Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan. The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.

Sammanfattning     Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.   Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.   Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.   Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer. Dessutom har en kvalitetsfaktor, trygghet, som i tidigare forskning inte funnits vara användbar identifierats som potentiellt mycket viktig.

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan – en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2009. Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om föräldrainverkan i förskolan. Huruvida föräldrar som på olika sätt medverkar i förskolans verksamhet, på något vis påverkar kvaliteten på den samma. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolorna erbjuda forum för föräldrarna så att de kan delta i och lämna förslag om planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten. Samtidigt framgår det även av samma dokument, att föräldrainverkan endast får förekomma på så vis att den inte hindrar förskolan från att nå upp till de internationella mål som presenteras i skollag och läroplan. Häri ligger en balansgång som det är upp till varje enskild förskola att ta ställning till, samtidigt som deras olika organisationsformer även ställer krav på hur föräldrainverkan bör skötas. Den teoretiska utgångspunkten i det här examensarbetet behandlar kvalitet ur ett samhällsperspektiv och ett förskoleperspektiv samt föräldrasamverkansperspektiv och inflytandeperspektiv. Kvalitet ur ett samhällsperspektiv belyses ur två synvinklar av bland andra Sheridan (2001) och Dahlberg, Moss och Pence (2002). Den ena synvinkeln beskriver kvalitet som någonting subjektivt och kontextberoende som inte går att mäta eller jämföra med andra verksamheter. Det andra synsättet innebär att det är möjligt att mäta kvalitet genom utarbetade kriterier som är mätbara och därigenom jämförbara. Kvalitet ur ett förskoleperspektiv belyser olika metoder att mäta kvalitet, samt definitionen av den samma i en förskolekontext genom fyra nivåer som är framtagna av Skolverket (2004). Föräldrasamverkan och inflytande behandlar rättigheter och skyldigheter som både förskolepedagoger och föräldrar har för att samverka rörande en bra vardag för barnen i förskolan. Bland annat belyses Regeringens (2004/2005 & 2009) dokument som vid upprepade tillfällen betonar vikten av samarbete och inflytande. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en komparativ studie mellan en kommunal förskola och en förskola som drivs i form av ett föräldrakooperativ. Metoden som används i studien är semistrukturella intervjuer med nio anställda som arbetar i den pedagogiska verksamheten på de två förskolorna. Datamaterialet som redovisas består av inspelade intervjuer med de anställda som sedan har bearbetats. I bearbetningen har likheter och skillnader plockats ut, samt uttalanden som skiljer sig från övriga svar. Resultatet visar att arbetssättet då det gäller föräldrainverkan som skiljer sig mellan de två olika förskolorna. Föräldrakooperativet arbetar nära med föräldrarna och den kommunala förskolan arbetar för att skapa ett större engagemang och ett närmare samarbete. Även inställningen till att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten skiljer sig åt. Den föräldrakooperativa förskolans syn på föräldrars delaktighet i den pedagogiska verksamheten är avvaktande. Majoriteten av den pedagogiskt ansvariga personalen på den kommunala förskolan anser däremot att föräldrar som tar eget initiativ och deltar i verksamheten endast är positivt. Dock är de båda förskolorna överens om att det är positivt att föräldrarna kommer med förslag, men att personalen som har det pedagogiska ansvaret har rätt att göra ett urval. Resultatet visar även, att det tyngsta argumentet från den föräldrakooperativa förskolan gällande begränsad föräldrainverkan i den pedagogiska verksamheten handlar om att föräldrarna inte har någon pedagogisk utbildning. Dock visar resultatet att så även är fallet med majoriteten av den personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten. Nyckelord: Förskola, föräldrainverkan, föräldrakooperativ, kvalitet

Abstract Detta examensarbete går ut på att finna ett arbetssätt för att sammanställa ett företags kvalitetsbristkostnader, utifrån en definition som tas fram genom en jämförelse av empiri och teori. För detta ändamål har vi valt att göra en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin åsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition. Då företaget är stort och tillhör en koncern, finns små chanser att specificera kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultaträkningen. Därför har vi utifrån teorin funnit ett alternativt arbetssätt för att sammanställa kvalitetsbristkostnaderna. Sammanställningen bygger bland annat på uppgifter som kan tas direkt ur företagets redovisningssystem, samt uppskattningar. Det viktiga är inte att kostnaderna som redovisas är exakta, utan att de leder till förbättringsåtgärder.

Detta examensarbete avser att undersöka konsekvenserna av förändrade materialhanteringsrutiner vid försäljning av morgontidningsprenumerationer. Undersökningen genomförs inom Nerikes Allehanda AB, som är en av Sveriges största landsortstidningar. Försäljningen av prenumerationer inom NA är utkontrakterad till ett externt telemarketingbolag. Under 2004 genomfördes en omfattande strukturförändring inom prenumerationsfunktionen inom NA. Avsikten var att effektivisera och möjliggöra en förbättrad uppföljning av försäljningen. Det var jag som författare av detta examensarbete som lade grunden och implementerade strukturförändringen. Min roll som upplage- och distributionsansvarig inom NA-koncernen har resulterat i ett direkt ansvar avseende frågor som gäller prenumerationsfunktionen. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur säljorganisationen upplever att kontakten med beställarorganisationen avseende materialhantering påverkar försäljningen. Som empirisk grund i arbetet finns intervjuer genomförda med VD, säljledare samt säljare vid säljbolaget. En morgontidning kan både karakteriseras som produkt och som tjänst. Utgångspunkten för arbetet är tjänstemarknadsföringsperspektivet, och då med tyngdpunkt på kvalitet i tjänstemarknadsföringsprocessen. Den teoretiska grunden baseras på ett antal traditionella tjänstemarknadsföringsmodeller ur den nordiska skolan. Resultatet av det som framkommit är att det finns mycket små skillnader inom säljorganisationen avseende synen på materialhantering. Ett kontinuerligt arbete med materialhanteringen har en positiv inverkan på försäljningen avseende mjuka faktorer såsom attityder, relationer och beteenden. De viktigaste egenskaperna för att skapa ”integration” mellan NA och säljorganisationen är tillgänglighet och förtroende. Dessa ger en direkt påverkan på säljarnas självkänsla i interaktionen med prenumeranten. Formalisering av arbetsrutiner skapar en struktur som är uppskattad bland säljarna vilket påverkar de kvalitativa aspekterna av försäljningen positivt. / The essence of this assignment is to examine the consequences of changes in the material routines when selling subscription of newspapers. It is a case study carried out within Nerikes Allehanda AB, one of the largest newspapers in Sweden. The division of selling is outsourced to an external telemarketing company. In 2004 the division of subscription carried out an extensive structural change. The intention was streamlining and to enable improved follow-up off sales. My experience as circulation and distribution manager has made me involved in the work with questions regarding to evaluate and improve operational changes in the material routines. The purpose of this thesis is to create an understanding of how the external telemarketing company experience that the contact with Nerikes Allehanda differs with changes in the material routines. As an empirical background are interviews with staff and employees by the telemarketing company. A newspaper subscription can both be categorized as a service and a product. The origin of this thesis is the view of service. Therefore as a theoretical background I have chosen a framework of models from the Nordic school of research in services marketing. The results of the study points at rather small differences in opinions between the staff and employees by the telemarketing company. To continuously work with the process of material routines seems to have a positive influence on the selling regarding soft factors, as attitudes, relations and behaviour. The most important qualities for creating “integration” between the organizations are access and trust. These factors give direct influence on the seller’s self-esteem within the interaction with the potential customer/subscriber. Standardized working routines create structure which is very much appreciated by the sellers. Which also affect the quality in the selling process in a positive way.

Abstract Stormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals.   Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient. Depending on what activity that is going on in the nearby area the pollutions that comes with the stormwater is a variety. The catchment area of Lyviken is approxiametely 2 000 000 m2 and the quality of the stormwater differs a lot, depending on where it comes from.   The conclusion of this study is that there were not any chocking values of methals in the water and that the content of oil were pretty good except for three samples. Nitrogen and phosphorous exceeded the limits in most of the samples and in the majority of the samples the content of bacteria were way too much. The contents of bacteria should have been decreasing during the last years since an improvement in the water pipes has been taken place in a lot of places in Sweden, but that doesn’t seem to be the case in Ludvika. The reason why there is a lot of bacteria is probably because the pipes sometimes get filled to the brim with sewagewater.   Keywords: stormwater, recipient, Lyviken, stormwater quality, pollutions. Nyckelord: dagvatten, recipient, Lyviken. Kvalitet på dagvatten, föroreningar.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005) två tidigare studier, med hjälp av studiens teoretiska analysmodell. Studien kunde påvisa att kvalitetshotande beteende även existerar inom mindre revisionsbyråer om revisorerna blir alltför pressade, samt att den formella kontrollen ökat inom revisionsbranschen.

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. Ändå noterades under min lärarpraktik att många upplever mötet som intetsägande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lärare, vårdnadshavare och elever upplever kvaliteten på samtalet och försöka finna vilka faktorer som påverkar kvaliteten. Ett antal enkätintervjuer har här sammanställts i ett försök att få mera kunskaper. Resultaten stämmer väl med tidigare forskning att lärarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet.

<!--StartFragment--> Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet. Studien visar att konstkritikens huvudsakliga fokus är konsthantverkets estetiska funktion men att det svenska samtida konsthantverket alltmer innefattar ett abstrakt innehåll. Arbetet banar väg för framtida forskning inom kritiken av och begreppsdiskussion kring konsthantverket. <!--EndFragment-->