<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.</p><p>För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.</p><p>Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>

<p><p>Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.</p><p>Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg. Upplever individerna att det är så? Då man har samma utgångspunkter kring kontaktmannaskap, bör detta fungera likvärdigt inom både ordinärt boende och boendestöd. Frågan är om det gör det.</p><p>Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka individernas upplevelser kring kontaktmannaskapet inom ordinärt boende och boendestöd i Gävle kommun. Därutöver är syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader inom respektive verksamhet. Studiens resultat bygger på fyra intervjuer (två från vardera boendeform) som visar bland annat att de tillfrågade individerna som har kontaktmannaskap tycker att det fungerar bra och vissa likheter mellan ordinärt boende och boendestöd kan skönjas. Dessa likheter överensstämmer övergipande med Omvårdnad Gävles rutin gällande kontaktmannaskap. Vi har sedan valt att analysera resultatet av våra intervjuer utifrån den tidigare forskning som presenteras inom området samt teorierna empowerment och rollteorin.</p></p>

I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen. I min undersökning vänder jag mig till tio stycken elever i år 8. Deras tankar och uppfattningar om begreppet hälsa analyseras och sammanförs i beskrivningskategorier som således utgör mitt resultat. I mitt resultat fick jag fram åtta kvalitativa jämbördiga och åtskilda beskrivningskategorier av fenomenet hälsa. Inordningen av kategorierna blev efter ett horisontellt system. De åtta styckena beskrivningskategorierna (utan inbördes rangordning) var: 1. Biologiska basbehov 2. Fysisk aktivitet 3. Preventiv 4. Fysisk ohälsa 5. Omgivninngen 6. Livskvalité 7. Psykisk ohälsa 8. Psykisk hälsa

Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte. Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse. Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag. För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys. Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området vore att undersöka om män med små barn upplever stress i förvärvsarbete och hemarbete.