Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod.  Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.

Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.

Denna studie syftar till att undersöka uppfattningar bland svensklärare med skolbilioteksansvar om hur skolbiblioteket kan påverka elevernas läslust. Tidigare forskning visar att skolbiblioteket är en verksamhet som har goda effekter på elevernas läslust men att det alltför ofta inte används ändamålsenligt. I denna studie har sex stycken svensklärare med ansvar för skolans bibliotek intervjuats för att ge sin bild på hur skolbibliotekets verksamhet kan användas i syfte att främja elevernas läslust. Intervjuernas resultat har analyserats mot bakgrund av den sociokulturella lärandeteorin och Chambers litteraturdidaktiska modell. Studien visar på att om skolbiblioteken hade använts ändamålsenligt och med en skolbibliotekarie närvarande hade de möjligheter som kommer med ett skolbibliotek nått sin fulla potential. Få av de svensklärare med biblioteksansvar som studien omfattar anser att skolbibliotek i dagens skola kan erbjuda detta och elevernas läslust riskerar därmed att möta hinder.

Läsning handlar om mer än bara att läsa ord. För att kunna ta till sig det lästa krävs även läsförståelse. Detta går hand i hand, att läsa ordet, och att förstå innehållet. Dessutom behövs en vilja eller motivation till att läsa. Att läsa regelbundet är något som uppmuntras generellt i samhället för att utveckla läsförståelsen, men skolan hinner inte alltid med att motivera. Då läggs ansvaret över på vårdnadshavarna, att läsa på kvällstid. Fritidshemmet, med uppdrag att komplettera skolan, har inga tydliga riktlinjer hur de kan jobba med läsning, mer än att det anses viktigt att läsning uppmuntras genom miljön. Men vad innebär det och vilka andra möjligheter finns det att jobba med läsning på fritidshemmet för att motivera eleverna till att vilja läsa?Det här är en studie som inspirerats av etnografiska metoder och fenomenografisk analysmetod där sex personer verksamma inom fritidshem har intervjuats om läsmotiverande arbetssätt. Utgångspunkterna i intervjuerna är både läsengagemang och läsmotivation för att kunna diskutera hur läslust kan främjas efter den obligatoriska skoldagens slut. Även deltagarnas fysiska arbetsmiljö har undersöks genom samtalspromenader, med fokus på läsmiljö, för att ta reda på om miljön i sig kan motivera till läsning.Resultatet visar att många fritidshem jobbar med ord genom den dagliga aktiviteten, som att läsa spelregler och någon gång ibland baka och då läsa recept. Drömmen hos fritidshemslärarna sägs vara att erbjuda bokklubbar och regelbundna boksamtal, men gruppstorlekar och arbetsbelastning gällande antal kollegor i förhållande till elevgrupperna gör att personalen inte alltid hinner med.Miljömässigt finns det ofta en soffa eller två, men som det inte alltid finns en medveten tanke bakom hur de används. Tillgång till böcker på avdelningarna är många gånger bristfällig, även om bibliotek, så väl skolbibliotek som kommunala bibliotek, används i den mån det är möjligt. De mest kreativa idéerna gällande läsmotiverande verksamhet tycks än så länge ligga i planeringsstadium, både i aktivitetserbjudandena och i miljöerna.

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting.The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting. The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de tillämpar bilderböcker för att främja barns språkutveckling i förskolan. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling med stöd av bilderböcker? Hur beskriver förskollärarna att undervisning genom bilderböcker kan främja barns språkutveckling? Genom en kvalitativ metod med två samtal i fokusgrupper har studien genomförts. Studien har en sociokulturell utgångspunkt där empirin har bearbetats och analyserats.  Resultatet visar att förskollärarna upplever en varierad komplexitet gällande arbetet med bilderböcker i förskolans kontext. Förskollärarna diskuterar en inbjudande läsmiljö samt vikten av att skapa ett framtida intresse för läsning hos barnen. De förklarar att läsning av bilderböcker för barn i förskolan kan ha olika syften. I resultatet framkommer det även att förskollärarna vill skapa en läslust för barnen genom att frambringa positivitet kring läsningen. Att samtala under och efter läsning av bilderböcker kan enligt förskollärarna främja barnens fantasi och svåra ord och begrepp kan tillsammans bearbetas. Förskollärarna förklarar däremot att tiden och förskollärarens egen tillgänglighet i förskolans verksamhet inte alltid räcker till för högläsning.

Abstrakt  Skönlitteratur […] ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara (Skolverket 2022).   Citatet ovan är hämtat från ämnet Svenska som andraspråks (hädanefter används förkortningen SVA) syfte på Skolverkets hemsida. Läsning av skönlitteratur ska fylla flera olika funktioner i den svenska skolan. Det ska bland annat vara känslomässigt utvecklande, bidra till en större världsbild, ökad förståelse för omvärlden och inte minst personlig utveckling i både språk och tankesätt. Denna studie undersöker vad som påverkar elevers, i grundskolans senare år 7–9, läslust. Studien är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet, relationell pedagogik, scaffolding samt den proximala utvecklingszonen. Jag har intervjuat elever med svenska som andraspråk i grundskolans senare år 7–9 samt en verksam lärare och en bibliotekarie. Studien visar att faktorer som bokgenre, klassrumsklimat, skolmiljön och ljudvolym påverkar hur eleverna läser i skolan. Efter att jag intervjuat bibliotekarien så visar resultatet och tillika tidigare forskning att man kan skapa en mer naturlig läslust med små medel som att skapa läshörnor och tysta rum. Vetskapen om hur eleverna tänker kring läsmiljön ger möjligheter till att kunna anpassa lektioner och dess planering kring läsning av skönlitteratur i skolan och att då kunna minska motståndet mot att läsa skönlitteratur hos ungdomar. Även kunna ge förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för att öka elevers läslust. Resultatet visar också att både pojkar och flickor läser uteslutande i skolan men flickor läser i större utsträckning hemma. Samtliga elever väljer främst skönlitterära böcker i genren kärlek men även genren skräck var en favorit.