hälsofrämjande var olika för alla i personalen men grunderna densamma. Ett hälsofrämjande arbete genomfördes på boendena där personal arbetade med bland annat informationspridning, fysisk aktivitet och delaktighet. Underlättande faktorer på boendet var kommunikationen och det sociala samspelet med ungdomarna samt sina medarbetare. Kommunikationen var även ett hinder eftersom att språkbarriäerna kom emellan eller att tolk inte översatte korrekt. Slutsatserna i studien är att personalens synsätt på hälsofrämjande är lika i grunden, personalens arbetssätt är hälsofrämjande och det finns både underlättande samt försvårande faktorer i det hälsofrämjande arbetet. / Sweden is among the countries that is receiving the most refugees, a part of these are unaccompanied children who usually been through terrible experiences and are suffering from various health problems that is displayed both mentally and physically. It is therefore important that staff working with this target group can provide them with the support and knowledge. This study examined the staff´s perceptions of their work, with unaccompanied refugee children, as being conducted from a from a health promotion perspective. The theories SOC, which has three subcomponents: meaningfulness, comprehensibility and manageability and social support are the foundation. The study has applied a qualitative approach where five staff’s on two accommodation were interviewed using a semi-structured approach. The results showed that the approach of a health promotion perspective was different for all the staff however the basics where the same. Health promotion were conducted on both accommodations where the staff worked among other things with the dissemination of information, physical activity and with participation. Facilitators at the accommodation was communication and social interaction with the young people and the workers. Communication was also a major obstacle since the language barrier came between or the interpreter did not translate correctly. The conclusions of the study is that the staff's approach to health promotion is equal fundamentally, the staff's approach are health promoting and there are both facilitating and aggravating factors in the health promotion work.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.