Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

Vår studie handlar om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lärare upptäcker och arbetar med de elever som har svårigheter, vilket också har varit vårt syfte genom arbetets gång. Det finns ett intresse för dessa elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom det för dem innebär en stor problematik att dagligen handskas med detta – både i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lärare behöver mer kunskap kring ämnet då vi med all säkerhet kommer att träffa på elever med dessa svårigheter, och när det händer vill vi kunna möta dessa elever med svårigheter på bästa möjliga vis. Vi har valt att bygga vår empiri på intervjuer med grundskolelärare, specialpedagog och speciallärare, där några intervjuer varit öga mot öga och en del via mail.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna. Dessa upplevs ibland som orättvisa i förhållande till elever som inte har dem. Inga tydliga tendenser kan noteras när det gäller elevernas resultat i moderna språk. Några har väldiga svårigheter, andra är framgångsrika; detta hänger i mycket ihop med graden av medvetenhet om de egna svårigheterna hos eleverna. Skolans stöd för lärarna upplevs både negativt och positivt. Det finns stöd att hämta hos specialpedagogerna men stora klasser försvårar de reella möjligheterna att stötta elever som behöver extra hjälp. Lärarna efterlyser mer fortbildning särskilt i fråga om moderna språk och undervisning.

The purpose of this study has been to increase knowledge about how the learning environment and teaching is designed for students in the later years of primary school in need of special support who have reading and writing difficulties. The study is qualitative and was carried out with semi-structured interviews with special teachers/special need educators. The interviews were analyzed with a targeted content analysis. The results of the study show that schools adapt the pedagogical learning environment and the physical learning environment based on students different needs. Special teachers/special pedagogues describe students' opportunity for training in another place, such as a special teaching group. Furthermore, a split is described in terms of inclusion/exclusion in the special teaching group. All schools work to promote relationships to strengthen the social learning environment. A few respondents in the study expressed unsafe classroom climate as a factor in the psychosocial learning environment. Special teachers/special need educators describe the design of the teaching for students with reading and writing difficulties in need of special support through the use of digital assistances. Furthermore, the results of the study show that working methods and methods such as genre pedagogy and differentiated teaching are present. Special teachers/special need educators describe support in the classroom as an inclusive aspect of the design of teaching. A few special teachers/special need educators describe organizational solutions such as co-teaching as an inclusive aspect for the possibility of giving students pedagogical support in the classroom. Furthermore, the results of the study show that one-to-one teaching occurs in all schools as a pedagogical measure for students with reading and writing difficulties in need of special support. In addition, the results show that assessment and grading are adapted for these students by, for example, being given the opportunity to demonstrate abilities verbally and have texts read aloud. Special support in school in the form of a student resource/support person is also common, according to the study.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en fördjupad förståelse för hur speciallärare med specialisering språk-, skriv-, och läsutveckling upplever sitt yrke i relation till examensordningen. Vi har även undersökt rektorers syn och tankar kring speciallärarrollen och deras examensordning. Studien har en kvalitativ och kvantitativ forskningsansats med enkäter som underlag. Resultatet har analyserats med hjälp av två olika teorier, professionsteori och organisationsteori. Därtill lyftes även det specialpedagogiskt perspektiv in i studien. Vidare har det framkommit att det är ett fåtal rektorer som fokuserar på gällande examensordning vid en anställning och studiens resultat har visat att den inte heller var av vikt i den faktiska verksamheten. Det är ett fåtal speciallärare i studien som har en tydlig nedskriven uppdragsbeskrivning. Speciallärare idag har visat sig ha ett brett uppdrag med skilda arbetsuppgifter. Det framkom att undervisning var det uppdrag som nämndes flest gånger och undervisningen skedde på individ- eller gruppnivå. Flera av respondenterna beskrev att de i sina uppdrag utförde läs- och skrivutredningar, pedagogiska kartläggningar, var delaktiga i elevhälsoteamet och handledning av kollegor. Utifrån respondenternas svar tolkar vi speciallärarrollen som en komplex, spännande och utmanande roll i svenska skolan.

All children have the right to an equitable education based on their different prerequisites.Schools should give all pupils the opportunity for a well-functioning education. Pupils whohave any form of reading and writing difficulties have the right to adaptation based on theirindividual needs and prerequisites. The adaptations can be given in some form of differentartefacts that appear in an accessible learning environment, such as various relevant tools andaids. In the didactic assignment as a teacher, one must adapt for all students throughmediation and teaching. It is of great importance that teachers not only understand the conceptof reading and writing difficulties/dyslexia but are also familiar with what dyslexia entails inpractice. This is to be able to identify and adapt the teaching based on the individual's needs,regardless of whether there is an established diagnosis or not. It is primarily the teacher in a school context who should support the pupils in theirdevelopment of concepts, knowledge and skills. It is therefore important that the teacher isresponsive to the student's needs and has the knowledge and experience required to support ina relevant way. Dyslexia is not something that goes away, instead the teacher needs to help thestudent find strategies, to assimilate written information in other ways than reading tocontribute to an equitable education. By planning the teaching, support can take place andrelevant activities can be created. / Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utifrån deras olika förutsättning. Skolan ska gealla elever möjlighet till en välfungerande utbildning. Elever som har någon form av läs- ochskrivsvårighet har rätt till anpassning utifrån deras individuella behov och förutsättningar.Anpassningarna kan ges i någon form av olika artefakter som utvisar sig i en tillgängliglärmiljö, så som olika relevanta verktyg och hjälpmedel. I det didaktiska uppdraget som lärareska man anpassa för alla elever genom mediering, undervisning. Det är av stor vikt att lärareinte bara förstår begreppet läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, utan också är förtrogna med vaddyslexi innebär i praktiken. Detta för att kunna identifiera och anpassa undervisningen utifrånindividens behov, oberoende om det finns en fastställd diagnos eller inte.Det är i första hand läraren i ett skolsammanhang som ska stötta eleverna i deras utvecklingav begrepp, kunskaper och färdigheter. Det är därför betydelsefullt att läraren är lyhörd förelevens behov och har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att stötta på ett relevantsätt. Dyslexi är inte något som går över, i stället behöver läraren hjälpa eleven att hittastrategier, för att tillgodogöra sig skriven information på annat sätt än att läsa för att bidra tillen likvärdig undervisning. Genom att planera undervisningen kan stöttning ske och relevantaaktiviteter skapas.

Denna studie handlar om hur läsplattan används i läs- och skrivinlärningen i skolans tidiga år. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om läsplattan som digitalt redskap i undervisningen. Ett specifikt fokus riktas mot de elever som lärarna upplever har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning. Detta undersöks genom en enkätstudie, där lärare ombeds svara på frågor kopplat till användning samt uppfattning om digitala redskapet i relation till elever som har svårt i sin läs- och skrivinlärning. Mina frågeställningar är: Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar lärarna med läsplattan som redskap i tidig läs- och skrivinlärning? Hur resonerar lärarna kring att använda läsplattan som stöd för elever som de upplever har svårigheter i läs- och skrivinlärningen? Uppsatsen utgår från den sociokulturella teorin. Resultatet av enkätstudien visar att lärarna runt om i landet uppfattar både möjligheter och utmaningar med läsplattan som redskap i elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna ser både möjligheter och utmaningar med läsplattan som stöd för elevernas läs- och skrivinlärning. Exempel på utmaningar är att tillgängligheten varierar, finmotoriken kommer i skymundan, det stora utbudet av applikationer och att det är svårt för läraren att bli medveten om vad eleverna gör med läsplattan. Exempel på möjligheter är det stora utbudet av olika appar som medför en variation för eleverna. Därmed kan undervisningen bli mer individanpassad. Ytterligare möjligheter är att läsplattan även kan ge möjlighet till att få en input till språket, att använda talsyntesfunktionen och att underlätta för elever med finmotoriska svårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar som utförs för elever med läs- och skrivproblematik och vilken kompetens tillfrågade lärare har för att bemöta dessa svårigheter och integrera eleverna i ordinarie klassrumsundervisning. Kvalitativa intervjuer med 8 respondenter ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har tolkats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I studiens resultat framkommer vikten av anpassningar inom och utanför ramen för ordinarie undervisning där specialresurser har en central roll för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Det framkommer även att elever med läs- och skrivsvårigheter riskerar att ha en sämre självkänsla kopplat till läs- och skrivsvårigheter. I resultatet framkommer det att de tillfrågade lärarna har bristande kompetens i att bemöta läs- och skrivsvårigheter samtidigt som specialresurser är en bristvara på skolor. I studiens slutsats betonas vikten av fortbildning för lärare.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen om hur lärare på mellan- och högstadiet använder extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att visa exempel på vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver användningen och förståelsen av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter Syftet med studien är också att kartlägga vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:Hur beskriver lärarna sin förståelse/sina kunskaper och erfarenhet av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?På vilket sätt följer lärarna upp de extra anpassningarna i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?Vilket behov ser lärarna av stöd från specialläraren i arbetet med extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter? TeoriUtgångspunkten i studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs teori om människans utveckling och lärande i samspel med varandra ligger till grund. MetodEnkäten har bearbetats utifrån en tematisk ansats med fenomenografiskt inslag. Tematisk analys fokuserar på att lyfta fram språkliga drag t ex genom att plocka ut liknelser i det som används eller sägs samt hur ofta det används/sägs. Fokus ligger på att hitta teman i det insamlade datamaterialet för att sedan beskriva dem. ResultatResultatet av enkätundersökningen visar att samtliga lärare arbetar med extra anpassningar och att det i alla klasser finns elever i behov av särskilt stöd kopplat till läs- och skriv-svårigheter. Det framkommer att tillgången till extra anpassningar är varierad och omfattande i form av olika tekniska hjälpmedel, bild- och textstöd, struktur i lektionsinnehåll samt anpassat material. Det framkommer även att det inte räcker med att bara arbeta med generella anpassningar utan man behöver mer specifika anpassningar. Det räcker inte heller med att ge elever hjälpmedel (artefakter), de måste också förstå hur de ska använda dem för att det ska ge det stöd som behövs. Lärarna i undersökningen visar att stöd från speciallärare är viktigt men det saknas ofta möjligheter att optimalt utnyttja speciallärarens kompetens då tid saknas och tillgång till speciallärare saknas. Det framkommer även att det är brist på tid för planering och utveckling samt implementering av extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationerResultatet visar på ett stort behov av ökad speciallärarkompetens så att lärare i den ordinarie undervisningen får de stöd och förutsättningar som krävs för att möta alla elever i klass-rummet. Specialläraren har således en viktig funktion i att göra lärarna medvetna om elevernas olika behov och hur lärarna kan stötta eleverna. Speciallärarens roll blir att skapa samsyn kring hur stödet kan ges i klassrummet och hur man skapar ett gemensamt förhållningssätt på skolan i mötet med elever i behov av särskilt stöd.