The study aims to investigate how three secondary students with reading and writing disabilities are being supported in the classroom. What teaching methods and adaptations are applied in the classroom to support students in reading and writing? How do students respond to these methods? And what are the experiences of the support and adjustments that are made according to two of their teachers? The study consists of classroom observations and interviews with three students with reading and writing disabilities and dyslexia. It also includes interviews with two teachers, who teach these students in three different courses. There is a very obvious conclusion that teachers that reach out in their teaching and have a good relation with the students succeed in understanding and finding the students’ ability to learn, as stated by several researchers. In this study the teachers do not have a special educational background, but still they seem up to date with what works, and what does not work in the classroom. Also, the teachers do not distinguish between students, on the contrary they seem to adjust their teaching to support all their students, by simplifying, communicating, and making use of different teaching methods. Altogether, students and teachers feel they can cope with the situation, even though there is a sense of insufficiency among at least one of the teachers. The students think the teachers are competent, and they all agree upon the fact that they get the support they need, even if some lessons are hard and difficult to follow.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Syftet med studien är att analysera pedagogers berättelser om hur de upplever arbetet med identifiering och utredning av läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända. Vi har samlat empiriskt material i form av intervjuer som vi har analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teorier. De nio intervjuerna av speciallärare/specialpedagoger, SVA-lärare och modersmålslärare genomfördes på två skolor med ett stort antal nyanlända elever och på kommunens mottagningsenhet. I studien berättar pedagogerna att de upplever en stor utmaning kring identifiering och utredning av nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Det råder osäkerhet kring vem som ansvarar för vad och de beskriver att gränsdragningsproblem leder till att elever faller mellan stolarna. Pedagogerna har svårt att veta om problematiken beror på läs- och skrivsvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket vilket leder till både över- och underidentifiering. För att kunna ge nyanlända elever rätt stödåtgärder efterfrågas förutsättningar och former för samarbete och mer tydliga riktlinjer och rutiner. Enligt pedagogerna skulle det leda till mer likvärdig utbildning. Från intervjuerna framkommer också att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter tar lång tid och att det saknas en utvecklad metod och ett heltäckande material för utredning. Bedömningen baseras ofta på pedagogens erfarenhet och i jämförelse med andra elevers utveckling i andraspråket.   Trots flera utmaningar är pedagogerna överlag positiva och har förslag på möjligheter och förbättringar; såsom kompetenshöjning inom andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter, mer användning av utredningsmaterial som är oberoende av språkkunskaper, fördjupat samarbete mellan olika professioner, tillgång till extern rådgivning och rekrytering av modersmålslärare bland nyanlända.       Vår förhoppning är att medverka till att skolor ser över sina riktlinjer och rutiner kring hur man identifierar och utreder läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever / The purpose of the study is to analyze teachers' stories of how they experience the process of identification and investigation of the reading and writing difficulties of new arrivals. We have gathered empirical data in the form of interviews that we have analyzed using previous research and theories. The nine interviews of special education teachers / special educators, teachers teaching Swedish to newly arrived students and native mother- tongue teachers were made at two schools that have a large number of newly arrived pupils and at the municipal reception center. In the study the educators say that they are experiencing a major challenge identifying and investigating newly arrived students´ difficulties in reading and writing. There is some uncertainty about who is responsible for what, and they describe the demarcation problems leading to nobody feeling responsible for the problem. The teachers find it difficult to know if the problems are due to language difficulties or lack of knowledge of the Swedish language. In order to provide newly arrived students with proper support conditions and forms of cooperation as well as clear policies and procedures are requested. According to the teachers that would lead to a more equal education. The identification of reading and writing difficulties is said to take a long time and there is also a lack of a developed methodology and comprehensive materials to detect these difficulties. The assessment is often based on the teacher's experience and in comparison with other students´ learning a second language                                                                                                             Despite the challenges the educators are generally positive and have suggested facilities and improvements; such as increasing skills in how the pupils learn a second language and how to work with reading and writing difficulties, more use of investigative material that is independent of language skills, enhanced cooperation between different professions, access to external advice and recruitment of mother- tongue teachers among new arrivals. Our hope is to contribute to the schools reviewing their policies and procedures on how to identify and investigate the reading and writing difficulties of newly arrived students.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en grundskola beskriver att de arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1-3 samt hur de arbetar för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på en intervjustudie och resultaten är analyserade med hjälp av begrepp från de tre specialpedagogiska perspektiven. Det sammanfattande resultatet visar att lärarna arbetar med liknande metoder i sin undervisning men att deras lärarutbildning gett dem olika kunskaper och ingångsvinklar kring hur de utformar sin undervisning. Gemensamma faktorer som de uppger som betydelsefulla att använda sig av är språklekar i början av läs- och skrivinlärningen och ett gott samarbete med både föräldrar så väl som speciallärare främjar elevernas läs- och skrivutveckling. En annan viktig faktor är att tidigt identifiera elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling. En del av resultaten stämmer överens med den tidigare forskningen som jag har tagit del av. Dessutom har det uppkommit ett fynd i studien vilket är att lärarutbildningen har förändrats och det har även deras status de senaste tjugo åren och det har påverkat deras arbete på olika sätt. / The aim of this study was to research how a group of teachers at an elementary school described the methods that they used to teach reading and writing skills in grades 1-3, including practices used to prevent reading and writing difficulties. The study was conducted by interviewing teachers, and then analyzing the findings by applying the theoretical framework consisting of the three special educational perspectives. The summarized results showed that the teachers used similar methods of practice, but that their own university education had given them dissimilar sets of knowledge and perspectives on how they performed their teachings. Teaching methods that were used to prevent reading and writing difficulties were the usage of language games during the beginning stages of literacy development, and cooperation between parents and special education teachers. Another important factor was the early identification of pupils who faced challenges in reading and writing difficulties. Some of the results matched previous studies in the same area. An additional finding found is that teachers’ education has changed, as well as their status over the past twenty years, which has had an effect on their occupation.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en kommun arbetar med läs- och skrivutveckling i grundskolan. Vilka är riktlinjerna för ett gemensamt arbete och hur arbetar skolan för att höja elevernas förmåga. Undersökningen är av kvalitativ data och använder semistrukturerade intervjuer för att kunna återge informanternas tankar om läs- och skrivinlärning. Intervjupersonerna var lärare, specialpedagoger och en språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen. Kommunens arbete i frågan är omfattande även om resultatet för elevgruppen på läs- och skrivförståelsetester har sjunkit. Kommunens arbete har på många plan precis påbörjats när det handlar om att arbeta fram språkplaner för åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 samt ett arbetsdokument med rutiner för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. Det är upp till varje skola att arbeta utifrån de kommungemensamma arbetsdokumentens bestämda planer och rutiner. Det som kom fram i undersökningen var att arbetsgången, vem som gör vad i arbetet med elevernas läs- och skrivutveckling inte är helt fastställt utan ett pågående arbete. Elevernas läs- och skrivutveckling behöver bli en helhet, då det i intervjuerna togs upp att progressionen i grundskolans arbete med läs- och skrivutveckling behöver förbättras. Det behöver finnas ett samarbete mellan de olika årskurserna i grundskolan. / The purpose of the survey is to find out how a municipality works with reading and writing development in primary school. What are the guidelines for a joint work and how does the school work to increase the students’ ability? The survey is based on qualitative data and uses semi-structured interviews to reflect the informants’ thoughts on reading and writing learning. The interviewees were teachers, special educators and a language-, reading and writing developer in the municipality. The municipality’s work on this issue is extensive, although the result for the student group on reading and writing comprehension tests has dropped. The municipality’s work has just begun on many levels when it comes to developing language plans for preschool - year 3, year 4-6 and year 7-9 as well as a working document with routines for how the work with reading and writing difficulties should proceed. Based on the municipal working documents, it is up to each school to work on the specific plans and routines. What emerged in the survey was that the workflow, who does what in the work with the students' reading and writing development, is not fully established but it is an ongoing work. The students’ reading and writing development needs to become a whole, as it was mentioned in the interviews the progression in the compulsory school’s work with reading and writing development needs to be improved. There is a need for cooperation between the different grades in primary school.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa lärares perspektiv på pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och vad dessa leder till. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fem klasslärare och tio speciallärare som arbetar på lågstadiet. Vi utgick då från våra frågeställningar om hur arbetet med pedagogiska utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs samt vad en pedagogisk utredning leder till när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. De viktigaste resultaten vi fått fram visar att informanterna anser det positivt att pedagogisk utredning ger en helhetssyn av eleven. Likaså ses tidiga insatser som positiva av våra informanter, vilket går i linje med forskning. Ansvaret för vem som skriver pedagogisk utredning beror på hur skolan är organiserad. Hinder med pedagogisk utredning är att den är tidskrävande att genomföra. Det vi också kunde se är att elever med svenska som andraspråk får vänta längre på pedagogisk utredning då man inte vet vad svårigheterna beror på. Läs- och skrivsvårigheter utreds generellt inte akut utan det är vanligare att man väntar. Vår slutsats är att det är få elever med läs- och skrivsvårigheter som når steget pedagogisk utredning i elevhälsogången. Klasslärarna får istället arbeta med extra anpassningar i klassrummet.

Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är:  När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.