<p>Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.</p>

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen. Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar. Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik. Matematiklärarna påpekade dock värdet av den teoretiska matematiken. Vidare menade både matematik och trä- och metallslöjdlärarna att geometrins områden lämpar sig för praktisk matematik, i form av att tillverka slöjdföremål. De fyra slöjdföremålen redovisas i arbetets resultatdel och i utställningsform.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts. Eleverna förbättrade till exempel på kort tid sina förmågor i att lösa tillämpningsuppgifter. Det tydligaste resultatet är dock att elevernas uppfattning om matematiken upplevs betydligt mer positiv efter de praktiska övningarna. / This essay tested the hypothesis regarding whether practical tasks cause pupils to improve their skills solving more comprehensive mathematical tasks and also if these practical tasks contribute to improve pupils’ view of mathematics. The investigation has been implemented in the sixth grade using a series of practical classes. Due to the practical mathematics the pupils had the possibility to use their knowledge in mathematics in order to solve mathematical problems practically, instead of just working with the math book, and due to this get an explanation of what mathematics really can be used for. To check whether or not the pupils had improved their skills in solving more comprehensive mathematical problems after the practical classes a test of their mathematical knowledge was handed to them and in order to check their view concerning mathematics a questionnaire was used. The result of the investigation points at some significant differences have occurred in the pupils’ knowledge of solving mathematical tasks. The pupils improved, among many things, over a short time their abilities to solve applied mathematical tasks. The most evident result however is the fact that the general view on mathematics had changed to become more positive after the practical tasks.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.   Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka vad forskning säger om att öka elever i årskurs 4–6 begreppsförståelse i matematik genom laborativa material och aktiviteter. Ett lärarperspektiv har antagits och studien behandlar olika faktorer som i de ingående ämnesdidaktiska artiklarna identifierats som betydelsebärande för den laborativa matematikundervisningen. Ett resultat indikerar att lärarens erfarenhet, didaktiska kunskaper och inställning till laborativa material har stor inverkan på hur materialen används i undervisningen och påverkar även elevernas möjligheter och syn på att lära sig matematik genom laborativa aktiviteter. Även olika perspektivs synsätt till att använda material i fast form i undervisningen tas upp, samt att det finns olika typer av konkreta, laborativa material. Begreppsförståelse är centralt för elevers förståelse av matematik och begreppsförmåga lyfts i Läroplanen 2011 för årskurs 4–6 fram som en av fem punkter som eleven ska få möjlighet att utveckla i olika sammanhang och situationer. Den övergripande frågan som denna systematiska litteraturstudie ämnat finna svar på är om och i så fall hur den laborativa matematiken med laborativa material kan vara ett sätt att arbeta på för att elever ska kunna nå en ökad förståelse för abstrakta begrepp. / <p>Matematik</p>

Denna systematiska litteraturstudie har i syfte att studera hur lärares perspektiv på laborativ matematik framställs i tidigare forskning, där det empiriska materialet utgörs av vetenskapliga artiklar. Elevers resultat och intresset för matematiken fortsätter att försämras även om vi kan se en vändning utifrån senaste mätningar. Dock framkommer inte vad som ligger bakom den ändrade riktningen, vår tanke är att undervisningen inte varieras tillräckligt och den traditionella undervisningen dominerar. Kan därmed laborativ matematik vara en väg till lustfylldhet och förståelse? Resultatet visar en positiv syn på de laborativa materialen där det kan fungera som en bro mellan det konkreta och det abstrakta. Däremot förespråkar flertalet lärare en varierad undervisning eftersom alla elever har olika lärstilar och för att på bästa sätt tillgodose elevernas lärande. Vi kan även se ett gap mellan viljan att använda sig av en varierad undervisning och möjliga hinder, vilket genererar till att lärarna känner osäkerhet och inte tillämpar arbetssättet i den mån som önskas. Slutligen vill vi lyfta att det laborativa materialet i sig inte utvecklar elevernas lärande, utan det som gör det meningsfullt är dess syfte och hur materialet används i undervisningen. Vidare forskning är att studera elevernas förhållningssätt gentemot laborativt arbete och undersöka vilka elever som gynnas av laborativ matematikundervisning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse av matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse för matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.

<p> <strong>SAMMANFATTNING</strong><p>Arbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.</p><p>Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.</p><p>Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.</p><p>Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.</p><p>Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare.</p></p><p> </p> / <p> <strong>ABSTRACT</strong><p>The purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year.</p><p>In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems.</p><p>The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden.</p><p>The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics.</p><p>Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size.</p><p>Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.</p></p><p> </p>