Idag existerar det ingen instans som kontrollerar läromedel, utan det är lärarna själva som ska kvalitetssäkra de böcker de vill använda i undervisningen. I litteratur som behandlar begreppet fattigdom går det att läsa olika förklaringar på definitionen. Förklaringen till vilka orsaker som utgör fattiga länder är inte heller speciellt tydlig. FN och Världsbanken har konstruerat egna indelningar för att förklara länders ekonomi och utveckling, vilket land som tillhör vilken indelning baseras på deras utvecklingsnivå och resurser. Koloniseringen av flertalet länder i Afrika kan förklaras som en orsak till dagens fattigdom på kontinenten, kolonialisering som på sätt och vis existerar än idag – då många länder är beroende av utländska investerare som skapar en fortsatt snedvriden ekonomi. I studien användes en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka text samt bilder i läroböckerna, detta för att på bästa sätt kunna dra fram innebörden i texten och i fotografierna. Urvalet utgörs av fyra läroböcker som används i undervisningen på två högstadieskolor i en västsvensk småstad. För att öka generaliserbarheten skulle urvalet eventuellt inte begränsats utan breddas till alla läroböcker i geografi för högstadiet, emellertid skiljer sig antagligen inte innehållet så mycket åt.  Resultatet för studien visar att läroböckerna till viss del tar upp många olika perspektiv på orsakerna till fattigdom, samt förklaringen av begreppet. Resultatet visar även att retoriken i två av böckerna är problematiska då de förmedlar en stereotypisk bild, samt förstärker bilden av att de fattiga länderna inte klarar sig utan hjälp från västvärlden. Det samma gäller valet av bilder i tre av fyra läroböcker, endast en lärobok innehåller en bred variation av etnicitet, kön och länder i valet av foton. Vid undervisning om fattigdom bör lärarna se med kritiska ögon på läroböckerna och inte enbart förmedla kunskap från böckerna, utan även arbeta fram eget material som visar på flera nyanser av ett så komplicerat ämne som fattigdom är. / Today, there is no authority that controls textbooks, it is the teachers themselves who must assure the quality of the books that they want to use in their teaching. In literature that are addressing the concept of poverty, you can read different explanations of the definition. The explanation for the causes of poor countries is also not very clear. The UN and the World Bank have constructed their own classification to explain countries’ economies and development, which country that belongs in which classification, based on their level of development and recourses. The colonialization of most countries in Africa can be explained as a cause of today’s poverty on the continent, colonialization that in some ways still exists today – as many countries depend on foreign investors who create a continued distorted economy. In this study a qualitative content analysis was used to examine text and pictures in textbooks, in order to best determine the meaning of the text and pictures. The selection consists of four textbooks used in teaching in two secondary schools located in a small town in western of Sweden. In order to increase generalizability, the selection might not have been limited but broadened to all textbooks in geography for secondary school, however, the content probably does not differ much. The result of the study show that the textbooks addresses to some extent many different perspectives on the causes of poverty and the explanation of the concept. The result also shows that the rhetoric in two of the books is problematic as they convey the stereotypical image and reinforce the image that poor countries cannot manage without help from the West. The same applies to the selection of pictures in three out of four textbooks, only one textbook contains a wide variety of ethnicity, gender and countries in their choice of pictures. In teaching about poverty, the teachers should look critically at textbooks and not only convey knowledge from the books, but should also produce their own material, that shows several nuances of such a complex subject as poverty is.

Titel: ESG och finansiell prestationNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emma Isaksson och Jonna RemmelHandledare: Asif M. HuqDatum: 2024 - MajSyfte: Hållbar utveckling är en viktig fråga för såväl investerare som institutioner. Det medför attföretag måste balansera ekonomisk lönsamhet och hållbarhet, både på kort och lång sikt. Covid19 pandemin har ökat intresset för hur hållbarhet påverkar den finansiella prestationen, menforskningen om sambandet mellan ESG och den finansiella prestationen har gett tvetydiga resultat.Då Sverige hade ett annorlunda angreppssätt under pandemin blir syftet med denna studie attundersöka svenska börsnoterade företags finansiella prestationer efter covid-19 pandemin utifrånESG-värderingar.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats medsekundärdata från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. Studien omfattar 76 finansiellaföretag från länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland under räkenskapsåren 2017-2023.Datan har analyserats genom statistikprogrammen IBM SPSS samt STATA, där en univariat,bivariat och multivariat analys har tillämpats.Resultat och slutsats: Studien antyder att det inte finns några signifikanta skillnader mellanSverige och de övriga nordiska länderna när det gäller sambandet mellan ESG- betyg samt desstre pelare och finansiell prestation efter covid-19.Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att bygga vidare på tidigare forskning av sambandetmellan ESG och covid-19 genom att fördjupa kunskapen om hur hållbarhetsstrategier, somfokuserar på ESG-betyg, påverkar företags finansiella prestationer efter covid-19. Studien ger nyainsikter och resultat som kan gynna jämförelsen mellan olika branscher.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie inte fann signifikanta samband utifrån urvalethade det varit intressant att replikera studien med ett utökat urval för att se om resultaten blir mersignifikanta. Då de nordiska länderna liknar varandra hade det varit intressant att studera om detfinns en skillnad mot andra europeiska länder som eventuellt skiljer sig mer. Till sist hade det varitintressant att skilja på Norge, Finland och Danmark för att studera skillnaderna mellan ländernamer djupgående.Nyckelord: Covid-19, ESG (Environmental, Social, and Governance), finansiella prestationer,intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori, nordiska länder.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.

Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. / We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.

Verglichen mit der Entwicklung in Westeuropa und Nordamerika ist die Gentrification in Ostdeutschland ein junges Phänomen. Anfang der 1990er Jahre setzte in vielen ostdeutschen Altbauquartieren eine schnelle bauliche Aufwertung und ein umfangreicher Bevölkerungsaustausch ein. Doch verliefen die Aufwertungsprozesse insgesamt deutlich langsamer und ‚sanfter‘ als anfangs erwartet. Die Aufwertungsprozesse wurden zudem nur in größeren Städten Ostdeutschlands beobachtet und in diesen Städten wiederum nur in einigen wenigen, zum Teil sehr kleinen Quartieren. Die Dresdner Äußere Neustadt zählt zu den ostdeutschen Altbauquartieren, die als ‚Inseln des Aufstiegs‘ bezeichnet werden können. Ziel dieser Arbeit war es, den seit 1989 in der Äußeren Neustadt verlaufenden Quartierswandel zu untersuchen und herauszufinden, ob dieser Wandel als Gentrification bezeichnet werden kann und ob die Begriffe und Konzepte der Gentrificationforschung auf die Äußere Neustadt anwendbar sind. Die als Einzelfallstudie angelegte Untersuchung basiert auf einem breiten Methodenspektrum, zu dem u.a. eine mündlliche Bewohnerbefragung, Gebäude- und Nutzungskartierungen sowie eine Inhaltsanalyse lokaler Printmedien zählen. Zentrales Ergebnis der Arbeit ist, dass sich seit 1990 ein Gentrificationprozess vollzogen hat, der als sanfte Gentrification eines ehemaligen kleinbürgerlichen Mischgebietes zum Szeneviertel des ‚bohemian chic‘ bezeichnet wird. Die spezifische Ausprägung der Gentrification in der Äußeren Neustadt, d.h. deren Dynamik und Typik, wurde anhand der vier Dimensionen des Wandels (bauliche, soziale, kommerzielle, symbolische Gentrification), dem Entwicklungsverlauf der Gentrification und eines Vergleichs mit der Entwicklung anderer ostdeutscher Aufwertungsquartiere vorgenommen. Die bauliche Gentrification der Äußeren Neustadt ist weit fortgeschritten und entspricht dem Wandel vom baulich verfallenen zum fast vollständig sanierten Gründerzeitquartier. Träger der baulichen Aufwertung waren ‚landlord developer‘, die an einer renditeorientierten Bewirtschaftung interessiert sind. Die soziale Gentrification der Äußeren Neustadt ist ein von Pionieren vorbereiteter Wandel vom Quartier mit geringem sozioökonomischen und soziokulturellen Status zu einem Viertel mit mittlerem sozioökonomischen und hohem soziokulturellen Status. Die an der sozialen Gentrification Beteiligten wurden in die sechs Akteursgruppen Pioniere, Nachzügler, A-Gentrifier, B-Gentrifier, Aufsteiger und Andere unterschieden, wobei die Nachzügler und die B-Gentrifier neue, bislang nicht unterschiede Akteure darstellen. Die kommerziellen Gentrification der Äußeren Neustadt vollzog sich als Wandel von einem Quartier des traditionellen Kleingewerbes zu einem Standort privater Kleinbetriebe des ‚bohemian chic‘. Die symbolische Gentrification ist durch einen Imagewandel vom ‚verrufenen Viertel‘ zum ‚bunten Kneipen- und Szeneviertel‘ geprägt. Der Verlauf der Gentrification der Äußeren Neustadt wurde anhand eines induktiv abgeleiteten Entwicklungsmodells generalisiert. Fasst man dieses Modell, welches aus sechs Phasen besteht, auf einem höheren Abstraktionsniveau zusammen, lassen sich vier Hauptphasen der Gentrification unterscheiden, die auch für die Aufwertung anderer ostdeutscher Quartiere charakteristisch sind: eine frühe Pionierphase, eine Pionierphase mit prognostizierter Gentrification, eine Phase der gespaltenen Gentrification und eine Phase der sanften Gentrification. Im zeitlichen Verlauf der Gentrification wurde eine Vielzahl von Einflussfaktoren in unterschiedlicher Intensität und zu unterschiedlichen Zeiten wirksam, u.a. finanzielle Förderungen, Gewinnerwartungen, symbolische Bewertungen, Selbstverstärkungseffekte, Wohnungsmarktentwicklungen, sozialstrukturelle und soziodemographische Faktoren. Der Verlauf der Entwicklung ist teilweise auf den Einfluss politischer Entscheidungen und rechtlicher Rahmensetzungen (z.B. Restitution, Mietenüberleitung, Sanierungsgebietsstatus) zurückzuführen. Es handelt sich dabei nicht um eine Steuerung des Prozesses, sondern eher um Weichenstellungen und Interventionen. Die Gentrification gilt als multikausaler Prozess, der sich nicht auf eine Erklärungsebene reduzieren lässt, sondern aus dem Zusammenspiel mehrerer Faktoren zu erklären ist.

Health has long been referred to as a contributing development factor for economic growth, and health investments have been implemented as a strategy for achieving economic development. However, several countries have reached economic growth before improving health status, which raises questions of the significance of public health related to economic growth. The economic inequalities between countries tend to increase along with enlarged differences in health status, is there possibly a correlation between these occurrences? The purpose of this essay is to make a theoretical contribution by examining the impact of health on economic growth based on the world’s least developed countries (LDCs). This relationship has not been studied within these countries before and the essay intends to find out if basic health is a prerequisite for economic growth. The hypothesis of the study is a positive correlation between improvement of health status in a population within a country and its economic growth. Quantitative approach through a cross-sectional study of the independent variables health investments, initial GDP per capita, life expectancy and HIV along with the dependent variable of GDP per capita growth. Data from 48 LDCs during the period 1995 – 2015 was obtained. A regression analysis of Ordinary Least Squares, VIF-test and QQ-plot was performed through the computer program Gretl 2016c.  The variation in GDP per capita growth can be explained to 75 % by changes in the health-related variables. Previous theories regarding the positive effect on economic growth from increased health investments, lower initial GDP per capita and increased life expectancy were supported in this study. Health investments and initial GDP per capita showed a statistically significant correlation to economic growth. Life expectancy lacked significance, but was supported by previous research. The variable for HIV showed a positive correlation to economic growth, contrary to previous theories. The relationship can although be explained by insufficient data and low significance. / Hälsa har länge benämnts som en bidragande utvecklingsfaktor för ekonomisk tillväxt och hälsoinvesteringar har använts som en strategi för att uppnå ekonomisk utveckling. Samtidigt har flera länder uppnått ekonomisk tillväxt innan förbättrad hälsostatus vilket leder till funderingar kring vilken roll befolkningens hälsa egentligen spelar för landets ekonomiska tillväxt. De ekonomiska ojämlikheterna länder emellan tenderar att öka och skillnaden i hälsostatusen likaså, finns det möjligtvis ett samband kring detta? Syfte: Uppsatsens syfte är att bringa ett teoretiskt bidrag genom att undersöka hälsans inverkan på ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i världens minst utvecklade länder (MUL-länder). Detta samband har tidigare inte studerats inom dessa länder och uppsatsen avser att ta reda på om en grundläggande god hälsa förefaller vara en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hypotesen för uppsatsen är ett positivt samband mellan ett förbättrat hälsotillstånd hos ett lands befolkning och dess ekonomiska tillväxt. Frågeställning: Leder en förbättrad hälsa till ökad ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder? Metod: Kvantitativt tillvägagångssätt genom en tvärsnittsstudie av de oberoende variablerna statens hälsoinvesteringar, initial BNP per capita, förväntad livslängd och HIV samt den beroende variabeln tillväxt i BNP per capita. Data från 48 MUL-länder under perioden 1995 – 2015 inhämtades. I dataprogrammet Gretl 2016c utfördes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden, VIF-test samt QQ-plot. Slutsats: Variationen i tillväxten i BNP per capita kan till 75 % förklaras av förändringar i de hälsorelaterade variablerna. Tidigare teorier kring positiva effekter på den ekonomiska tillväxten från ökade hälsoinvesteringar, lägre initialt BNP per capita och ökad livslängd förstärktes i denna undersökning. Hälsoinvesteringar och initialt BNP per capita visade ett statistiskt säkerställt samband till den ekonomiska tillväxten. Förväntad livslängd saknade signifikans, men stöds av tidigare forskning. Variabeln för HIV visade ett positivt samband på ekonomisk tillväxt vilket strider mot tidigare teorier. Sambandet kan dock förklaras av bristfällig data och låg signifikansnivå.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer. / The purpose of this paper is to examine the attitudes that Swedish and Finnish consumers have regarding Country of origin information, in particular the image of the PIIGS countries.The theories in this essay are based on Country of origin and its effects as well as from previous conducted research. The essay has a quantitative approach in which a questionnaire and statistical calculations have been performed. The conclusions of this paper are that the Swedish and Finnish consumers generally do not take Country of origin information into account.They also show negative attitudes towards the PIIGS countries regarding reliability and product quality in comparison to their home countries.

Die Arbeit beschäftigt sich mit der Frage, ob und inwiefern nach dem 2. Weltkrieg in der Landwirtschaft der Sowjetischen Besatzungszone (SBZ) bzw. der DDR ein Nachvollzug des sowjetischen Vorbildes stattfand. Nach einer Klärung des Sowjetisierungsbegriffs und einer Darstellung der agrarpolitischen Entscheidungen in Sowjetrussland bzw. der Sowjetunion wird in groben Zügen die Agrarpolitik in Sachsen nach dem Ende des 2. Weltkrieges umrissen. Am Beispiel einer kurz nach der Bodenreform freiwillig entstandenen Kollektivwirtschaft in Steinbach bei Leipzig wird anschließend gezeigt, dass die Machthaber in der SBZ/DDR bereits von Anfang an nicht gewillt waren der politischen Linie widersprechende Strukturen zuzulassen, auch wenn diese den örtlichen Gegebenheiten besser entsprachen als die politisch gewollten, aber oft kaum lebensfähigen Neubauernwirtschaften. So markiert die Zwangsauflösung der Steinbacher Kollektive anderthalb Jahre vor Beginn der Propagierung der Kollektivierung das zynische Primat der Machtpolitik vor der Sicherung der Versorgung der Bevölkerung mit Lebensmitteln.

Les campagnes d'Europe centrale post-socialiste ont été soumises depuis la rupture systémique de 1989 aux effets conjoints des héritages structurels du socialisme et d'une convergence accélérée vers le cadre normatif européen. Dans ce champ de forces exogènes, elles apparaissent en position de faiblesse socio-économique car la recomposition des territoires reste très sélective. Pour autant, cette recherche entend démontrer que les trajectoires de sortie du socialisme sont plurielles dans l'espace rural, à la fois à l'échelon régional et à l'échelon local. Le rôle des collectivités locales est devenu déterminant et les acteurs ruraux ré-interprètent les principes du développement rural pour produire des stratégies alternatives proprement endogènes. L'exemple de l'intégration discutée d'une fonction de nature dans les campagnes hongroises et est-allemandes situées autour d'un parc national viendra ainsi illustrer les modalités d'acceptation locale d'un modèle de développement.

No description available.