The aim is to examine how children create and embody ethics by analyzing their encounters and how possibilities are conditioned by the framework surrounding them. The focus has been on the following problem areas: Conditions that enable children’s ethical encounters with regard to frameworks, rules and order Conditions that enable children’s ethical encounters related to the teachers’ approach Children’s encounters in play from an ethical perspective Children’s encounters with nature from an ethical perspective The theoretical standpoint is ”the ethics of an encounter” from Emmanuel Levinas’ idea of ethics of alterity. In ethics which precedes being itself, the ethical becoming and its relational aspects appear in the encounter with the Other. The tools of analysis are mainly drawn from previous pedagogical/didactical research in ethics which highlights the ethical conditions, such as listening, encounters with diversity and differences, and preschool/school as an ethical space. The study is based on one year of ethnographical field studies relying on participant observations, video observations, focus groups, stimulated recalls and guided tours. The empirical findings show that rules and frameworks which regulate the everyday life of the preschool classes are repeatedly negotiated. The negotiations about “what’s what?”, where both the children and the teachers are involved, take place on a verbal and a bodily level. In the pedagogues’ approach, the listening is a central and complex condition for the ethical space in the preschool classes. In the children’s encounters in play and in their encounters with nature the relational aspect becomes clear. The ethical boundaries and the fixing of those boundaries are discussed in connection with the idea of the ethics of an encounter and the vision of preschool/school as a potential ethical space.

Syftet med studien är att ta reda på vad lärare fokuserar på vid undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena för förskoleklass upp till årskurs 3. Avsikten är att ta reda på hur de intervjuade lärarna tolkar hållbar utveckling i läroplanen och om de undervisar för att få med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, samt vilka svårigheter och möjligheter lärare ser med undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena. Undersökningens resultat har framkommit utifrån semistrukturerade intervjuer av lärare som undervisar i dessa årskurser. Resultatet visar att nästan samtliga lärare i studien undervisar för hållbar utveckling, samtidigt som de får med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk i undervisningen. Det är bara en lärare i studien som mestadels undervisar utifrån den ekologiska hållbarheten. Den största svårigheten som framkom var att själva begreppet hållbar utveckling är för komplext för de yngre eleverna att förstå och den största möjligheten handlade om ämnesövergripande undervisning och praktiska aktiviteter, eftersom de yngre eleverna lättare förstår på det sättet. / The purpose of the study was to find out what teachers focus on when teaching for sustainable development in science for pre-school class up to third grade. I used semi-structured interviews to find out how teachers interpret sustainable development in the curriculum, if they teach to bring the three dimensions; ecological, social and economic sustainability together, and how they faced the difficulties and opportunities related to sustainable development education in science. The result showed that almost all of the teachers in the study teach for sustainable development, whilst at the same time with the three dimensions; ecological, social and economic in teaching. There was only one teacher in the study who mostly taught on the basis of ecological sustainability. The main difficulty that emerged was that the very concept of sustainable development was too complex for the younger students to understand and the main possibility was about interdisciplinary education and practical activities, because the younger students more easily understand that way.

SCA, Sveriges Cellulosa AB, är Europas största privata skogsägare med flera verksamheter belägna i norra Sverige. Ortvikens pappersbruk är en av SCA:s verksamheter och är ett pappersbruk som tillverkar bestruket och obestruket tryckpapper från mekanisk massa. SCA och Ortvikens Pappersbruk arbetar kontinuerligt för en hållbar utveckling och har, likt all skogsindustri i Sverige, lyckats minskat sin belastning på miljön kraftigt sedan 60-talet. Företagets ledning anser att öka kunskap och medvetenhet hos personalen kan minska fabrikens belastning på miljön. Därför vill Ortvikens pappersbruk erbjuda personalen en hållbarhetsutbildning med miljöfokus för att höja kompetens och engagemang kring miljöfrågor. Detta går i linje med vad FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) framhäver, att utbildning som främjar hållbar utveckling krävs för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling. UNESCO har tagit fram mål för lärande för hållbar utveckling (LHU) med syftet att individer ska utveckla kompetenser som anses viktiga för att agera ansvarsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv.Arbetets syfte är att utforma ett underlag till en hållbarhetsutbildning med miljöfokus till Ortvikens Pappersbruk. Detta görs genom en undersökning som inkluderar intervjuer och enkäter, som besvarar de didaktiska frågorna för vem, hur och vad. Innan undersökningen genomfördes en förstudie som skapade en bild av fabrikens verksamhet och gav förutsättningar till undersökningen. Eftersom utbildningen riktas till vuxna och har som mål att öka hållbarhetskompetenser har vuxnas lärande och LHU varit en teoretiskt grund till arbetet.I undersökningen framkom det att utbildningen bör vara flexibel och gärna i form av en e-utbildning, men även att personalen lär sig bäst genom diskussion. Personalen har varierande erfarenhet av utbildning, då högsta avslutade utbildningsnivå varierar från grundskola till universitet. Personalen har även varierande förkunskaper när det kommer till hållbarhets- och miljöfrågor. Av den anledningen rekommenderas utbildningen börja med en introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling. Några av de hållbarhetskompetenser UNESCO beskriver framkom i undersökningen, däribland systemtänkande kompetens, självreflekterande kompetens, förutseendekompetens samt samarbetskompetens. Dessa har på olika sätt inkluderats i utbildningen.Utbildningen föreslås vara uppdelad i 6 olika moment där de första 5 momenten är e-utbildning och det sista är ett avslutande diskussionstillfälle. Utbildningen behandlar: 1. Introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling 2. SCA:s hållbarhetsmål och hållbarhetsarbete 3. Hur kemikalier och utsläpp påverkar vår natur 4. Sundsvalls och fabrikens historia ur ett miljöperspektiv 5. Ortviken som ett kretslopp 6. Avslutande diskussion och Workshop. / SCA is one of the biggest private forest owners in Europe and includes different mills in the north of Sweden, where Ortviken Paper mill, a pulp and paper factory, is one of these. Ortviken Paper mill produce publication paper from its own mechanical pulp and have both uncoated qualities and LWC-paper. SCA and Ortviken Paper mill works continuously towards a sustainable development and have lower their impact on the environment considerably over the last decades, just as all forestry in Sweden. The company’s management want to offer their staff a sustainability education with focus on environmental aspects to rise the staff’s competence in sustainability. Rise sustainability competencies is in line with what UNESCO (United Nation Education Science and Culture Organisation) highlights, education is crucial if we want to reach the global sustainable development goals. UNESCO have developed goals for ESD, education for sustainable development, with aim that individuals should develop competences which is considered important to act responsible in a sustainable manner in complex situations.The aim with this work is to design a sustainability education with an environmental focus to Ortviken Paper Mill. To do so, a pre-study and a survey have been done. The pre-study was an observation and created a picture of the mills activities and was a basis for the survey. The survey included interviews and a questionnaire which have been analysed thematically. Since the education is directed to adults and its goal is to rise the staff’s competence in environmental questions, adult education and ESD is chosen as a theoretical basis to the work.It was relieved in the survey that the education should be flexible, preferable designed as an e-learning and the staff learns best through discussion and communications with others. It also relieved that the staff’s experiences of education differ from elementary school to university, and that their knowledge about environmental issues and sustainable development varies. For the content in the education, it relieved in the survey that system thinking, chemicals and emissions impact on nature, and what individuals can do to lower the mills emissions as important or interesting. Since the staff’s knowledge varies and according to the chosen theory, an introduction about environmental issues and sustainable development is highly recommended. The education suggests being divided into six different parts, where the first five are designed as e-learning and the last part is a concluding discussion meeting. The parts in the education suggest focussing on: (i) Introduction to environmental issues and sustainable development (ii) SCA: s sustainability goals (iii) Chemicals and emissions impact on nature (iv) Sundsvall and the paper mills history from an environmental view (v) Ortviken as a cycle (vi) Concluding discussion and Workshop

Förväntan på att företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan växer sig större för var dag. Med en miljöcertifiering kan företag visa sig ansvarsfulla inför sina intressenter och chanserna för en säkrad plats på framtidens marknad kan öka. Miljöcertifikat såsom ISO 14001-standarden inkluderar behovet av ständiga förbättringar av en organisations processer och miljöstrategiskt arbete. Begreppet ständiga förbättringar har sitt ursprung i Toyota Motors framgångsrika arbetssätt - kaizen - och innebär att allt kan göras lite bättre än i nuläget. På så sätt klingar det väl med miljöförbäattringsarbete eftersom vi fortfarande är på en resa mot det mest miljövänliga sättet att leva på. Två företag inom elinstallatörsbranchen har genom den webbaserade applikationen System C2 TM utmärkt sig i sitt arbete med ständiga förbättringar inom miljö. Eftersom en framgångsfaktor för ständiga förbättringar är utbildning kan det antas att dessa två företag har genomgått ett lärande som har lett till denna framgång, men vad som kännetecknat detta lärande är inte specificerat. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka vad en sådan utbildning bör innehålla för att inte bara leda till fler miljöförbättringar, utan även för att skapa förutsättningar för ett lärande inom ekologisk hållbar utveckling. För att generera kunskap kring detta genomfördes kvalitativa fokussamtal i två omgångar, med två  olika företag. Samtalen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att en utbildningsinsats som ämnar leda till ett aktivt miljöförbättringsarbete och ett kontinuerligt lärande ska sträcka sig över flera utbildningstillfällen. Tillfällena i insatsen bör ta vara på verksamhetens kunskap genom inklusion av medarbetare, knyta miljöfrågan till verksamheten, drivas av en engagerad ledning och ta vara på medarbetarnas personliga engagemang. Dessutom ställs krav på företagets kultur i form av att den ska vara öppen för ifrågasättande av rutiner samt drivas av en vilja att utvecklas. Resultaten visar även på likheter mellan konceptet ständiga förbättringar och lärande, och vidare föreslås djupare studier kring dessa likheter. Vidare forskning föreslås även i form av att testa de faktorer som detta examensarbete har resulterat i. / The expectations for a company to actively work on reducing their environmental impact are higher today than ever before. With an environmental certification, companies can show their responsibilities towards the environment to their stakeholders, and improve the chances to securing a position on the future market. An environmental certification, such as the standard ISO 14001, includes the need for continuous improvements to an organization’s processes and strategic environmental work. The term continuous improvements origins from Toyota Motors successful way of working - kaizen. It implies that everything can be madea little better than it is right now. This interpretation of continuous improvements goeswell together with environmental improvements in business since we are still on a journeytowards the most sustainable way of living. Two electrical contracting companies have through the web-based application System C2TM excelled in their work with continuous environmental improvements. Since a success factor to continuous improvements has proven to be education, one can assume that the two studied companies have a learning culture in their workplace that has led to this success. However, this learning culture is not specified. The purpose of this study is to examine what a training session in ecologically sustainable development should involve, not only lead to continuous improvements, but also to continuous learning. To generate knowledge about this, a qualitative study has been made. Two focus group conversations with each of the studied companies were made to gather data about their work with continuous environmental improvements. The data from the focus group conversations were analyzed through a thematic analysis. The results show that a training session that aims to lead to continuous improvements and learning within the organization consists of several sessions. The training sessions should make use of the knowledge within the organization, connect the environmental issue to the organization, involve an engaged leadership, and make use of the personal engagement amongst the coworkers. Apart from this, demands on the company culture are being made in order to create a learning organization. The culture should be open to challenge the existing routines and strive to develop the company to the better. The results from this study show that there are similarities between continuous improvements and learning. Suggested as further research is to examine the similarities between learning and continuous improvements. Another example for further research is to test the factors presented in this study, in a training session about ecologically sustainable development.

Det har konstaterats både i globala och nationella styrdokument att skolan har en viktig roll i att undervisa för hållbar utveckling. Förenta Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål, delmål 4.7 handlar exempelvis om att säkerställa att alla elever förvärvar kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling. Komplexiteten som hållbar utveckling innefattar kan däremot leda till att lärare finner det svårt att närma sig ämnet praktiskt i undervisningen. Även styrdokuments oprecisa karaktär utgör en risk att hållbar utveckling inte undervisas på ett sätt som optimerar elevers lärande om ämnet, vilket i sin tur kan minska deras möjligheter att ta hållbara beslut. Nuvarande forskning visar hur olika ämneslärare förstår och undervisar om hållbarhet i helhet men få studier har inriktat sig på ett specifikt skolämne och undersökt hur varje enskild dimension av hållbar utveckling får plats. Därför har denna studien fokuserat på hur miljömässig hållbarhet inkluderas i geografi och samhällskunskap. Syftet med studien var att få förståelse för hur den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling behandlas inom samhällsorienterade ämnen på gymnasiet samt hur undervisningssätt hos lärare inom samhällsorienterade ämnen resonerar med principer inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Studien baserades på en kvalitativ metod, där åtta gymnasielärare intervjuades i Skåne, Sverige. En induktiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet av studien visade att samhällskunskap och geografi har olika ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kopplade till miljömässig hållbarhet och LHU. Miljömässig hållbarhet hade en mer primär roll i geografiämnet, jämfört med i samhällskunskapen där det inkluderades ur ett mer sekundärt perspektiv. Resultatet visade även hur kompetensutveckling inom LHU är en utvecklingsmöjlighet för att lärare ska få större förståelse och genom det större intresse att använda LHU men också inkludera miljömässig hållbarhet i deras undervisning. Dessa utvecklingsmöjligheter måste dock ske från en högre nivå än lärarna själva men lärarna har också en roll i att kommunicera dessa behov. / Schools have been identified in both global and national policy documents as having an important role in educating about sustainable development. For example, the United Nations (UN) Sustainable Development Goal (SDG) 4.7 aims to ensure that all students acquire the knowledge and skills to promote sustainable development. However, the complexity of sustainable development can lead teachers to find it difficult to approach the subject in their teaching. The imprecise nature of policy documents also poses a risk that sustainable development is not taught in a way that optimizes students' learning about the topic, which in turn may reduce their ability to make sustainable decisions. Current research shows how different subject teachers understand and teach sustainability as a whole, but few studies have focused on a specific school subject and examined how each individual dimension of sustainable development is addressed. Therefore this study focused on how environmental sustainability is included in geography and civics. The aim of the study was to gain an understanding of how the environmental dimension of sustainable development is treated in social studies at upper secondary school and how the teaching methods of social studies teachers resonate with the principles of education for sustainable development (ESD). The study was based on a qualitative method, where eight upper secondary school teachers were interviewed in Skåne, Sweden. An inductive thematic analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that civics and geography have different subject content and teaching methods related to environmental sustainability and ESD. Environmental sustainability had a more primary role in the geography subject, compared to civics where it was included more indirectly. The results also showed how professional development in ESD is a development opportunity for teachers to gain greater understanding and through that greater interest in using ESD but also including environmental sustainability in their teaching. However, these development opportunities must come from a higher level than the teachers themselves, but the teachers also have a role in communicating these needs.