• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 621
  • 9
  • Tagged with
  • 630
  • 630
  • 245
  • 177
  • 108
  • 107
  • 102
  • 102
  • 95
  • 95
  • 91
  • 90
  • 90
  • 82
  • 81
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
341

Majistern, språket är inte mit : En studie i teori och praktik om hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med dyslexi

Lieb Nosek, Isabella January 2010 (has links)
<p>Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.</p><p>För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi.</p><p>Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.</p>
342

Barns tankar om läsning och skrivning. Intervjuer med sex barn om deras syn på läsning och skrivning / Childrens thoughts about reading and writing. Interwies with six children about their view on reading and writing

Sjöström, Jennie January 2002 (has links)
<p>Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans år två tänker kring läsning och skrivning, vilka faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan samt vad läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi är. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftspråkliga hemförhållanden starkt påverkar deras förmåga att lära sig läsa och skriva. Däremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens läs- och skrivförmåga i förhållande till deras självbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om läsning och skrivning och deras respektive förmågor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kännetecken som är typiska för läs- och skrivsvårigheter samt hur barn med läs- och skrivsvårigheter påverkas av svårigheterna.</p>
343

Språklig medvetenhet : En empirisk och teoretik studie / Phonemic awareness : An empirical and theoretical study

Thorstensson, Jonas January 2005 (has links)
<p>Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.</p><p>I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.</p>
344

Skolan : en påverkansfaktor för kriminalitet? Kriminellas syn på den egna skoltiden / School : influencing criminality? Offenders view of their schooldays

Bonnevier, Eva January 1999 (has links)
<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund. Något som de intagna påpekade var vikten av att vi i skolan ser till individen. I diskussionen tar jag upp frågor runt vad vi i skolan kan göra för att förhindra att dagens problembarn blir framtidens fängelsekunder.</p>
345

Läs- och skrivsvårigheter : Påverkas barnens självförtroende? / Difficulties in reading and writing : Does that effect the childrens self-esteem?

Gunnebäck, Margareta January 1999 (has links)
<p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.</p>
346

Läs- och skrivsvårigheter : en studie i teori och praktik / Reading- and writing difficulties : a study in theory and practice

Tengroth, Marie January 1999 (has links)
<p>Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat. Dock vet man säkert att miljön är en starkt påverkande faktor. Mina studier, såväl i teorin som i praktiken visar däremot på att symptomen för läs- och skrivsvårigheter är tydliga. Dessutom är åtgärder i form av hjälp från speciallärare en viktig del för att individen med läs- och skrivsvårigheter skall få det stöd som han/hon behöver för att lyckas i sitt fortsatta skolarbete.</p>
347

<em>Vägen till målet</em> : Hur lärare kan underlätta undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter

Gestranius, Jolanda, Nordwall, Annika January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i skolan kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av praktiska tillvägagångssätt och passande metodik. Tio lärare har intervjuats för att ge en god grund till undersökningen.</p><p>Detta ämne är särskilt intressant eftersom undersökningar visar att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ett av de vanligaste handikappen i dagens skolor. Det är därmed även viktigt för lärare att vara medvetna och kunniga inom ämnet, så att symptomen uppmärksammas så tidigt som möjligt. Viktigt är också att ha kunskap om hur dessa svårigheter bäst kan underlättas och förmildras genom anpassad undervisning.</p><p><p>Läs- och skrivsvårigheter är aldrig sammankopplat med intelligensen, men kan däremot ofta ha ärftliga orsaker. Symptomen kan variera från tragglig läsning, kanske i form av felläsning vid ord, till sen motorisk utveckling med mera. Neurologiska faktorer kan även vara en orsak till dessa svårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är vanligast hos pojkar. Någon klar orsak till detta finns inte än, men några teorier behandlas i denna uppsats.</p><p>Att som lärare samarbeta med kolleger och familjen till dessa elever är otroligt viktigt för att kunna sammanställa ett åtgärdsprogram genom vilket eleven på bästa sätt skall stöttas i sina skolprestationer för att nå bättre resultat. I klassrummet bör metodiken anpassas för dessa elever, erfarenhet har visat att exempelvis Wittingmetoden ger mycket goda resultat. Även användningen av praktiska hjälpmedel, såsom datorer och programvaror som exempelvis talsyntes är att föredra. Viktigt är att även anpassa läxor och prov för dessa elever, så att de får en känsla av att deras prestationer blir rättvist bedömda. Därigenom undviks även uppkomsten av ett svagt självförtroende, vilket är viktigt att arbeta för då detta är ett vanligt fenomen hos dessa elever.</p></p>
348

Elevers läs- och skrivsvårigheter : Ett problem eller en utmaning?

Harker, Lena, Helgestad, Renée January 2006 (has links)
<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>
349

Läs- och skrivsvårigheter : Stöttande arbete för elever med dyslexi

Larsson, Louise January 2010 (has links)
<p><strong>Purpose:</strong> my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students.</p><p><strong>Method:</strong> I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers</p><p><strong>Results:</strong> In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.</p>
350

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi : en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger

Emanuelsson, Emma, Nyström, Anna January 2010 (has links)
<p>Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.</p>

Page generated in 0.0766 seconds