Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

No description available.

Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi ökar. Patienter kan ha olika upplevelser härav, och det är vanligt att uppleva oro. Forskningen är begränsad inom området.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken i lokalanestesi under operation och vilka faktorer som patienten upplever viktiga för sitt välbefinnande. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 14 informanter där materialet analyserats med innehållsanalys. Resultat: Samtalet är avgörande för patientens välbefinnande. Samtalen kan vara informativa eller distraherande. Patienter upplever trygghet och oro under operation. Följande faktorer påverkar välbefinnandet; kommunikation, information, att vara bekräftad, förtroende, delaktighet & kontroll och tillfredsställelse. Slutsats: Samtalet var avgörande för patientens välbefinnande under operation. Det är angeläget att kunna förändra arbetssättet så att operationssjuksköterskan kan träffa patienten tidigare i den perioperativa processen, då det ökar patienttryggheten. Mer forskning behövs för att kunna implementera metoder för omhändertagande av vakna patienter under operation. Nyckelord: Patientupplevelse, intraoperativ omvårdnad, vaken operation, kvalitativ metod, innehållsanalys

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.

Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar och kan innebära en mer utsatt position för sjuksköterskor och annan personal i jämförelse med situationer på andra avdelningar. Akutmottagningen som arbetsplats innebär dessutom ett högt arbetstempo och ofta krav på snabba beslut under akuta situationer. Dessa nämnda förhållanden på akutmottagnigne påverkar i högsta grad sjuksköterskans arbetssituation, möjligheten att utöva sin profession och att ge säker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och ett induktivt förhållningssätt genomfördes. Resultat Hot och våld kan förekomma verbalt eller fysiskt, eller både och. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld på akutmottagningen skilde sig mellan olika individer. De hotfulla situationerna var nästan dagligen återkommande, vilket ledde till att sjuksköterskor anpassade sig till att hot och våld var en del av omvårdnadsarbetet på akutmottagningen. Konsekvenserna kan vara fysiska, psykiska, existentiella och sociala men även riskera att påverka det professionella utförandet av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningen arbetar i en utsatt miljö där hot och våld är förekommande. Genom att aktivt förebygga, utbilda och arbeta för nolltoleransen mot hot och våld kan en säker vård för sjuksköterskor och patienter uppnås.

Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.