<p>Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.</p><p>Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.</p><p> </p><p>Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.</p><p>Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?</p><p>Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats.</p><p>Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.</p>

<p>Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.</p><p>Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att se vad eleverna kan när de arbetar i matematikverkstaden jämfört med när de arbetar i en lärobok. Mina observationer visar att elever som är i matematiksvårigheter är mindre engagerade än övriga elever men att de prövar sig fram för att lösa matematikuppgifterna och är duktiga på att samarbeta när de arbetar laborativt. Statistiken över nationella proven visar att en av de undersökta skolornas resultat förbättrades mer än riket i helhet sedan de införde matematikverkstad.</p>

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne. Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.   Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande. Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven? Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats. Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här: Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006. Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk. ·Andel uppgifter av undersökande karaktär ·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang. Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

This paper deals with stable isotope analysis on the children of the early Christian cemetery in Varnhem, Västergötland. Human bone and tooth material from the cemetery has been analysed for stable carbon, nitrogen and sulphur isotopes. The analysis showed that the diet had been homogeneous and that the children had been breastfed, with a possible exception of the child from grave 100.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg. Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa. Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data. Fallstudien genomfördes i en 6: e klass bestående av 24 elever där alla elever genomförde diagnoserna och tre av eleverna och två lärare intervjuades. Resultatet från intervjuerna både med elever och med lärare visar på uppfattningar om att laborativ matematik i denna form kan vara ett bra didaktiskt verktyg samtidigt som diagnosresultaten visar på varierad kunskapsutveckling bland eleverna.

Under våra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssätt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturläsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en bild av skolan som läromedelsberoende. Därför ansåg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik användes ute i skolorna. Vårt syfte var att söka svar på hur lärare kan använda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssättet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. De tre respondenterna representerade både skolår 1-3 och 4-6. För att avgränsa undersökningen valdes två specifika områden inom matematik, taluppfattning och mätning. Utav undersökningen framgår det att lärarna använder sig mycket av laborativ matematik. Gemensamt är att samtliga respondenter använder sig av laborativa aktiviteter vid inlärning av multiplikation. Deras främsta argument för laborativ undervisning är att eleverna har roligt och då lär de sig, samtidigt som de ser matematikens värde.

I studien undersöks hur lärare använder och värderar laborativt material i sin matematikundervisning i årskurs 1-3. Undersökningen innehåller en litteraturstudie och en empirisk studie som bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att fördelen med laborativ matematikundervisning är ett undersökande arbetssätt som inspirerar eleven och som gör det möjligt för deras undersökande och kreativitet. Detta ger också rika möjligheter till kommunikation och på så sätt en bättre begreppsförståelse. Enligt lärarna är hinder för ett laborativt arbetssätt brist på utrymme, tid, personal och material på skolan.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod. Databaserna som användes var Academic Search Primer och ERIC. Resultatet visade att om laborativt material används i undervisningen bidrar det till att arbetssättet varieras. Då får eleverna större möjlighet att arbeta tillsammans i grupp, diskutera matematiska begrepp och idéer och uttrycka sitt matematiska tänkande. Syftet med laborativ matematik är att hjälpa eleverna att koppla samman det konkreta materialet med abstrakta begrepp, där läraren har en avgörande roll. Det laborativa materialet i sig hjälper inte eleverna till en ökad förståelse, utan det krävs god planering och reflektion över arbetet för att syftet ska uppnås. Elevers lust och motivation hänger ihop med elevers förståelse för matematik. På detta sett kan laborativ matematik bidra till att elevers intresse för ämnet ökar.