No description available.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma kring hur elever på gymnasienivå uppfattar och förhåller sig till läxor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju elever, både män och kvinnor, som studerar årskurs ett på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Dagens läxforskning, såväl nationellt som internationellt, är till en majoritet inriktad på läxors verkan på studieresultat och lärande. Pickering och Marzano (2007) redogör för att de studier samt rapporter som finns tillgängliga visar motsägelsefulla resultat. Därtill framlägger Warton (2001), vars arbeten om läxforskning är bland de mest förekommande inom ämnet, att dagens forskning saknar studier kring hur elever uppfattar lärares och vuxnas ställningstaganden till läxor, meningen av läxor genomförda av elever samt eventuella utvecklingsskillnader i förståelsen och om dessa påverkas av de olika kontextuella skillnaderna i skolsystemen och typer av läxuppgifter. Resultaten i denna studievisar att elevers upplevelser av läxor är associerade obehagskänslor, tidskrav samt en blandning av upplevelsen att läxor är onödiga men passande ibland. Fortsättningsvis visar även resultaten att elever anser att läxor skall ha en noggrann genomgång tillika uppföljning, vara anpassade och intressanta för att de skall upplevas som bra. Slutligen framkommer att elever använder sig av föräldrar, kompisar samt internet, men med olika syften, då de angriper läxor. De slutsatser som går att dra är att läxor spelar en tvetydig roll hos eleverna. Från informanternas utsagor framkommer såväl gehör som kritik för dessa uppgifter. Emellertid finns förklaringar för kritiken och den är inte enbart av att eleverna är aviga till läxa per se, utan att de istället har negativa erfarenheter från att arbeta med läxor. För att uppnå bra erfarenheter erfordras kommunikation tillika interaktion mellan pedagogen och eleverna. Genom att ta del av elevernas föreställningsvärldar, förkunskaper tillika personliga situationer, kan arbetsformer som gynnar samtliga deltagares lärande skapas.

Inledning & Syfte Vår kunskapsöversikt handlar om att redogöra för vad tidigare forskning beskriver om föräldrars involvering i matematikläxor samt vilka effekter som kan uppstå. Huvudsyftet är att utifrån resultaten i de granskade artiklarna besvara frågeställningen: Vilka effekter på elevernas lärande har föräldrarnas involvering i matematikläxor? Dessutom beskriver vi några egenskaper i den forskning om läxor i ämnet matematik som vi granskat. Metod Vi har gjort informationssökningar i olika databaser efter vetenskapliga artiklar och även använt oss av referenslistor som finns i dessa artiklar för att hitta lämpliga och passande artiklar till vår översikt. Alla nio granskade studierna har använt sig av kvantitativa metoder men två av dem har även använt kvalitativa metoder. De kvantitativa metoderna var i form av enkäter, frågeformulär och bedömningsprogram. De studier som använde sig utav kvalitativa metoder gjorde det i form av intervjuer, observationer samt feedback. Resultat Resultatet visar att det finns en relation mellan föräldrars involvering i barnens matematikläxor och prestation men även att den socioekonomiska statusen har en viss roll för hur föräldrar väljer att involvera sig. Resultaten visade att inte alla typer av föräldraansvar är till nytta för barnens prestation i matematik. Många föräldrar involverar sig i barnens läxor men det finns olika sätt att involvera sig. Den typ av förälder som kontrollerar/övervakar och nästan straffar barnet för att man inte påbörjat eller slutfört läxan skapade en negativ effekt på barnens matematikprestation. Även en förälders inställning till ämnet matematik har en påverkan. Föräldrar som exempelvis visar intresse, stöttar och skapar en strukturerad miljö kring barnens läxor i matematik skapade goda och positiva effekter på barnets/elevens prestation. En didaktisk konsekvens som vi kan urskilja från resultaten är att lärare bör tänka på hur förhållandet i familjerna ser ut och att kunna förhålla sig till det och även informera och ge föräldrarna kunskap i hur man bör involvera sig. En av frågorna för vidare forskning är att undersöka pappans roll och om involveringen ser annorlunda ut samt hur det påverkar elevernas prestation.

Denna studie handlar om mellanstadielärares syn på läxor och faktorer som påverkar läxanvändning. Läxor behandlades, inom ramen för denna studie, som något elever skulle göra utanför ordinarie undervisningstid. För att undersöka detta lyftes frågor om läxanvädning i förhållande till olika ämnen, synen på återkoppling av läxor, vilka resurser eleverna hade till förfogande gällande hjälp med läxor samt vad som påverkar icke-användandet av läxor. Detta undersöktes först genom en kvanitativ ansats i form av en enkät som besvarades av 68 respondenter. Vidare utfördes en kvalitativ ansats i form av fördjupade intervjuer med fyra respondenter. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin. Redovisningen av resultaten sker i form av tabeller, diagram och citat. Studien visade att läxanvändning var vanligt förekommande på mellanstadiet, främst i matematik, svenska och engelska. Lärarna i studien ansåg att läxor gynnande elevers lärande. Vidare framkom det en medvetenhet hos lärare att elever hade olika resurser till förfogande när det kom till hjälp med läxor hemifrån. För att kompensera detta var lärarledd läxhjälp något som många skolor erbjöd. Det visades dock att olika faktorer påverkade både möjligheten att bedriva läxhjälp samt ifall eleverna utnyttjade den. För de lärare som inte gav ut läxor fanns åsikten om att skolarbete skulle utföras under skoltid. Det framkom att läxor inte längre ansågs som endast ett hemarbete då elever hade möjlighet till hjälp i skolan, efter skoltid, med lärare.

Syftet med studien är att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, då läxor inte uppmanas till att användas i lågstadiet i styrdokumentet Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Syftet besvaras med tre forskningsfrågor, vilka är: • Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor? Det råder en pågående debatt i samhället om läxors att vara eller inte vara i lågstadiet, det förekommer nämligen skilda meningar om läxors funktion och nytta bland lärare, politiker och forskare, både på lokal och nationell nivå. I relation till läxor belyser Skolverket vikten av att alla människors olikheter ska respekteras och tillgodoses, vilket även lärarna i studien tar i beaktning när de utformar läxor. Det empiriska materialet som ligger till grund för våra analyser av lärares förhållningssätt är baserat på semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med åtta lärare i lågstadiet, från två olika regioner i Sverige.Resultatet i studien visar att lågstadielärarna främst ser läsläxan som ett medierande ve rktyg, alltså ett; materiellt redskap som eleverna tillägnas för att eleverna ska få tid utanför skolundervisningen till färdighetsträning och repetition av redan genomgånget innehåll i undervisningen. Vidare belyser studien att lärarna menar att läxor handlar om att alla elever måste få känna att de lyckas i sin utveckling och att läxor inte ska bli en börda. Därför anser lärarna i studien att läxor med olika svårighetsgrader är ett bra alternativ att erbjuda eleverna, för att läxorna ska bli likvärdiga och meningsskapande. Nyckelord: didaktik, sociokulturellt perspektiv, lågstadielärare, kvalitativa intervjuer, förhållningssätt, läxor.

Vi har funnit få svenska studier kring läxor, framförallt när det kommer till matematikläxor i lågstadiet. Genom tidigare forskning har vi fått en uppfattning vad som motiverar användningen av matematikläxor men också läxor generellt. Vi har sett att matematikläxor inte enbart syftar till kunskapsutveckling utan det finns fler motiv. Syftet med denna studie är ta reda på vad svenska lärare i lågstadiet har för motiv till att använda matematikläxor. Studien fokuserar också att ta reda på vilka pedagogiska diskurser som man kan urskilja i lärarnas svar. För att besvara vår frågeställning gjordes en kvalitativ intervjustudie där urvalet var sex lågstadielärare. Dessa sex intervjuer transkriberades och sedan analyserades genom en tematisk analys. För att få en djupare förståelse kring lärarnas motiv användes Bernsteins teori kring pedagogiska resurser. Resultatet visar att lärarna hade olika motiv till matematikläxor som bland annat syftade till att bygga en bro mellan hem och skola, lära eleverna ta ansvar samt befästa kunskaper genom repetition. Resultatet visar också att det finns yttre faktorer som påverkar motivet till att lärare använder matematikläxor, bland annat förväntan från vårdnadshavare eller rutiner som finns i skolorna.

Studien har som syfte att ta reda på hur matematiklärare årskurs 7–9 använder läxor, samt hur och under vilka omständigheter deras arbetssätt med läxor varierar, för att sedan kunna ta reda på vad som är gemensamt i deras arbetssätt, som förklarar hur det får elever att göra läxor. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och metodansatsen som användes var modifierad grundad teori. I studien beskrivs genomförandet och analys av data. Resultatet består av en kärnkategori och fem underkategorier, vilka grundas på koder härledda från datamaterialet. Underkategorierna består av olika omständigheter under vilka lärarnas arbetssätt varierar. Kärnkategorin utgörs av vad som är gemensamt under olika omständigheter, för att få eleverna att göra läxor. Gemensamt under olika omständigheter, är att lärarna på olika sätt är tydliga med vad de vill uppnå och hur det ska uppnås, vilket leder till tydliga förväntningar. Forskning används för att ange teoretiskt stöd och förklara vad olika arbetssätt under olika omständigheter kan innebära.

Syftet: Att undersöka läxornas konstruktion, på vilket sätt elever arbetar med dessa och slutligen hur dessa vidareutvecklas i klassrummet inom ämnet moderna språk. Fokus ligger på eleverna egna uppfattningar kring läxor och även om dessa nyttjas på ett sätt som bidrar till elevernas förutsättningar att lära sig ett av de moderna språken. Med en fenomenografisk utgångspunkt vill jag kunna beskriva variationer i hur eleverna uppfattar läxor i spanska, franska och tyska. Arbetet är en kvalitativ undersökning och bygger på intervjuer med elever i årkurs 9.  Resultat: Undersökningen visade inte bara hur eleverna arbetar med läxor i moderna språk, utan även pedagogernas arbetssätt kring dessa. Eleverna svar kunde ge  en inblick om deras tankar kring vad de tror är syftet med läxor, deras egen upplevelse med att arbeta med dessa och sedan uppföljningen i klassrummet tillsammans med lärare och klasskamrater.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). Läxor – i vilket syfte? En studie om lärares syn på läxor i en mångkulturell skola. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka lärares och elevers attityder gentemot läxor i ämnet svenska på gymnasiet, samt huruvida det finns en samstämmighet eller motsättning mellan dessa båda grupper. Undersökningen är uppdelad i två delar, lärare och elever, och består av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lärarundersökningens enkätdel ingick 10 yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenska, och tre av dessa lärare ställde därefter även upp på att bli intervjuade. I elevundersökningen är underlaget däremot 48 elever som fyllde i enkäter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lärarundersökningen visar att samtliga undersökta lärare använder sig av läxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte är särskilt fast så har de en mängd tankar kring ämnet ifråga. Eleverna har också många tankar och funderingar kring läxor, men ser dem mer som ett nödvändigt ont som hör till. Det råder sammanfattningsvis en relativt stor samsyn mellan de båda grupperna vad gäller attityden gentemot läxor, och då främst vad gäller läxans huvudsakliga syfte, vilket är av befästande och bedömande art. Slutsatsen av denna undersökning är att de lärare som ingick i undersökningen skulle kunna behöva en starkare teoretisk grund att stå på vad gäller forskning kring läxor, medan de elever som ingick innehade ett stort förtroende för sina lärares arbetsmetoder.