Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Läxor är ett het och omdebatterade ämne i media och det berör nästan alla hushåll. Det råder tyvärr inte mycket forskning kring läxor. Begreppet förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga anvisningar till undervisande lärare. Elever brukar inte vara förtjusta i att göra läxor. Däremot är åsikten är olika hos både föräldrar och lärare. Det finns med andra ord inte en enhetlig mening om läxornas funktion och inverkan på inlärningsprocessen. I detta arbete undersöker jag hur lärarna i en av Sveriges bästa skolkommuner, Vellinge, uttrycker sig om läxor och vilken roll det spelar i undervisningen. Arbetet karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori. Med detta ändamål har ett anonymt och digitalt formulär har skickats ut till 50 valda lärare och svaren har samlats och analyserats både kvalitativt och kvantitativt utifrån kön, arbetslivserfarenhet, undervisande åldersgrupp och ämne. Utifrån de 64 % som svarade på frågorna kan man se en trend hos kvinnliga lärare som är starkare än män när det gäller att delge läxor som en rutinerad process i sin undervisning. Antal läxor och frekvensen påverkas av genus, undervisande grupp och ämne. Att förespråka för en läxfri skola är inte något som är aktuellt i denna urvalsgrupp oavsett om man använder sig av läxor eller inte. Samtliga lärare är även enig om att det krävs mer och djupare diskussioner om läxor och på vilket sätt man kan formulera en effektiv läxa.

Vi har undersökt blivande lärares syn på läxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i läxfrågan. Undersökningen är kvantitativ och bygger på 255 enkätsvar från lärarstudenter som läser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinställning och tror sig komma att ge läxor som yrkesverksamma lärare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och många kan tänka sig en läxfri skola. Jämfört med undersökningar som gjorts på yrkesverksamma lärare uppvisar vår undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn på läxor. Vi skulle beskriva detta som att det råder en kritisk acceptans av läxor bland blivande lärare. Denna rimmar dåligt med den starkt läxpositiva skolpolitiska linje som den nuvarande skolministern företräder.

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förståelse för läxor, även lärares åsikter och motiveringar till läxor samt föräldrars inställning till deras barns läxor. Syftet är att få en insyn hur dagens sjätteklassare tänker kring ämnet läxor och om de verkligen förstår varför de får läxor av sina lärare. Uppsatsen tar även upp hur forskningen ser på läxors för- och nackdelar, vad läxor har för positiv respektive negativ påverkan på elevers utveckling och inlärning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lärar- och föräldraenkäter. De tillfrågade elevernas inställning till läxor liknade varandras då de inte bara ser läxor som något negativt utan även en viktig del till en bra framtid.

Syftet med arbetet var att visa hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag ville även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få svar på mina frågor gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att läxor är en jobbig hemuppgift som måste göras för att lära sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lär sig mer av att ha läxor och har svårt att tänka sig en skola utan läxor. Eleverna har stora möjligheter att få hjälp med läxan av föräldrarna. De har strategier i form av studieteknik för att hantera läxorna, men dessa tekniker skulle kunna utnyttjas mer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren.Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever. / Not available in english

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar. Angående läxhjälpen på fritidshemmets tid ansåg fritidslärarna i vår studie att läxhjälpen inte berörde verksamheten i någon större utsträckning.

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna.

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på eleversom inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och detresultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men attdet är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken tillatt man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också bliravgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en visspåverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ettkomplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist påkonsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg.

Läxor är något som är omdiskuteratinom skolvärlden, det både finns de som är för och de som är emot användandet av läxor. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjuer vars syfte var att studera och jämföra hur lärarnas syn på läxor såg ut inom svenskämnet i årskurs 4–6 och hur de använde sig av detta i svenskundervisningen. Vår studie visar att läxor är ett vanligt förekommande fenomen inom skolkontexten även fast detta inte står fastskrivet i den aktuella läroplanen. Läsläxor, förberedandeläxor och repetitionsläxor var vanligt förekommande inom svenskämnet. Det lyftes även fram i både enkäten och intervjuerna att läxor ger både positiva och negativa effekter. En positiv aspekt som många informanter anförde var att föräldern fick möjlighet att inkluderas i elevens skolarbete och att de på så sätt blev mer engagerade i barnets utveckling. Däremot förekom det informanter som tog upp att alla elever inte hade samma förutsättningar att få den hjälp som de behövde i samband med läxläsning i hemmet.Detta bidrar till att alla elever inte får den likvärdiga utbildning som skolan ska sträva efter. Slutsatsen är att majoriteten av lärarna arbetar med läxor i sin undervisning. En liten andel lärare lyfter fram läxors negativa aspekter och valde därför att avstå från att använda läxor i undervisningen.