Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.

Syfte: Att undersöka hemsjukvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta i den kommunala hemsjukvården. Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. I samband med denna utveckling ökar även behovet av hemsjukvård då allt fler människor önskar vårdas i sina hem. Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård som ges till patienten i dennes hem eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är samman-hängande över tiden. Tidigare forskning tyder på att sjuksköterskor och distrikssköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet i patientens hem. Design: Kvalitativ ansats med beskrivande design enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Metod: Semistrukturerade intervjuer med tillägg av narrativa frågor genomfördes år 2015. Totalt åtta deltagare inkluderades i studien, var av fyra var legitimerade sjuksköterskor samt fyra var legitimerade distriktssköterskor i den kommunala hemsjukvåren i Mellansverige. Resultat: Ur analysprocessen framkom tre kategorier: Stärkande aspekter i det dagliga arbetet, Goda patientrelationer i hemmet samt Utmaningar i arbetet. Ur kategorierna skapades tolv underkategorier. I resultatet presenteras representativa citat från analysenheten som skildrar upplevelsen av att arbeta i hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever en stark relation till sina patienter. Det finns en vilja att underlätta samordningen av patientens vård, varför det finns behov av att förbättra organisationen. Detta genom att tydliggöra "tröskelprincipens" kriterier samt förbättra samarbetet mellan kommunen och landstinget. Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever således begränsande och möjliggörande aspekter i det dagliga arbetet i patientens hem. Trots att det föreligger svårigheter och utmaningar i arbetet finns en strävan efter att alltid göra det bästa för patienten i alla situationer. Förslag till framtida forskning är hur den kommunala hemsjukvården som organisation kan förbättras till syftet att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet för hemsjukvårdssjuksköterskor.

Från att lärare i Sverige haft en negativ uppfattning av grupparbete, har det på senare år skett en ökad användning av arbetsformen i exempelvis matematikämnet. Lärares uppfattningar kan ha påverkan på grupparbetes process och resultat, trots det är forskningsfältet kring detta begränsat. Studien görs utifrån ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att öka kunskapen om lärares uppfattningar och erfarenheter av grupparbete i matematikämnet. Frågeställningarna berör lärarnas definition av grupparbete, vad de ser för möjligheter och svårigheter, samt vad de anser är syftet med arbetsformen i matematikämnet. Kvalitativa intervjuer användes vid datainsamling. Resultatet visade att majoriteten av lärarna definierade grupparbete som att två eller fler elever samarbetar med en arbetsuppgift. Lärarnas uttalanden indikerade att de hade en överlag positiv uppfattning av grupparbete, trots att några av lärarna problematiserade arbetsformen. Den positiva uppfattningen grundade sig främst på positiva erfarenheter, såsom att eleverna fick möjlighet att fördjupa matematisk kunskap. Matematiklyftet framkom även som en faktor som påverkat lärarnas uppfattningar. Vidare ansåg flest av lärarna att huvudsyftet med grupparbete var att låta eleverna kommunicera matematik. De lärare som problematiserade arbetsformen utgick från negativa erfarenheter, där svårigheter vid gruppsammansättning och bedömning framstod som några faktorer som påverkat lärarnas uppfattningar av arbetsformen.

VFU-perioderna påvisade att introduktionen var en viktig del i förskolans verksamhet för både barn och vårdnadshavare. Vi ville forska mera inom detta område.Studiens bakgrund tar upp anknytningsfaktorers betydelse inom introduktion av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare. Dessa faktorer har betydelse för om anknytningen blir trygg eller otrygg. En trygg anknytning leder till att barnen lättare kan ta emot utmaningar som syftar till att utmana och vidga barnens synsätt inom normer och värderingar samt världsuppfattning.Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt arbete för att möjliggöra en trygg anknytning under förskoleintroduktionen, utifrån enskild-ochgruppintroduktion.Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer möjliggör trygg anknytning inom enskild- och gruppintroduktion? På vilket sätt beskriver förskollärare att de arbetar för att trygg anknytning ska kunna möjliggöras vid enskild- och gruppintroduktion? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika arbetssätt såsom grupp- och enskild introduktion enligt förskollärare?Under tidigare forskning tar Ahnert upp hur gruppstorlekar påverkar barn på olika sätt. Denna studie passar för att jämföra enskild- och gruppintroduktion (Ahnert m.fl., 2006, s. 673). Commodaris studie visar att barnens anknytning påverkar den kognitiva förmågan. Anknytningen mellan barn och pedagog har stor betydelse för hur samspelet ser ut gällande barnets utforskande (2013, s. 2).Bowlbys säger att man ser när en anknytning har skett mellan barn och pedagog genom pedagogens lyhördhet för barnets olika reaktioner (Bowlby, 2007, s. 311).Enligt Månsson ser och tolkar pedagoger barns behov på olika sätt. Personalgruppen behöver diskutera tillsammans och komma fram till en gemensam handlingsplan (Månsson , 2011, s. 16).Jonsson och Williams menade att förskolans arbete påverkas av tidsbrist, och att läroplanen styr vilken inlärning som ska erbjudas (Jonsson & Williams, 2012, s. 591).Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Intervjufrågorna utgick ifrån arbetssätten enskild- och gruppintroduktion. Den teori som använts är Bowlbys anknytningsteori. De centrala begreppen som används är anknytning, trygg bas och säker hamn.Resultaten arbetades fram med hjälp av studiens syfte, forskningsfrågor och Bowlbys anknytningsteori. Delstudierna utgick från arbetssätten, enskild- och gruppintroduktion. Resultaten jämfördes med tidigare forskning. Studierna kom fram till att det är fördelaktigt att arbeta med enskild introduktion, och att gruppintroduktionen förändras till att mer och mer likna en enskild introduktion.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares naturvetenskapsundervisning. Syftet med studien var att undersöka vad förskollärarna ansåg sig ha för kunskaper samt hur dem tillämpade kunskaperna i praktiken. Våra forskningsfrågor har varit: vilka didaktiska val gör förskollärare i förhållande till läroplansmålen för naturvetenskap? samt hur ser den ämnesdidaktiska kompetensen ut bland förskollärare?Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som underlag. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra åtta intervjuer med förskollärare, varav hälften arbetade med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Vi har utgått från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats i vår studie där vi analyserat resultaten utifrån de teoretiska begreppen livsvärld och intersubjektivitet.Resultaten av studien visade att majoriteten av förskollärarna har goda kunskaper i naturvetenskap men att de trots det kontinuerligt behöver fördjupa sig i de delar av ämnet de undervisar om för tillfället. Det framkommer även att hälften av förskollärarna främst fokuserade på biologin inom naturvetenskapsundervisningen. Vidare visar resultaten att samtliga förskollärare utgick från barnens intressen när de planerade och undervisade i naturvetenskap. Förskollärarna anpassade de didaktiska valen utifrån barnens ålder och kunskapsnivå.

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

This bachelor thesis studies adults’ reading of fiction e-books. The study emphasizes on the users’ reflections on their reading and their experience with e-books. The aim is to find out how the users read an e-book, how they experience the e-book and the e-book reading and what might be the reasons behind the users’ choice of an e-book instead of a printed book.The empirical data for the study comprises of qualitative interviews with six adult readers of fiction e-books. To analyze the result a content analysis was used. The theory is based upon materiality and modality, two concepts which are part of what is referred to as the four M’s of reading.The results of the study indicate that the users choose to read e-books for various reasons and in various ways. Most users prefer the e-book when traveling. They like the e-book for its accessibility and portability. Only a few users prefer the printed book over the e-book, but most users express a preference for the e-book for reasons concerning its convenient size and functionality.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers arbetssätt med barns språkutveckling i relation till första- respektive andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat pedagoger på två förskolor. Det går att urskilja varierad erfarenhet vid arbetet med flerspråkiga barn på de respektive förskolorna. Förskollärare samt barnskötare är en stor del av barnens språkliga arena därav urvalet att inkludera båda yrkesgrupperna i studien. Förskollärare ansvarar för den pedagogiska undervisningen men då barnskötare är delaktiga i den dagliga verksamheten beslutade vi oss för att ta del av hela arbetslaget. Då barns språkutveckling är en stor del av undervisningen i förskolan har vi valt att fokusera på hur pedagogers arbetssätt ser ut. Den reviderade läroplanen innehåller numera begreppet undervisning vilket gjorde att vi ville studera pedagogers arbetssätt. Studien är baserad utifrån ett kognitivt perspektiv med en konstruktivistisk, sociokulturell samt sociokognitiv teori. Med dessa teorier i grunden för vårt arbete har vi även funnit lärmiljöns betydelse för barns språkutveckling intressant. Resultatet visade att pedagogerna på de respektive förskolorna hade många liknande arbetssätt men tankesätten varierade. Pedagogerna som intervjuades talade om lärmiljöns betydelse för att väcka intresse för språket. Utifrån de svar vi fått på frågan om hur pedagoger ser på sitt uppdrag om barns språkutveckling kan vi se att pedagogerna har en förståelse för vikten av deras uppdrag att få barn att intressera sig och få ett nyanserat och berikande språk.

No description available.