<p>Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.</p><p> </p><p>One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.</p><p> </p><p>Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through.</p> / <p>Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.</p><p> </p><p>En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.</p><p> </p><p>Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.</p>

Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.   One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.   Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through. / Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.   En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.   Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag. Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter.

Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställdhetsuppdraget. / The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equality commitment into a set of practical tools while also acknowledging the risk of mechanizing it is discussed.

Följande studie undersöker hur Expressen och Aftonbladet har gestaltat bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson mellan årtalen 1998–2022. Bröderna anklagades för mordet på fyraårige Kevin 1998 och har haft stämpeln barnamördare fram till 2018 när de friades från anklagelserna. Syftet är att undersöka hur bröderna har gestaltats som anklagade barnamördare som barn jämfört med oskyldiga som vuxna vid nyhetsrapportering. Samt om media har brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen. Det undersöks också hur Robin Dahlén har upplevt och påverkats av rapporteringen som barn samt vuxen. Undersökningen har utgångspunkt i en kvalitativ språklig textanalys av artiklar från Expressen och Aftonbladet under årtalen 1998, 2017, 2018 och 2022. För att få en djupare förståelse för analysen utfördes också en kvalitativ intervju med Robin Dahlén. Undersökningen grundar sig i tidigare forskning som berör offentlig granskning av barn, ungdomsbrottslighet och felaktigt dömda. Samt teoretiska ramverken medielogiken och mediernas ansvarighet. Resultatet av undersökningen bekräftar att både Expressen och Aftonbladet gestaltat bröderna på ett negativt sätt när bröderna anklagades för mordet. Tidningarna har skrivit om brödernas personliga integritet genom att nämna dem vid ålder, kön, nationalitet och hemort. På senare år när bröderna har avskrivits från fallet och visats vara felaktigt dömda har media en mer beskrivande bild av hur samhället svikit bröderna genom att kritisera bland annat poliser och politiker som har påverkat bröderna till det negativa. Resultatet av intervjun bekräftar att Robin Dahlén anser att nyhetsrapporteringen inte alltid bemötts positivt av allmänheten. Men han har upplevt medias rapportering av honom som mer hjälpsam än ohjälpsam.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap. / In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.

To improve sustainability, social, environmental and economic aspects needs to be considered. The most optimal result appears when all three aspects are balanced equally, this is however often overseen by private investors, who focuses only on reaching economic sustainability at the expense of social and environmental sustainability. Building digitization is one way to potentially improve the sustainability of a building socially, environmentally and economically. Focusing on the aspects that often are neglected, this thesis aims to investigate if digitizing a building improves social and environmental sustainability. The investigation is made by evaluating the implementation of a digital building automation tool from selected social and environmental sustainability criteria at the University hospital of Northern Sweden. This by performing an interview survey with the maintenance organisation and the tenants in the building, as well as performing CO2-e calculations on emissions connected to energy usage, transportation and production of HVAC-products. The evaluation indicated that the implementation had resulted in improved sustainability in the studied building, both socially and environmentally. Showing that digitizing a building improves social and environmental sustainability. The social sustainability had been positively affected from increased efficiency and effectiveness of the maintenance work in the building and improved well-being of the maintenance staff. However, the tenants were not completely satisfied when asked if reported errors were being solved, but on the other hand had the maintenance organisation experienced an improvement in satisfaction among the tenants since the implementation of the digital building automation tool. Furthermore, the tenants were generally more satisfied than dissatisfied with the indoor climate, except for experienced low temperatures in the winter and dry air. The environmental sustainability had been improved from a reduction in emitted CO2-e, generated from less energy usage and minimized transportation connected to maintenance operations. Furthermore, an estimation on increased technical lifetime of HVAC-products demonstrated on a potential further reduction in emitted CO2-e during the building's whole life span. Finally, the evaluation identified two combined effects between social and environmental sustainability. First, the increased efficiency and effectiveness of the maintenance work was one direct factor for the decrease in CO2-e emissions connected to transportation. Second, the tenants in the building expressed that they would feel prouder of their choice of employer if their employer focused more on reducing their climate impact, which motivates to work with environmental sustainability to achieve satisfaction and moreover an improved social sustainability.  The results of this case study indicate that digital building automation improves the social and environmental sustainability of a building, strengthening the statement on potential sustainability improvements from building digitization. For property owners wanting to increase their building's sustainability, digital building automation is therefore a proposed course of action. However, the performance on sustainability and the balance between the different aspects should continuously be evaluated, as the study showed that further improvements on the social and environmental sustainability still could be made. Property owners working towards an improved sustainability through digitization will both see long term positive effects on people's health, as well as help fulfilling the climate goals in the Paris agreement, resulting in a more sustainable world for present and future generations. / För att skapa en bättre hållbarhet måste hänsyn tas till både den sociala, miljömässiga samt den ekonomiska aspekten. Fokuset på dessa tre aspekter bör balanseras lika för att uppnå optimal hållbarhet, dock efterföljs detta inte vanligtvis av privata investerare som ofta endast fokuserar på att uppnå ekonomisk hållbarhet på bekostnad av den sociala- och miljömässiga hållbarheten. En byggnads hållbarhet kan potentiellt förbättras genom digitalisering av byggnaden, vilket kan förbättra den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Genom att fokusera på de aspekter som ofta blir nedprioriterade undersöker denna studie om den sociala och miljömässiga hållbarheten i en byggnad ökar vid digitalisering. Detta genom att utvärdera implementeringen av ett digitalt verktyg på Norrlands Universitetssjukhus från några utvalda kriterier för social och miljömässig hållbarhet. Den sociala hållbarheten utvärderas med hjälp av en intervjustudie med underhållspersonalen och hyresgästerna i byggnaden, medan den miljömässiga hållbarheten utvärderades genom att beräkna CO2-e utsläpp kopplade till energianvändning, transporter samt produktionen av HVAC-produkter. Utvärderingen indikerade att implementeringen hade resulterat i en ökad social och miljömässig hållbarhet i byggnaden, vilket visar att en byggnads sociala och miljömässiga hållbarhet kan förbättras genom digitalisering. Den sociala hållbarheten hade ökat på grund av en ökad effektivitet i underhållsarbetet samt ett förbättrat välmående hos underhållspersonalen. Dock visade undersökningen att hyresgästerna i byggnaden inte var helt nöjda med arbetet kring felanmälningar, underhållsorganisationen hade dock upplevt att hyresgästerna var nöjdare efter implementeringen av det digitala verktyget än de var innan. Hyresgästerna var också mer nöjda än missnöjda med inomhusklimatet, förutom att de upplevde låg inomhustemperatur på vintern och att luften var torr. Den miljömässiga hållbarheten hade förbättrats genom en minskning av CO2-e utsläpp från minskad energianvändning och minskade transporter kopplade till underhållsarbetet. Den estimerade ökningen av den tekniska livslängden på HVAC-produkter visade också på potentiella minskningar av CO2-utsläpp under byggnadens hela livslängd. Denna studie identifierade också två kombinerade effekter mellan social- och miljömässig hållbarhet. Den första var att genom ökad effektivitet i arbetet för underhållspersonalen så minskade även CO2-e utsläppen från transporterna. Den andra var att hyresgästerna i byggnaden uttryckte att de skulle känna sig stoltare över sitt val av arbetsgivare om deras arbetsgivare fokuserade mer på att minska sin klimatpåverkan, vilket motiverar att arbeta med miljömässighållbarhet för att uppnå ökad tillfredsställelse hos hyresgästerna och därav ökad social hållbarhet.  Resultaten från denna fallstudie indikerar att digital fastighetsautomation förbättrar den sociala och miljömässiga hållbarheten av en byggnad, vilket styrker argumentet att en byggnads hållbarhet potentiellt kan förbättras genom digitalisering. För fastighetsägare som vill öka en byggnads hållbarhet är digital fastighetsautomation därför rekommenderat. Hållbarheten samt balansen mellan de olika hållbarhetsaspekterna behöver däremot kontinuerligt utvärderas, eftersom denna studie har visat att den sociala- och miljömässigahållbarheten fortfarande kan förbättras. Fastighetsägare som arbetar med att öka hållbarheten i byggnader genom digitalisering kommer uppleva långvariga positiva effekter för människors hälsa samt så kommer de bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Detta resulterar i en mer hållbar värld för nutida och framtida generationer.