Denna studiens syfte var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurserna 4–6 ser på det laborativa arbetet som idag bedrivs i skolan. Den ämnar även undersöka hur de ser på bedömningsarbetet gällande laborationer. Sex lärare har intervjuats för att svara på frågeställningarna. De deltagande lärarna har fått beskriva hur de resonerar kring utformningen av sin NO-undervisning, vad som påverkar dem, samt hur de arbetar med bedömningen av den laborativa undervisningen.   Studien har inspirerats av Edmund Husserls teori gällande hur människor upplever fenomen, vilket kallas för det fenomenologiska perspektivet. Den kvalitativa intervjuformen har använts som metod för insamling av data då den skapar möjligheten för lärarna att själva formulera sig samt fördjupa sig inom de ämnesområden som tas upp. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och strukturerats för att ligga som underlag för de slutsatser som slutligen dras.   Samtliga lärare som deltog i studien nämnde att NO-undervisningen ska leda till att samtliga kursmål ska bli uppfyllda, men att det kan variera i vilken grad de använder sig av teoretiska och praktiska moment för att göra det. Det ansågs viktigt att teori och praktik inte är separerade, utan att de överlappar varandra och integreras. Det lades även vikt vid att undervisningen skulle bidra till elevaktivitet, inspirera till nyfikenhet och egna reflektioner. Å andra sidan menar vissa att det är det undersökande arbetssättet och förmågorna som berör det är viktigaste. De menar att begreppen och ordkunskapen kommer senare och att det under årskurs 4–6 gäller att förbereda eleverna inför senare årskurser genom att utveckla förmågorna gällande just systematiska undersökningar. Bedömningen av laborationer och hur det påverkar lärares val vid utformningen av undervisningen är väldigt olika lärare emellan. Vad som framkommer är att de deltagande lärarna har spridda synsätt gällande laborationsarbetet då betyg ska sättas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare med erfarenhet i NOämnena arbetar med laborativa metoder när de planerar och genomför sin undervisning. Vi vill undersöka hur det laborativa arbetet beskrivs i undervisningen och hur lärarnas syn på elevers delaktighet och intresse är. För att kunna besvara detta utgår vår studie från följande frågeställningar: Hur beskriver erfarna lärare i årskurs 4–6 sitt arbete med laborativa arbetsmetoder i NO ämnena i den svenska skolan idag? samt Hur beskrivs elevers delaktighet i NO-undervisningen av erfarna lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan idag? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med naturkunskap i årskurs 4–6 genomförts. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och jämförts med forskning inom området. Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt är en viktig del i den svenska skolan idag och infaller naturligt för samtliga lärare i studien. Lärarnas ambitioner att arbeta laborativt i NO-undervisningen men på grund av logistiska faktorer uppnår inte det laborativa arbetssättet sin fulla potential. Resultatet visar även att definitionen av delaktighet är olika beroende på lärare. Lärare anser att det är viktigt att eleverna är delaktiga i sin undervisning, men hur och på vilket sätt råder det delade meningar om. Som avslutning i studien lyfter vi didaktiska implikationer och ger förslag på vidare forskning inom arbetsområdet.

Den här studiens syfte är att ta reda på vilka syften och mål kemilärare på mellanstadiet har med laborationer samt vilka förutsättningar mellanstadielärarna anser sig ha att genomföra laborationer i kemiundervisningen. Studien baseras på tidigare forskningkring det beskrivna området här ovan. Tidigare forskning har dock varit begränsad till att mestadels fokusera på högstadie- och gymnasielärares undervisning och därför anses den här studien viktig att genomföra eftersom den utgår från mellanstadielärares perspektiv. Metoderna som användes för att samla in data var en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare. När jag undersökte vilka förutsättningar mellanstadielärare har att genomföra laborationer i kemiundervisningen utgick jag från en ramfaktorteoretisk ansats. Resultatet visar att lärares syfte och mål är utveckling av den kognitiva, psykomotoriska och affektiva domänen. Dessutom visar resultatet att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärare i arbetet med laborationer, om än i olika grad. Slutsatsen i denna studie är att den mest centrala syftes- och målbeskrivningen mellanstadielärare har med laborationsundervisning är att ge elever en djupare förståelse för ämnesinnehållet och att förutsättningarna för att kunna genomföra laborationer i undervisningen varierar främst beroende på klasstorlek, schemaläggning och bedömning.

Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ”vanliga” matematiken. Vidare visar studien att eleverna anser att laborationer kan få fler att tycka om matematik och ge nya kunskaper samt att förstå matematik bättre. Allmänt anser eleverna att de lärde sig något av att laborera och att de blev motiverande av detta arbetssätt. Studien visar även att eleverna bedömer att de saknade förväntningar på laborationen men de flesta kan tänka sig att laborera igen. Vidare visar studien att eleverna uppfattar laborationerna som roliga och viktiga. Ingen elev bedömde det som oviktigt att laborera.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar. I denna uppsats försöker jag att testa om små variationer i utformningen av laborationsinstruktioner inverkar på elevernas laborativa förmåga. Genom att använda mig av enkätundersökning samt observationer har jag kunnat visa att tiden som eleverna får för att läsa igenom instruktioner verkar inte vara avgörande. Det som har störst påverkan är en gemensam genomgång i början av laborationen. Vid gemensam genomgång var det färre elever som begick misstag eller ställde frågor som kan besvaras av laborationshandledning. Majoriteten av elever tyckte även att det var till hjälp med ett visningsexemplar av laborationsutrustningen eftersom då behövde man inte oroa sig för att göra misstag. Även eleverna tyckte att gemensam genomgång var hjälpsam. Intressant nog så verkar antalet elever som tydligt följer laborationsinstruktioner vara konstant och mer knutet till personligheten hos eleven än till hur instruktionerna ges. Eleverna tyckte allmänt om laborationer och tyckte även att de förstod laborationer och deras anknytning till teorin i boken.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

Traditionell kemiundervisning innebär att elever utför laborativa moment. Syftet är att främjalärande, introducera kemins arbetssätt samt stärka intresset för kemi. I ljuset av studier somvisar på att svenska elevers resultat och intresse för kemi sjunker, tar denna studie avstamp ifrågan huruvida eleverna uppfattar att deras laborativa moment uppfyller dessa syften. För attbelysa denna frågeställning har jag genomfört en enkätstudie där elevernas åsikter om hurlaborativa moment bidrar till lärande och intresse undersöks. Mina resultat indikerar atteleverna generellt är positivt inställda till hur laborativa moment bidrar till lärande mentveksamma till huruvida laborativa moment bidrar till ett ökat intresse för kemi. Sammantagetbidrar min studie till en ökad insikt om hur vi lärare kan förändra kemiundervisningen för attfrämja elevens lärande samt intresse för kemi.

Within science education, and chemistry in particular, laboratory work is fundamental. The traditions of including laboratory work in chemistry education is a way to make the concepts of chemistry apprehensible, the aims and goals of laboratory work related to chemistry education are therefore well defined. With digital technology, Information Communication Technology, (ICT tools), the traditional hands-on laboratory experience can be transformed to a nontraditional, digital laboratory experience. The use of digital laboratory work in education is well debated, yet both positive and negative aspects can be identified. As a consequence of the COVID-19 pandemic, teachers around the globe faced new challenges as much of the teaching abruptly had to be converted to online teaching. Due to the nature of the chemistry subject, one major challenge chemistry teachers faced was how to coordinate practical laboratory work with the new regulations. The unexpected transition from classroom education to online education can thus be identified as in a way teaching habits were challenged. The purpose of this study is to investigate the adaptations chemistry teachers had to make to the laboratory education as the hands-on laboratory experience rapidly had to be translated to a digital laboratory experience. Data was collected by conducting interviews with 10 chemistry teachers in upper secondary education and a thematic analysis was used to identify how, and in what way, teachers used ICT tools to coordinate their current teaching with the new restrictions. Data was analyzed by applying a transactional approach inspired by John Dewey’s transactional perspective of habits as well as a didaktik perspective to study the complexity in actions and how decisions concerning the laboratory work were made. The findings suggest that ICT tools could be used in a variety of ways but were not necessarily easily translated between practices, thus choices regarding the aims, goals and methods used in the online classroom differed from the decisions teachers usually made. Many teachers were able to use ICT tools in a sufficiently productive way to keep the laboratory work functional, however this was not a smooth transition for everyone and the need to adapt the activity to make it useful was in many ways decisive. Their responses to the changes varied and the differences in basic skills in how to use ICT tools were prominent. Regarding the didactic relations, teachers also noticed a change in behavior and the students’ attitudes towards the laboratory work. The changes caused teachers to reevaluate their approach to a digital laboratory experience in order to make the teaching functional, hence both the habits of planning and teaching had to be reconsidered.

<p>Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper. Handledarens grupp, som fick vara referensgrupp, fortsatte att arbeta som de var vana d.v.s. med korta genomgångar på tavlan följt av individuellt räknande. För den grupp som jag ansvarade för förändrades undervisnings radikalt mot mer betoning på själva processen. </p><p>Två enkäter en före försöket och en i slutfasen samt en provräkning fick bilda underlag för utvärdering av försöket och analys av mina problemformuleringar. </p><p>Skillnaderna i resultat av denna undersökning blev mindre än jag hade förväntat mig och de slutsatser jag kunde dra var att traditionens makt är stor. Dessutom var den tid som stod till förfogande inte tillräcklig för att få eleverna att förändra sitt förhållningssätt till matematik och matematikundervisning. Dock kunde jag sammantaget märka en positiv inställning hos eleverna i försöksgruppen, till ett mera varierat problemorienterat arbetssätt. </p><p>Arbetet gav många nya erfarenheter som utgör en ny plattform att arbeta utifrån när jag startar upp som nyutbildad lärare med ansvar för matematikundervisningen i eget klassrum.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.</p>