Detta är en kvalitativ intervjustudie där elevers uppfattningar av sina skönlitterära läsmiljöer undersöks. Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilka olika synsätt elever har på de skönlitterära läsmiljöer de erbjuds, både i skolan och hemmet. Jag vill med denna studie bidra med ett elevperspektiv på läsmiljöer, där barns egna tankar, upplevelser och uppfattningar ges utrymme inom ett forskningsfält som annars till största del präglas av ett vuxenperspektiv. Undersökningen har utförts genom semistrukturerade elevintervjuer med sju stycken fjärdeklassare. Därefter har materialet transkriberats och tolkats mot bakgrund av ett antal teorier och inriktningar som på olika sätt belyst och möjliggjort ett fokus på kontexten inom vilken läsning sker. Tidigare forskning visar att den estetiska och fysiska läsmiljön har betydelse för barns motivation, engagemang och intresse för läsning. Därutöver utgör goda läsmiljöer en avgörande faktor för barns läsglädje. Vidare visar forskning att vi genom utformning och konstruering av läsmiljöer signalerar till elever vilka aktiviteter de förväntas ägna sig åt när de vistas i läsmiljön. Miljön inom vilken läsning äger rum har dessutom betydelse för barns möjlighet att leva sig in i fiktionens värld. Resultatet av studien visar att eleverna ser läsmiljön som en central och avgörande del för sin läsning. Vidare pekar eleverna ut faktorer för en god läsmiljö, så som koncentration, bekvämlighet, tilldragande atmosfär, utbud av och tillgång till skönlitteratur och specifika platser avsedda för läsning. Därutöver visar resultatet på den syn på läsning som skolan förmedlar till eleverna samt hur denna påverkar dem och deras egna syn på läsning. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.

Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

The aim of this study is to enhance the understanding of how preschool teachers work with and reason about a language development using a dialogic reading approach in a social reading environment, when reading aloud to the preschoolers.The study consists of a field study that uses qualitative methods including observations and semi-structured interviews with preschool teachers. The focus is on the preschool teachers’ perception about the reading activities that are part of the everyday preschool activities. The result indicates that the preschool teachers are aware of the importance of reading aloud and to use a dialogic reading activities to develop the preschooler’s language development. The result also indicates that an obstacle to a truly successful social reading environment, is the lack of time, but the preschool teachers try to overcome this obstacle by all means. Another result is that preschool teachers’ use of reading-aloud and dialogic reading differs depending on the age of the preschoolers.The study concludes that preschools are working with language development among the preschoolers on a daily basis, by using reading-aloud and dialogic reading, where language and pictures are the main focus. Furthermore, the preschools in this study consider it equally important to involve parents in the education of their children, i.e., that the preschool teachers have to make parents aware of the importance of reading aloud to their child, but also about the significance of using a dialogic reading. / Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare arbetar med och resonerar kring det språkutvecklande arbetet i relation till högläsning och dialogisk läsning i en social läsmiljö. Studien har en kvalitativ metodansats och materialet samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och kretsade kring de läsaktiviteter som sker i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om högläsningens och den dialogiska läsningens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar även en allmän tidsbrist gör att det språkpedagogiska arbetet ibland blir eftersatt men att förskollärarna ändå försöker hitta metoder för att kringgå detta. Resultatet indikerar även att lärarna arbetar på lite olika sätt på småbarnsavdelningarna respektive på avdelningarna för de äldre barnen.Studien konstaterar att förskolorna kontinuerligt arbetar med dialogisk läsning och sätter språket och olika texter samt bilder i fokus. Förskolorna ser det även som viktigt att vårdnadshavarna blir aktivt delaktiga i sina barns språkutveckling och förskolorna behöver därför uppmuntra dem att bli medvetna om högläsningens betydelse.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som läste för en specialtränad hund, väcktes vår nyfikenhet för möjligheten att använda sig av djur i undervisningssyften. Vår utgångspunkt är att studera hur barn kan träna upp sina läsfärdigheter. Avgränsningen i studien innebär att vi har för avsikt att studera yngre barns, i årskurs 2, upplevelser av att läsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, där 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att läsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att när eleverna talade om läsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att läsa för sin hund. Någon beskrev att det var samma som att läsa för föräldrar eller lärare och någon svarade att det var svårare att läsa för hunden då den inte kan hjälpa till vid uttal eller felläsning. Eleverna gav svar som pekade på att användandet av ett djur kan påverka lärmiljön positivt. Den litteratur vi tagit del av menar att barn ser djur som vänner och att de lätt kan skapa relationer till dem, samt att djur har en lugnande inverkan på barn vilket även bekräftas genom intervjuerna. I litteraturen framkommer det att djur är viktiga kommunikationspartner för barn. Inom det sociokulturella perspektivet betonas lärandet i ett socialt samspel. Vår slutsats är att närheten till djur, till vilket barn har en nära relation, kan utgöra en lustfylld metod för läsfärdighetsträning. / Since we came in contact with a newspaper article about children who were reading for special trained dogs, our curiosity for how we could use animals in teaching purposes was awaken. Our starting point is too study how the children can train theirs reading training skills. We delimited our study to the younger children, in second grade, and their experiences of reading aloud to an animal. We chose to do a qualitative study there we used interviews; we interviewed sex students, because we were interested to study the students understandings and thoughts about reading for an animal. In the result we saw that when the students talked about the reading experience they all mention that it was funny to read to their dog. Someone described it like it was the same as reading for the parents or teacher and some answered that it was harder to read to the dog because the dog couldn´t help with pronunciations or wrong readings. The students gave answer that pointed towards that animals can affect the teaching environment positively. The literature that we reed means that children see animals as their friends and they can easily create a relation to the animals. Animals have a calming effect on children which we got confirmed through the interview answers. In the literature it emerged that animals are important communication partners for children. Within the socioculturel perspective emphasizes the learning within a social interaction. Our conclusion is that closeness to animals, to which the children have a close relation to, can make content method to the reading training skills

<p>Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som läste för en specialtränad hund, väcktes vår nyfikenhet för möjligheten att använda sig av djur i undervisningssyften. Vår utgångspunkt är att studera hur barn kan träna upp sina läsfärdigheter. Avgränsningen i studien innebär att vi har för avsikt att studera yngre barns, i årskurs 2, upplevelser av att läsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, där 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att läsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att när eleverna talade om läsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att läsa för sin hund. Någon beskrev att det var samma som att läsa för föräldrar eller lärare och någon svarade att det var svårare att läsa för hunden då den inte kan hjälpa till vid uttal eller felläsning. Eleverna gav svar som pekade på att användandet av ett djur kan påverka lärmiljön positivt. Den litteratur vi tagit del av menar att barn ser djur som vänner och att de lätt kan skapa relationer till dem, samt att djur har en lugnande inverkan på barn vilket även bekräftas genom intervjuerna. I litteraturen framkommer det att djur är viktiga kommunikationspartner för barn. Inom det sociokulturella perspektivet betonas lärandet i ett socialt samspel. Vår slutsats är att närheten till djur, till vilket barn har en nära relation, kan utgöra en lustfylld metod för läsfärdighetsträning.</p> / <p>Since we came in contact with a newspaper article about children who were reading for special trained dogs, our curiosity for how we could use animals in teaching purposes was awaken. Our starting point is too study how the children can train theirs reading training skills. We delimited our study to the younger children, in second grade, and their experiences of reading aloud to an animal. We chose to do a qualitative study there we used interviews; we interviewed sex students, because we were interested to study the students understandings and thoughts about reading for an animal. In the result we saw that when the students talked about the reading experience they all mention that it was funny to read to their dog. Someone described it like it was the same as reading for the parents or teacher and some answered that it was harder to read to the dog because the dog couldn´t help with pronunciations or wrong readings. The students gave answer that pointed towards that animals can affect the teaching environment positively. The literature that we reed means that children see animals as their friends and they can easily create a relation to the animals. Animals have a calming effect on children which we got confirmed through the interview answers. In the literature it emerged that animals are important communication partners for children. Within the socioculturel perspective emphasizes the learning within a social interaction. Our conclusion is that closeness to animals, to which the children have a close relation to, can make content method to the reading training skills</p>