Denna studie undersökte fritidshemspersonalens beskrivningar av demokratiarbetet utifrån de tre principerna; påverka, ta ansvar och delta. Pihlgrens (2015) fem lärarstilar användes som analysverktyg för att kunna bidra med kunskap om fritidshemspersonalens förhållningssätt. En tematisk analys gjordes utifrån empirin för att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och metoder som framkommer i fritidshemspersonalens demokratiarbete. Studien synliggör kopplingar som sker mellan fritidshemspersonalens arbetssätt och de olika lärarstilarna (Pihlgren, 2015). Tidigare forskning beskriver de tre demokratiska principerna som invävda i varandra. Vidare beskriver den tidigare forskningen också att de äldre elevernas önskar ökad påverkansmöjlighet och kontroll över sin fritidshemstid än de yngre eleverna. Det empiriska materialet är inhämtat, i form av intervjuer med sju respondenter som alla arbetar inom fritidshemmets verksamhet med årskurs 3 och uppåt. Resultatet synliggör att fritidshemspersonalen formar fritidshemsverksamheten efter elevernas intressen samtidigt som de ska balansera tydliga och synliga kopplingar till lärandet i Lgr 11. Arbetssättet inom demokratiarbetet präglas av aktiv fritidshemspersonal som både bygger en meningsfull fritidshemsverksamhet och utvecklar elevernas förmågor inom de tre principerna. Exempelvis genom återkommande samtal om elevernas beteende och inställningar till att delta i aktiviteter. De äldre eleverna ges ett större ansvar genom att delta i planeringen av fritidshemsverksamheten och elevernas påverkan på innehåll synliggörs medvetet för eleverna. Fritidshemsverksamheten beskrivs som anpassad efter elevgruppens behov där fritidshemspersonalens förhållningssätt medvetet inkluderar demokratiarbetet. Resultat visar att ingen enskild lärarstil är kopplad till demokratiarbetet utan istället sker en växelverkan dem emellan. Arbetslagens reflektion om deras förhållningssätt och arbetssätt inom demokratiarbete bidrar till att göra undervisningen synlig för eleverna. Resultatet synliggör avslutningsvis att arbetssätt och förhållningssätt som medvetet inkluderar eleverna i beslutsprocesser skapar en fritidshemsverksamhet som utvecklar eleverna. På så sätt tränas de tre demokratiska principerna dagligen och blir en naturlig del på fritidshemsavdelningen. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur dessa arbetssätt och förhållningssätt genomförs i praktiken på fritidshemmet samt undersöka elevernas tankar och upplevelser av demokratiarbetet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Abstract In our research, we sought to identify effective methodologies for teaching sensitive or challenginghistorical subjects within educational contexts. This endeavor was driven by our belief that a nuancedunderstanding of these pedagogical strategies is essential for enhancing future classroom interactions. Weaimed to delve into the scholarly discourse surrounding the instruction of difficult historical topics,enriching our approach to handling sensitive content.Our investigation revealed enlightening perspectives from studies across diverse historical andgeographical contexts. We aimed to uncover common themes and assess their applicability withinSwedish educational settings. The studies varied in methodology, approach, and structure, selectedthrough targeted searches on platforms like Google Scholar using terms related to teaching sensitivehistory. This process involved reviewing titles and abstracts to ensure the studies' relevance andcontribution to our objectives.Despite the diversity of the articles, we extracted several insights shared across the studies. Theseinclude the importance of ongoing learning to build a solid knowledge base, enhancing teacherconfidence. Such confidence is crucial for educators aiming to introduce multiple historical viewpoints,encouraging critical engagement and challenging prevailing perspectives. The research also highlightedvarying teaching styles, reflecting educators' interpretations of history's educational value.Furthermore, engaging students in empirical research on historical sources was identified as aneffective strategy for addressing challenging topics, even in contexts where students have personal ties tothe subject matter. This approach has shown therapeutic effects, notably in Northern Ireland's context.Additionally, a study by Stephen Klein emphasized "everyday empathy" by younger teachers, advocatingfor a humble stance, acknowledging knowledge gaps, and highlighting the complexity of historicalnarratives. This method encourages collaborative exploration with students, allowing for the coexistenceand critical examination of multiple perspectives.Our review not only provided insights into effective teaching strategies for sensitive historical topicsbut also underscored the potential of these methodologies to foster a more inclusive and reflectivehistorical discourse in educational settings.

<p>The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics.</p><p>The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv.</p><p>Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.</p>

The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics. The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do. / Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv. Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.