Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.

Syftet med studien var att beskriva psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med klienter med perfektionism, då tidigare forskning har visat på att perfektionism har samband med psykisk ohälsa och sämre behandlingsutfall samt är en hindrande faktor i terapeutisk behandling. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från sju erfarna legitimerade psykoterapeuter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman: strävan efter perfektion, allianssvårigheter och terapeutiskt förhållningssätt. Slutsatser som dras i föreliggande i studie är att det terapeutiska arbetet kan påverkas av perfektionistiska klienters höga krav och förväntningar på sig själva och sin omgivning samt att deltagarna upplever att perfektionism skapar vissa svårigheter i den terapeutiska alliansen. Dessa utmaningar föranleder enligt deltagarna behov av ett terapeutiskt förhållningssätt som främjar trygghet och varsamt utmanande av perfektionistiska föreställningar. / The aim of the current study was to describe psychotherapists' experience of working with clients with perfectionism, as previous research shows that perfectionism is associated with mental illness, poorer treatment outcomes and is a disruptive factor in therapeutic treatment. Qualitative, semi-structured interviews were used to collect data from seven well experienced licensed psychotherapists. The interview material was analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes: the pursuit of perfection, alliance difficulties and therapeutic approach. Conclusions drawn in the present study are that the therapeutic work can be affected by perfectionist clients' high demands and expectations of themselves and people around and that the participants experience that perfectionism creates certain difficulties in the therapeutic alliance. According to the participants, these challenges give rise to a need for a therapeutic approach that promotes security and a careful questioning of perfectionist perceptions.

Traditionella metoder för Safety Management har bidragit till en exceptionellt hög flygsäkerhet. Händelser inom flygindustrin och ökande systemkomplexitet har dock aktualiserat att systemteori kan ge kompletterande perspektiv och bidra till flygsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva och förstå piloters och chefers erfarenheter av flygsäkerhet, risk och anpassning av arbetssätt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem piloter och fem flygchefer/Safety Managers i civila flygbolag och Flygvapnet. En induktiv tematisk analysmetod användes. Resultaten identifierade teman för konflikter och motsägelser i de studerade systemen. Resulterande konfliktteman var mellan produktion och säkerhet, ett starkt system och individens roll, standardisering och piloters beslutsutrymme, efterlevnad och flexibilitet, förtroende och avstånd, samt flygsäkerhetskultur och flygsäkerhetsmätning. Systemen som undersöktes uppvisade komplexa egenskaper, vilket visade på en risk för systemolyckor och gjorde systemkonflikter svårare att lösa. Olösta konflikter mellan till exempel produktion och säkerhet var kopplade till organisatorisk och praktisk glidning/avdrift, ibland förvärrad av hemlighållande. Konflikterna uppträdde olika i olika organisationer. Studiens resultat visar på vikten av att använda kvalitativa data för att få flera olika perspektiv, öka systemanpassningsförmågan och övervaka balansen mellan produktion och säkerhet. Storleken på piloternas beslutsutrymme bör medvetet hanteras och tillägg av ytterligare traditionella säkerhetsbarriärer bör utvärderas utifrån påverkan på systemets transparens och komplexitet. / Traditional aviation safety management methods have contributed to exceptional aviation safety. Recent aviation events and increasing system complexity has actualised that a systems theory approach could provide complementary perspectives and contribute to aviation safety. The purpose of the study was to describe and understand pilots’ and managers’ experiences of flight safety, risk and adaptations of work practises. Qualitative interviews were performed with five pilots and five managers/safety managers in civil airlines and an air force. An inductive thematic analysis method was used. The results identified themes of conflicts and contradictions inherent in the aviation systems studied. The conflict themes were production and safety, a strong system and role of the individual, standardisation and discretionary space, compliance and flexibility, trust and distance, and safety culture and safety measurement. The systems studied showed complex characteristics, making them liable to systems accidents and making system conflicts more difficult to solve. Unresolved conflicts such as between production and safety was connected to organisational and practical drift, in some cases compounded by secrecy. The conflicts appeared differently in different organisations. The study results highlight the importance of using qualitative data to gain a multitude of perspectives, increase system adaptability, and monitor the balance between production and safety. The size of the pilots’ discretionary space should be deliberately managed and added traditional safety barriers should be evaluated by their effect on system opaqueness and complexity.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers syn på barns lek i relation till lärande i förskolan samt vilken roll de anser sig ha för barns lärande genom lek. Vi vill även skapa en uppfattning om varför de anser att leken är betydelsefull för barn och barns lärande. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet för att analysera vårt empiriska material. Perspektivet belyser att lärandet sker i lekfulla situationer och genom sociala processer - pedagogen anses ha en viktig roll för barns lärande och utveckling. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. Materialet från intervjuerna ledde till en indelning i fyra teman: Fantasi och lustfylldhet, Genom leken bearbetar barnen omvärlden, Lekens betydelse för barns lärande och Pedagogens roll. Resultatet av studien visar att respondenterna beskriver leken som fantasifull och att leken i första hand är en lustfylld aktivitet. Fantasin utvecklas i leken, mer än i andra aktiviteter. Leken är betydelsefull för att den fungerar som en brygga till andra aktiviteter och nya relationer. I leken kan även barn kommunicera på ett icke-verbalt sätt och de bearbetar upplevelser, erfarenheter och intryck. Leken är betydelsefull för barns lärande eftersom den utvecklar barnens sociala förmågor. Barn lär sig av varandras olikheter och de lär sig hur andra barn tänker. Slutligen visar studien att respondenterna anser att pedagoger ska skapa möjligheter för barn att leka. Miljön ska vara stimulerande för barns utveckling men de måste även låta barnen ta egna initiativ. Leken kan fungera som ett hjälpmedel för att stötta barn som inte kan eller har lärt sig att leka.

Studien ska undersöka unga kvinnors värderingar, samt varför denna grupp konsumerar blommor, för  att bidra med fördjupad kunskap om hur konsumtionsmönster påverkas av sociologiska aspekter, för att belysa den inverkan det kan ha på visuell kommunikation. Genom en kvalitativ intervjustudie ämnar författarna få insikt i unga kvinnors synsätt kring blomsterkonsumtion, och den empiriska datan ska användas i syfte att exemplifiera hur blomsterbutiker kan tilltala unga kvinnor genom visuell kommunikation. Tidigare forskning om det sociala värdet i blommor, samt inverkan på val av blommor rörs, och för att förstå konsumenten och varumärken präglas studien av teorier och begrepp som anses centrala för förståelsen. Här rörs Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption och Sociala strukturer, då insikt i konsumentena agerande är av stor vikt. Varumärkets visuella identitet, varumärken i sociala medier samt logotyper, illustrationer, färg och typsnitt tillämpas även, i syfte att fördjupa insikten i de visuella element som påverkar konsumenten. Genom en tematisk analys av åtta, transkriberade intervjuer presenteras resultat i form av sex rubriker. Efter genomförd analys kan det konstateras att blommor och blomstergesten laddas med symbolik och en djupare betydelse, kopplat till livsstil och identitet. Kvinnorna konsumerar blommor för att uttrycka uppskattning, samt för att ge bort som gåva. Snittblommor ses som en lyxvara, vilket visar på blommors relation till klasstillhörighet och livsstil. Resultatet visar dessutom ett mönster i svaren kopplat till visuella element, där respondenterna valde mellan olika färger, typsnitt, illustrationer och bildmanér. Med grund i teoretiskt ramverk, tidigare forskning och  empiriskt material har de övergripande frågeställningarna besvarats, samt en ny grafisk profil, logotyp och marknadsföringsmaterial utformats i linje med resultat och slutsatser. Målet är således att bidra med strategiska verktyg till blomsterbutiker, för att de ska kunna kommunicera effektivt och tilltala den eftersträvade målgruppen. / The study will examine young women's values, as well as why this group consumes flowers, to contribute with in-depth knowledge of how consumption patterns are influenced by sociological aspects, to highlight the impact it can have on visual communication. Through a qualitative interview study, the authors intend to gain insight into young women's approach to flower consumption, and the empirical data will be used to exemplify how flower shops can appeal to young women through visual communication. Previous research on the social value in flowers, as well as the influence on the choice of flowers is touched upon, and in order to understand the consumer and brands, the study is characterized by theories and concepts that are considered central to the understanding. Here Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption and Social structures are touched upon, as insight into consumer behavior is of great importance. The brand's visual identity, branding in social media as well as logos, illustrations, color and fonts are also applied, with the aim of deepening the insight into the visual elements that influence the consumer. Through a thematic analysis of eight, transcribed interviews, results are presented in the form of six headings. After the analysis, it can be stated that flowers and the floral gesture are loaded with symbolism and a deeper meaning, linked to lifestyle and identity. The women consume flowers to express appreciation, as well as to give away as gifts. Cut flowers are seen as a luxury item, which shows the relationship of flowers to class affiliation and lifestyle. The result also shows a pattern in the answers linked to visual elements, where the respondents chose between different colors, fonts, illustrations and image styles. Based on theoretical framework, previous research and empirical material, the overall questions have been answered, and a new graphic profile, logo and marketing material designed in line with results and conclusions. The goal is thus to contribute strategic tools to flower shops, so that they can communicate effectively and appeal to the desired target group.

This is a degree project made by three students at the Linnéuniversity in Kalmar with thequalitative method. The work discusses the topic of casino- and betting company´s socialsustainability and builds on previous research. The project attempts to cover the gaps thathave occurred after a study from Ekström, Hultgren and Johansson (2021) “Gamblingcompanies are digging for gold at the same time as sustainability requirements areincreasing”. The core of the work is to analyze how young private savers between the ages of20 to 24 relate to casino- and betting companies when it comes to investing using commoneconomic- and philosophical theories. The study's research question is: “how do youngprivate savers relate to casino- and betting companies, and how do young private savers thinkin their decision-making processes about socially sustainable investments?”. The workdiscusses how the decision process behind the decisions and how ethics and morality comeinto play. The legitimacy of the study is that in today's society, sustainability has become anincreasingly important part of our lifestyle. But social sustainability can easily beovershadowed by ecological sustainability, which in turn can lead to ignorance and that socialsustainability gets neglected. From there, it is important to do academic studies in the subject.The study concludes that 20-24 year olds have no problem navigating their decisions basedon their ethics and morals. However, they have difficulties to describe it in theoretical termsin the aspects of social sustainability. Furthermore the young private savers have anunderstanding of the underlying topic and have no issues discussing it. For them, thedimension of social sustainability falls into the concept of sustainability. The study alsoconcludes that 20-24 year old young private savers think that it is the savers responsibility forsocially sustainable investments and everyone should take responsibility for what they investin.

Denna studie ämnar synliggöra musikskapares förhållningssätt till sin låtskrivarprocess med inriktning till metod och kreativitet. Studien ämnar undersöka olika metoder och strategier låtskrivare och producenter nyttjar under sin låtskrivarprocess. Tidigare forskning inom ämnet kartläggs och presenteras i ett eget kapitel. Fem individer genomgår en kvalitativ intervjustudie med perspektivet hermeneutik som utgångspunkt. Insamlingen av data baseras på semistrukturerade intervjuer där informanterna berättar om hur de upplever sin låtskrivarprocess och tankar inom ämnet. Transkribering av inspelat material analyseras genom tematisk analys som sedan presenteras i ett resultat som lyfter fram centrala aspekter kring de forskningsfrågor som berörs. Resultatet pekar på att världen inom musikskapande fokuserar på olika områden som teknikens förutsättningar, musikens utveckling, val av strategier och konstnärlig bedömning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning samt val av metod. / This study intends to make visible music creators' approach to their songwriting process with a focus on method and creativity. The study aims to investigate different methods and strategies songwriters and producers use during their songwriting process. Previous research in the subject is mapped and presented in a separate chapter. Five individuals undergo a qualitative interview study with the perspective of hermeneutics as a starting point. The collection of data is based on semi-structured interviews where participants talk about how they experience their songwriting process and thoughts on the subject. Transcription of recorded material is analyzed through thematic analysis which is then presented in a result that highlights central aspects of the research questions concerned. The results indicate that the world of music creation focuses on different areas such as the prerequisites of technology, the development of music, choice of strategies and artistic assessment. Finally, the results are discussed in relation to previous research and the choice of method.

Bakgrund: Ensamhet uppstår vid många stadier i livet, där vi människor upplever ensamhet på olika sätt. Men ensamhet uppstår även vid användandet av sociala medier. Människor kommer ifrån varandra genom att den fysiska kontakten medan den sociala interaktionen på sociala medier ökar. Frivillig ensamhet och många som upplever ensamhet kan oftast uppleva positivt eller negativt av upplevd ensamhet. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå och undersöka hur ensamheten förekommer i relation till sociala medier användning. Studien är avgränsat till att studera ensamhet och avskildhet för att kunna få olika uppfattningar om upplevelsen av ensamhet som uppstår med användandet av sociala medier. Metod: 10 människor i olika åldrar har djupintervjuats med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur ensamhet upplevs av olika människor. Jag har använt mig av kvalitativ dataanalys. Resultat: Studiens resultat visar att människor har olika upplevelser av ensamhet när de använder sig av sociala medier. Många kan känna att det är bra att komma från varandra medan andra kan känna att det är jobbigt att komma ifrån sammanhållningen som finns. / Background: Loneliness occurs at many stages in life, where we humans experience loneliness in different ways. But loneliness also arises when using social media. People get apart by increasing physical contact while social interaction on social media. Seclusion is a loneliness that is selfchosen and many who use loneliness can often experience positively or negatively from perceived loneliness. Aim: The aim of this work is to study the loneliness that arises when using social media. How loneliness arises with the use of social media arises. The study is limited to studying loneliness and seclusion to get different perceptions about the experience of loneliness that arises with the use of social media. Method: 10 people of different ages have been interviewed in depth with semi- structured interviews to gain a better understanding of how loneliness is experienced by different people. I have used qualitative data analysis. Results: The study concluded that people have different experiences of loneliness when they use social media. Many may feel that it is good to get away from each other while others may feel that it is difficult to get away from the cohesion that exists.

Studien fokuserar på hur förskollärare uppfattar sin bekvämlighet i undervisningen gällande barns kulturella identitet samt hur förskollärare uppfattar att de möjliggör för utveckling gällande ämnet inom förskolans utbildning, frågeställningen avgränsar syftet genom att lyfta fram det visuella arbetet genom lärmiljön. Studiens resultat bygger på en analys av fem stycken kvalitativa intervjuer som hölls med fem förskollärare som arbetar på olika verksamheter för att få ett varierat resultat. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en fenomenologisk metodansats. Studien visar ett komplext arbete där förskollärare ställs inför att resonera kring frågor som kulturella uttryck och likvärdighet. Studiens resulterar i att förskollärare anses resonera kring bredare lära i förhållande till de praktiska arbetssätt för att främja utvecklingen av barns kulturella identitet. / How teachers in preschool education work to promote children’s cultural identity. The study focuses on how preschool teachers perceive their comfort in teaching regarding children’s cultural identity and how preschool teachers perceive that they assume the development of current subject matter within preschool education. The question defines the purpose by highlighting the visual work through the learning environment. The results are based on an analysis of five qualitative interviews that were held with five preschool teachers who work in different preschools to get a varying result. Theoretically and methodologically, I wanted to study a phenomenological approach. The study shows a complex work where preschool teachers are faced with reasoning about issues such as cultural expression and equality. The result shows that preschool teachers show a desire to have clearer working methods to use in practice when working with childrén’s cultural identity.

Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?” Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.