Utbildning pekas ofta ut i såväl internationella som nationella styrdokument som centralt för att kunna skapa hållbar utveckling. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur utbildning kan utformas och genomföras för att stärka handlingskompetens och miljömedvetenhet hos elever och studenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans årskurs f-5 uppfattar begreppet lärande för hållbar utveckling och hur de uttrycker att de förhåller sig till det i  sin egen undervisningspraktik samt om och på vilket sätt deras uppfattningar förändras under en kompetensutvecklingsinsats utformad som en studiecirkel som pågår under ett års tid. Studien är genomförd med blandad metod. Forskningsdesignen är en före-efter experimentell design med en kvalitativ uppföljning till den experimentella delen av datainsamlingen. En enkätundersökning genomfördes före och efter studiecirkelns genomförande och analyserades med SPSS icke-parametriskt Wilcoxon signed rank-test. De uppföljande intervjuerna analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara till både innehåll och uttryck. Lärarna ger uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter. Det går däremot inte att säga något om vad som faktiskt händer i deras undervisning och vad det som sker i undervisningen gör för elevernas förståelse, utveckling av nyckelkompetenser, motivation och engagemang för att arbeta för en hållbar framtid.

Studiens syfte är att öka kunskapen om lärande för hållbar utveckling, Education for sustainable development (ESD) i ett svenskt såväl som indiskt förskoleperspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och använder sig av en induktiv metod med diskursanalys som redskap. Empirin består av öppna skriftliga intervjufrågor i en enkät som har besvarats via mejl av sju förskollärare i Sverige och Indien, samt en jämförelse mellan de svenska och indiska styrdokumenten. Den empiriska undersökningen har besvarat syftet utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare i Indien och Sverige hållbar utveckling och sitt arbete med det? Vilken bild av hållbar utveckling framträder i läroplanerna? Vilka diskurser framträder i analysen av förskollärarnas svar och de båda styrdokumenten? Återspeglar data vissa sociala, politiska eller historiska förhållanden under vilka de producerades och i så fall på vilket sätt?  Detta examensarbete ger en bild av komplexiteten i ett lärande för hållbar utveckling i ett indiskt såväl som svenskt förskoleperspektiv och föreliggande studie ger exempel på att det finns många olika sätt att beskriva, tolka och förstå begreppet hållbar utveckling. I analysen framträder skillnader som återspeglar sociala, politiska och historiska förhållanden i Indien och Sverige och olika diskurser gällande hållbar utveckling i de båda länderna kan urskiljas i analysen av resultatet.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

A subset of Agenda 2030 (Colglazier 2015) is to ensure that all students get the skills needed to promote sustainable development. This study aims at examining Swedish upper secondary school experiences of teaching sustainable development. The purpose of this study is to investigate Swedish upper secondary schools and teachers’ thoughts and experiences of teaching sustainable development, thereby creating a basis for a distance course in say Learning for Sustainable Development. To investigate this, a cross-sectional study has been conducted consisting of interviews by a focus group consisting of principals and teachers from a secondary school and a principal from another upper secondary school. The results of this study revealed a number of different aspects that upper secondary schools experience can make difficult in learning about sustainable development, including its difficulty in defining and evaluating a value-based topic such as sustainable development. There were also a number of aspects that are important in designing a course in Sustainable Development, addressed to high school teachers, such as a clear gain for the participating upper secondary teachers and the ability to customize the content to their own subjects. / Ett delmål i Agenda 2030 (Colglazier 2015) är att säkerställa att alla studerande får de färdigheter som behövs för att främja hållbar utveckling. Denna studie ämnar att undersöka svenska gymnasieskolan erfarenheter av att undervisa om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka svenska gymnasieskolor och lärares tankar om att undervisa i och om hållbar utveckling, och genom detta skapa ett underlag för en distanskurs i “Lärande för hållbar utveckling”. För att undersöka detta har en tvärsnittstudie utförts bestående av en genomförd workshop med rektorer och lärare från en gymnasieskola samt intervju med en rektor från ytterligare en gymnasieskola. I resultatet från denna studie framkom en rad olika aspekter som gymnasieskolor upplever kan försvåra vid lärande om hållbar utveckling, bland annat dess svårighet att definiera och hur man betygssätter ett värdebaserat ämne som hållbar utveckling. Det framkom även en rad aspekter som är viktiga vid utformning av en kurs inom “Lärande för hållbar utveckling” riktad till gymnasielärare, till exempel en klar vinning för de deltagande gymnasielärarna och möjlighet att anpassa innehållet till sina egna ämnen.

Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ett område som skall ingå i grundskolans samtliga ämnen. De globalamålen i Agenda 2030 visar dock en komplexitet som kan vara svår att integrera i alla ämnen.Denna studie fokuserar på hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan. Syftet äratt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med detta i sin undervisning. Studien omfattar sexsemistrukturerade intervjuer med lärare i hem- och konsumentkunskap. Centrala tankegångar istudien är baserade på Deweys resonemang om undervisning där meningsskapande, inquiry,demokratiska arbetssätt samt praktik och teori knyts samman till en helhet.Resultatet visar på en bredd i arbetssätt och de sätt ämnet integreras i undervisningen.Sammanfattningsvis visar studien att lärare tenderar undervisa om hållbar utveckling än attskapa ett lärande för hållbar utveckling. Lärarna arbetar främst med aspekterna hälsa, ekonomioch miljö där praktik och teori skapar en helhet. / Sustainable development is an area that must be included in all secondary school subjects.However, the global goals in Agenda 2030 show a complexity that can be difficult to integrateinto all subjects. This study focuses on Home Economics in secondary school. The purpose isto highlight teachers' experiences of working with this in their teaching. The study comprisessix semi-structured interviews with teachers of Home Economics. Central lines of thought inthe study are based on Dewey's reflection about teaching where meaning-making, inquiry,democratic methods as well as practice and theory are linked to form a holistic approach.The result shows a breadth of methods and the way the subject is integrated into teaching. Insummary, the study shows that teachers tend to teach sustainable development rather than createlearning for sustainable development. The teachers mainly work with the aspects of health,economic, and environmental issues where practice and theory form a holistic approach.

Undersökningen  belyser vikten av undervisning för hållbar utveckling inom naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Det betonas att i en tid av ökande miljöutmaningar och komplex global verklighet är det avgörande att eleverna förstår sambanden mellan naturvetenskap, hållbarhet och samhällsutveckling. För högstadielärare är detta en central och betydelsefull uppgift. Att undervisa i hållbar utveckling innebär inte bara att förmedla fakta utan också att inspirera och vägleda eleverna till en kritisk syn på ämnena. Undersökningen  framhäver att integrera verkliga situationer och problem i undervisningen samt främja elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Det poängteras också vikten av ämnesövergripande perspektiv och samarbete över ämnesgränserna för en heltäckande förståelse av hållbar utveckling. Högstadielärare spelar en avgörande roll inte bara i klassrummet utan också genom att engagera eleverna i projekt utanför skolan, vilket ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga problem och utveckla en känsla av ansvar och medborgarskap. Trots utmaningarna i att undervisa för hållbar utveckling, betonas de betydande belöningarna genom att forma unga sinnen och inspirera till hållbarhet för framtida generationer. För att genomföra forskningen användes en Google Formulär-enkät med 10 frågor om naturvetenskap (NO). En länk till enkäten distribuerades till NO-lärare via e-post, vilket möjliggjorde snabb spridning över olika geografiska områden. Forskarna använde Google Formulär för att samla in och organisera svar i realtid. Efter att tillräckligt många svar hade samlats in, genomfördes en noggrann analys för att identifiera gemensamma teman och trender bland NO-lärarna. Undervisningen om hållbar utveckling betonas som avgörande och kräver anpassning för att engagera och inspirera eleverna. Kopplingen mellan teori och praktik är viktig, liksom att undervisningen inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner samt främjar individens ansvar. I biologiundervisningen finns möjligheter att engagera eleverna genom praktiska erfarenheter och ämnesintegration, vilket bidrar till en bredare förståelse för ämnet. En helhetsbild av hållbar utveckling främjas genom ämnesöverskridande och tematiska ansatser. Inkluderande lärmiljöer och varierande undervisningsmetoder är viktiga för att främja inlärning.  Resultaten visar en ökad medvetenhet och engagemang hos eleverna i miljöfrågor, men de känner sig maktlösa att påverka förändringar. Det betonas vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i utbildningssystemet, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen, för att stärka elevernas förståelse och engagemang för ämnet. Undervisningen om hållbar utveckling kräver en holistisk syn och flexibelt tillvägagångssätt för att vara meningsfull och engagerande för eleverna, och för att förbereda dem för dagens samhälleliga utmaningar. / The survey highlights the importance of teaching for sustainable development in science subjects at the secondary school level. It emphasizes that in an era of increasing environmental challenges and a complex global reality, it is crucial for students to understand the connections between science, sustainability, and societal development. For secondary school teachers, this is a central and significant task. Teaching sustainable development involves not only conveying facts but also inspiring and guiding students towards a critical perspective on the subjects. The survey underscores the importance of integrating real-life situations and problems in teaching, as well as promoting students' critical thinking and problem-solving skills. It also emphasizes the importance of interdisciplinary perspectives and collaboration across subject boundaries for a comprehensive understanding of sustainable development. Secondary school teachers play a crucial role not only in the classroom but also by engaging students in projects outside of school, providing them with opportunities to apply their knowledge to real-world problems and develop a sense of responsibility and citizenship. Despite the challenges in teaching for sustainable development, the significant rewards are emphasized through shaping young minds and inspiring sustainability for future generations. To conduct the research, a Google Forms survey with ten questions about natural science (NS) was utilized. A link to the survey was distributed to NS teachers via email, enabling rapid dissemination across different geographical areas. The researchers used Google Forms to collect and organize responses in real-time. After a sufficient number of responses were collected, a thorough analysis was conducted to identify common themes and trends among NS teachers. Teaching about sustainable development is highlighted as crucial and requires adaptation to engage and inspire students. The link between theory and practice is important, as is ensuring that teaching includes social, environmental, and economic dimensions while promoting individual responsibility. In biology education, opportunities exist to engage students through practical experiences and subject integration, contributing to a broader understanding of the subject. A holistic view of sustainable development is promoted through interdisciplinary and thematic approaches. Inclusive learning environments and varied teaching methods are important for promoting learning. The results show increased awareness and engagement among students in environmental issues, but they feel powerless to effect changes. The importance of integrating sustainability issues into the education system, especially within scientific subjects, is emphasized to strengthen students' understanding and engagement with the subject. Teaching about sustainable development requires a holistic approach and flexible methodology to be meaningful and engaging for students, and to prepare them for today's societal challenges.

This study examines how modern language teachers in secondary schools in Sweden reflect on their capacities and motivation to implement Education for Sustainable Development [ESD] (lärande för hållbar utveckling [LHU]) in their lessons. Based on the theoretical framework of teachers´ beliefs, a postal survey was prepared, combining a Likert scale with open questions. As for now, the teachers in German in this study are seemingly unaware of the connection between ESD and their subject´s main purpose, which is to prepare the students to initiate and participate in authentic, communicative situations in the target language, and the requirement to foster intercultural dialogs within Europe. Neither are they aware of how the neuropsychological processes involved in foreign language learning are linked to the global sustainable goals SDG 4.7, SDG 16, and SDG 17 within Agenda 2030. Instead, the study confirms how the historical development of the term sustainability and ESD (LHU) has left a trail of confusion behind itself. As a result, six attitude types could be defined, each with different challenges based on the teachers' understanding of ESD and their underlying philosophical, ideological, and professional convictions. Besides the difficulties of placing their own subject within ESD, most teachers are convinced about the importance of sustainable development for mankind, which creates a dilemma of intrinsic incoherence and therefore less engagement. To increase their sense of capacity, they are unified falling back on former, contra-productive practices and turning to texts- and workbooks for help. The study concludes that there is a risk, that when language teachers are not given access to relevant knowledge and professional learning communities, in which they can explore the connection between their subject, ESD, and Agenda 2030, the Swedish society and schools will further lose the subject´s values and its unique neuropsychological related potential. This potential includes the ability and motivation to initiate and participate in peace-building intercultural dialogues within and outside Sweden, even if one´s language standards are still inadequate, as well as an individual prerequisite for empathy and compassion.