Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen. Uppsatsen behandlar också kunskapsbedömning ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I det avslutande diskussionskapitlet diskuteras uppsatsens slutsatser som bland annat innefattar att Lgr 11 är mer preciserande och tydlig än vad Lpo 94 är. Detta är dock en nackdel i det avseende att det är flera av kunskapskraven som är svåra att uppnå för barn med autism, vilka de inte var i samma utsträckning med Lpo 94. I och med att Lpo 94 inte var lika tydlig gavs lärarna mer tolkningsutrymme vad varje mål skulle innefatta.

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Learning dashboards (LADs) används i lärandet för att bidra till självreflektion, öka medvetenhet i sitt lärande, definiera mål och spåra framstegen mot dem. Den här undersökningen designar en LAD innehållande lärandemål ur ett studentperspektiv. Lärandemål anger vad studenterna är förväntade att ha erhållit för kunskaper och färdigheter efter att ha avslutat en kurs, men har tidigare enligt denna studies resultat presenteras i ett dåligt format. Studien låter potentiella användare av LADen vara deltagare för att därmed kunna avgöra LADens innehåll för att den ska överensstämma med deras behov. I denna rapport undersöks frågeställningarna “Hur tycker studenter en LAD innehållande lärandemålen ska utformas för en specifik kurs?” och “Upplever studenter en LAD innehållande lärandemålen hjälpsam?”. Metoden som används är en modell vid namn MULAS som hjälper till att på ett systematiskt sätt ta fram en användarcentrerad LAD. I studien har det utförts en designprocess där en workshop, skapande av en prototyp och en enskild semistrukturerad intervju har genomförts. Resultatet av studien är en interaktiv prototyp av en LAD (se Bild 6) som är baserad på deltagarnas önskemål. Ytterligare resultat är att en LAD innehållande lärandemålen ansågs som hjälpsam av samtliga deltagare, där alla deltagare saknade struktur i sina studier. Enligt studiens resultat blev uppfattningen om lärandemålen positivare efter att ha sett hur en potentiell LAD skulle kunna se ut. Det här påvisar visualisering som ett mycket användbart verktyg för lärandet. Enligt resultatet från workshopen upplevde deltagarna att deras medvetenhet och i sin tur även deras lärande hade ökat ifall de fått tillgång till en liknande LAD i deras undervisning. / Learning dashboards (LADs) are used in learning to contribute to self-reflection, increase awareness in their learning, define goals and track progress towards them. This study designs an LAD containing learning outcomes from a student perspective. Learning outcomes indicate what the students are expected to have acquired for knowledge and skills after completing a course but have previously according to the study results been presented in a poor format. The study allows potential users of the LAD to be participants in order to be able to determine the content of the LAD in order for it to correspond to their needs. This report examines the research questions "How do students think a LAD containing learning outcomes should be designed for a specific course?" and "Do students find a LAD containing learning outcomes helpful?". The method used is a model called MULAS that helps to systematically produce a user-centered LAD. In this study, a design process has been held where a workshop, creation of a prototype and an individual interview have been performed. The result of the study is an interactive prototype of a LAD (see Picture 6) which is based on the participants' wishes. Another result is that an LAD containing the learning outcomes was considered helpful by all participants, where all participants lacked structure in their studies. According to the results of the study, the perception of the learning outcomes became positive after seeing what a potential LAD could look like. This demonstrates visualization as a very useful tool for learning. According to the results from the workshop, the participants felt that their awareness and in turn their learning would have increased if they had received a similar LAD in their teaching.

De flesta forskningsresultat som tagits fram när det gäller skriftlig, formativ bedömning grundar sig på undersökningar gjorda inom grundskolan, gymnasieskolan eller universiteten medan det saknas forskning inom vuxenutbildning och speciellt inom den svenska kontexten och då inom området andraspråksinlärning för vuxna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den formativa, skriftliga bedömningen på Komvux i svenska för invandrare. Studien beskriver vad sfi-lärare har för uppfattningar om formativ, skriftlig bedömning och hur de har utformat den formativa bedömningen på olika elevtexter. Studien visar även hur elever på sfi ser på den bedömning som de får av sina lärare och vad de gör med den. Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Lev Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen där elevens samarbete med läraren eller sina mer kompetenta klasskamrater visar att eleven kunde prestera betydligt mer än om eleven jobbade ensam. För att kunna utföra studien samlade jag in data genom strukturerade intervjuer och enkäter. Fyra lärare intervjuades och åtta elever fick svara på en enkät. Resultatet visar att lärarna i grunden har en gemensam syn på skriftlig, formativ bedömning men att utformningen skiljer sig åt.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen. Eleverna förknippar lärarens relationsskapande förmåga och undervisningssätt med hennes insatser till att motivera dem.

The aim of this study is to investigate how learning intentions are sheared and clarified during lessons, as a part of formative assessment. Studies have shown that the capability of formative assessment is an important part of teacher quality and that clarifying the intention with the lessons promotes the activity in the classroom. My study is going to focus on mathematic in a second grade class. The three questions that I am going to investigate are: How learning intentions and criteria for success are sheared and clarified in the instruction in mathematic? How do the pupils describe what the learning intentions in mathematic are? How do the pupils describe how they get to know the learning intentions in mathematic?   The method that I have used to investigate the first question is observation of eight lessons in mathematic, in two different mathematic groups. The second and third questions focus on the pupils and interviews with pupils are therefore used to investigate them.   Formative assessment and strategy one, clarifying and shearing learning intentions and criteria for success are used as a theoretical framework in the analyze of the results. The conclusions I have reached are that the mathematic book is a big prat of the lessons and both the teacher and the pupils make it seem like the main intention of the lessons. A summative test was done during the study and it indicated that high scores seem to be more in focus than the knowledge and understanding. Almost all the pupil that I interviewed describe their IUP-intentions (plan for individually developing) that they have been given in the beginning of the year. The pupils were not sure what the intentions meant and told me that they never used them after they get them, which they do in the Swedish education.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med lärandemål i svenskämnet. Vi undersöker även elevers uppfattningar för att belysa sambandet mellan lärares framställning av lärandemål och elevers uppfattningar av dessa. Lärandemål utgör kärnan i svenskundervisningens samstämmighet och vägleder både elever och lärare till det avsedda innehållet. En metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer samt observationer användes för att belysa två lärares framställning av lärandemål och sju elevers uppfattningar av dessa. De frågeställningar som besvarades var: På vilket sätt formuleras och kommuniceras lärandemål av två lärare i ämnet svenska? Hur uppfattar ett antal elever lärandemål och framställningen av dessa i ämnet svenska? Finns det ett samband mellan lärares framställningar och elevers uppfattningar? Resultatet pekar på att lärarna i vår studie har ett mer produktfokuserat synsätt på lärande i svenskämnet. En stor del av undervisningen ägnas åt att diskutera och klargöra uppgifterna. Med utgångspunkt i elevernas uppfattningar kan en omedvetenhet kring den egna lärprocessen identifieras. Utifrån målorienteringsteorin analyserades resultatet med hjälp av de teoretiska begreppen lärandeorienterade motiv och prestationsorienterade motiv. Vi drar slutsatsen att görande och lärande är integrerade med varandra och att läraren behöver vägleda elever genom deras lärprocess. En förklaring till detta kan vara att elever på lågstadiet kanske inte är mogna att ta detta ansvar själva ännu och därmed inte är medvetna om sin egen lärprocess.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>