Den fjärde industriella revolutionen, även kallad Industri 4.0, drivs av ett antal teknologier som medför digitalisering och automatisering av industriella processer. Konceptet innebär en applicering av dataanalys med avancerade analytiska verktyg på stora mängder data, vilka påstås ge stora möjligheter för kvalitetsförbättringar. För att en sådan övergång ska ske är förmågan att hantera data avgörande. Trots det uppvisar många företag idag bristande användning av data för att ta beslut. Frågan är hur företag kan göra för att hantera data och utföra en transformation till Industri 4.0. För att studera det här ämnet har det här examensarbetet utförts som en fallstudie på en stansprocess hos Scania Ferruform. Genom en litteraturstudie, kvantitativ datainsamling samt observationer och intervjuer undersökte examensarbetet den nuvarande användning av data i processen. Därefter undersöktes data med statistiska verktyg för att visa på hur data kan hanteras i en process för att erhålla större kunskap om orsaker till avvikelser. Examensarbetet utredde till sist hur fortsatt arbete med datahantering kan utföras för att uppnå målet Industri 4.0.Analysverktyg har använts för att analysera över 39 000 datapunkter. Resultatet visar på att det finns utvecklingsmöjligheter vad gäller insamling, kvalitet och användning av data. Ett ramverk presenteras för hur företaget bör hantera data för att kunna utvinna ny kunskap från deras processer samt hur Ferruform fortsatt kan arbeta mot Industri 4.0.Slutligen ges rekommendationer om fortsatta studier. Resultatet av examensarbetet blir ett stöd för Ferruform i deras arbete mot mer dugliga processer och den tekniska utveckling företaget eftersträvar. / The fourth industrial revolution, also called Industry 4.0 is powered by several technologies which result in digitalization and automatization of industrial processes. The concept includes the application of big data and advanced analytics, which are said to provide great opportunities for quality improvements. For such a transition to take place, the ability to handle data is crucial. Despite this, many companies today show a lack of use of data to drive decision-making. The question is how companies can manage data and ultimately transition towards Industry 4.0. To research this topic this thesis has been carried out as a case study of a punching process at Scania Ferruform. Through a literature review, quantitative data collection, as well as observations and interviews, the thesis examined the current use of data in the process. Subsequently, data were examined with statistical tools to illustrate how data can be managed in a process to attain increased knowledge about causes of deviations. Lastly, the thesis explored future work towards Industry 4.0. Analysis tools have been used to analyse over 39 000 data points. The result of the study shows that there are opportunities for development in terms of collection, quality and use of data. A framework of how Ferruform should manage data in order to extract new knowledge from its processes is presented. Furthermore, an action plan is presented for a transition towards Industry 4.0. Finally, recommendations are given for further studies. The result of the thesis will be helpful for Ferruform in its transition towards more efficient processes and the technical development of which the company strives towards.

The lack of a culture of continuous improvement means that organizations risk losing efficiency, cutting back on financial savings and becoming a less attractive employer. Creating a culture of continuous improvement is thus important. Trafik och samhälle in the Uppsala region wants to build an established culture of continuous improvement.  The aim is to identify which key factors are needed to build a culture of continuous improvement, and these are then compared with what emerges regarding how Trafik och samhälle works with continuous improvement. Differences were identified to provide guidance on how management can develop a culture of continuous improvement. The design of the study is qualitative with interviews and a smaller literature study.  The literature study show nine key factors: organizational quality management, committed management and credible leadership, employee commitment and encouragement, good communication, customer focus, clear structure and a process-based way of working, culture of trust and cohesion, training in continuous improvement and continuous improvement and Long term thinking. Trafik och samhälle have strengths in terms of employee engagement and leadership engagement. They have a clear end-customer focus and a culture characterized by trust and cohesion. Trafik och samhälle need to focus on creating an organizational quality management, clear structure and a process-based working method as well as training in continuous improvement. The organization is recommended to work with processes and develop close cooperation with other regional public transport authorities. This study has reinforced the importance of working with structure, processes and tools in parallel with culture. / Offensiv kvalitetsutveckling innebär att organisationer ständigt arbetar med kvalitetsfrågor som en integrerad del av verksamheten. Avsaknaden av en kultur av ständiga förbättringar medför att organisationer riskerar att tappa effektivitet, gå minste om ekonomiska besparingar samt bli en mindre attraktiv arbetsgivare. Att skapa en kultur av ständiga förbättringar är således viktigt. Trafik och samhälle i region Uppsala vill bygga en etablerad kultur av ständiga förbättringar. Syftet är att identifiera vilka nyckelfaktorer som behövs för att bygga en kultur av ständiga förbättringar och dessa jämförs sedan med det som framkommer gällande hur Trafik och samhälle arbetar med ständiga förbättringar. Sedan identifierades skillnader för att ge vägledning i hur förvaltningen kan utveckla en kultur av ständiga förbättringar. Studiedesignen är främst kvalitativ då intervjuer har genomförts men även en mindre litteraturstudie har gjorts. Resultatet av litteraturstudien visar på nio nyckelfaktorer: organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), engagerad ledning och trovärdigt ledarskap, medarbetarengagemang och uppmuntran, god kommunikation, kundfokus, tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt, kultur av tillit och sammanhållning, utbildning inom ständiga förbättringar samt kontinuerliga förbättringar och långsiktigt tänkande. Trafik och samhälle har många styrkor vad det gäller medarbetarengagemang och ledarengagemang. De har ett tydligt slutkundsfokus och en kultur som präglas av tillit och sammanhållning. Trafik och samhälle behöver fokusera på att skapa en organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt samt utbilda inom ständiga förbättringar. Organisationen rekommenderas arbeta med processer och utveckla ett nära samarbete med andra regionala kollektivtrafikmyndigheter. Denna studie har stärkt vikten av att arbeta med struktur, processer och verktyg parallellt med kultur.

Engagerat ledarskap är grunden till att skapa en god kvalitetskultur och för attlyckas krävs medarbetarskapets delaktighet. Forskare menar att stödet förnärvarande ledare i vården har fram tills idag varit tämligen outvecklat. Syftetmed denna studie var att förstå framgångsfaktorer för hur kvalitetskulturen isvensk sjukvård kan kopplas mot ledarnas möjlighet att främja ett gottmedarbetarskap. Detta utifrån en förklarande sekventiell mixad metod med tvåkvantitativa mätningar som slutligen resulterade i en kvalitativ intervju. Enmätning av kvalitetskulturen vid svenska sjukhus utfördes utifrån ett tidigareframtaget mätinstrument för att mäta kvalitetskultur. Mätinstrumentetpresenterades genom 13 beteendepar som främjar respektive hindrar enkvalitetskultur. Denna mätning visade att det idag råder en generellt godkvalitetskultur vid svenska sjukhus. Genom denna mätning kunde enregressionsanalys utföras som kopplades samman mot sjukhusens resultat iNationell patientenkät. Ett statistiskt signifikant beteende kunde uppmätassom enligt denna mätning skapar nöjdare patienter ju mer medarbetarnaupplever att detta beteende förekommer i deras organisation. Beteendet ärnär vi har ett problem tar vi reda på grundorsaken innan vi beslutar om enlösning. Detta beteende togs med till två framgångsrika sjukhus för att djupareförstå hur dessa arbetar med medarbetarskapet i just detta beteende. Utifrånworkshop med dessa två sjukhus är slutsatsen att ledare behöver ha erfaritden kvalitetskultur och det medarbetarskap de ska bära för att främja ettmedarbetarskap som kopplats samman med kvalitetskulturen. I jakten på attnå framgång är en stark kvalitetskultur eftersträvansvärd men utifrånworkshoparna ser författarna ingen möjlig snabb lösning för att nå dit.Resultatet visar att dagens ledare i vården behöver stöd i form av mentor ellerreflektion kring ledarskap själv eller i grupp för att utvecklas. I konstruktiv andaär det med förbättringskunskap i grunden som allas delaktighet i arbetet medständiga förbättringar bedrivs. Detta kräver allas reflektion, ärlighet, mod,öppenhet och förtroende där allt grundar sig i att alla vill varandras väl! / Committed leadership is the foundation for creating a good quality culture andto succeed, the participation of employees is required. Researchers argue thatsupport for the current leaders in healthcare has until now been ratherundeveloped. The purpose of this study was to understand how the qualityculture in Swedish healthcare can be linked to the leaders' ability to promotegood co-workership. This study was based on an explanatory sequentialmixed method with two quantitative measurements that ultimately resulted in aqualitative interview. A measurement of the quality culture at Swedishhospitals was taken based on a previously developed instrument formeasuring quality culture . The measuring instrument comprises 13behavioral pairs that promote or hinder a quality culture. This measure showsthat there is generally a good quality culture at Swedish hospitals at present.Through this measurement, a regression analysis was done which links to thehospital's results in the National Patient Survey. A statistically significantbehavior was observed, and according to this measurement, is likely to createmore satisfied patients as more professions feel that this behavior occurs intheir organization. The behaviour in question can be described as: when wehave a problem, we find out the root cause before we decide on a solution.This behavior was brought into two successful hospitals in order to understandmore deeply how they work with the co-workership in this particular behavior.Based on the workshop with these two hospitals, we conclude that leadersneed to have experienced the quality culture and the co-workership they areassumed to carry in order to promote an employee culture that is linked to thequality culture. In pursuit of success, a strong quality culture is desirable, butbased on the workshops, the authors see no possible quick solution to reachit. The result shows that today's leaders in healthcare need support in the formof a mentor or time for reflection on leadership on their own or in groups inorder to develop. In constructive approach, it is with improvement knowledgethat everyone's involvement in the work of continuous improvement isconducted. This requires reflection, honesty, courage, openness and trustfrom everyone involved and intentions rooted in the wellness and prosperity ofall. / <p>2019-06-27</p>